Varor förbrutna, eller icke, för olaga handel. 18 § i K. F. den 18 Juni 1864 angående utvidgad näringsfrihet, jemförd med 4 kap. 2 § Handelsbalken.
21 november 1867
Så kom texten hit
- Ej mänskligt kontrollerad. Transkriberad av Stockholms universitetsbibliotek med Abbyy FineReader; text och nummer som de står i OCR-lagret. Ingen människa har läst korrektur på texten, på löpnumren eller på var referatet börjar och slutar.
- Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, årgången 1868, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek (LIBRIS). Texten nedan är bibliotekets eget OCR-lager och publiceras som den står — ingenting är rättat, bara avstavning över radbrytning är hopfogad.
- Textkvalitet: högst omkring 2,5 % av orden kan vara felavlästa. Måttet är andelen ord som inte återkommer i årgångarna 1864–1880 — det räknar sällsynta ord som fel och upprepade fel som ord, och är alltså ett tak, inte en mätning
- Tryckta sidor: s. 711 i årgången 1868. Sidnumren är lästa ur kolumntiteln på varje sida; varje sida nedan har en egen citatknapp, för sidan är citeringen.
- Avdelning: III. Lagskipning, E) Handelsbalken. Vexellagen. Konkurslagen och de författnin- gar, som dermed stå i samband. Sjölagen. Tullstadgan, nr 18 i årgångens innehållsförteckning. Löpnummer 7 i bandet.
- Sidhänvisning: innehållsförteckningen anger s. 2 för det här referatet, men referatet börjar på s. 711 enligt sidhuvudet. Sidhuvudet gäller här; avvikelsen redovisas i stället för att döljas.
- Avgränsning: referatets början och slut är bandets egen löpnummerrad i brödtexten, eller — när numret inte gick att läsa — kolumntitelns byte. Avdelningen styr ingenting: tidskriften blandar avhandlingar, notiser och referat genom hela bandet, och referaten står i båda avdelningarna. Innehållsförteckningen är kontroll, inte villkor — dess punktledare tappar siffror i OCR:en, och i fyra årgångar går avdelningsrubriken inte att läsa alls. Förteckningen tar upp referatet under Handelsbalken. Vexellagen. Konkurslagen och de författnin- gar, som dermed stå i samband. Sjölagen. Tullstadgan, nr 18.
- Varför det här är ett referat: texten nämner en underinstans, Högsta domstolen eller dess ledamöter och ett utslag — och bandet skriver ut en dag, och posten står i årgångens innehållsförteckning, avdelning III. Avhandlingar som handlar om domstolar faller på det andra ledet.
- Sökord: ur F. O. Leuhusens Register till årgångarne 1864—1886, taget bara när referatet självt använder ordet. Registrets sidkolumn är OCR-läst och ett felläst tal landar på en annan sidas referat, så sidmatchningen ensam räcker inte.
- Hela årgången: samma tryck finns i sin helhet, sida för sida, som Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning. Femte årgången, 1868 i litteraturen — s. 711 där är samma sidor som här.
- Föredragningsdag: ur bandets egen rad — «föredrogs den 21 November 1867». Bandet skriver inte ut dagen för Kongl. Maj:ts dom i det här referatet.
- Upphovsrätt: verket är fritt från upphovsrätt. Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek. Ratio Lex är inte Stockholms universitetsbibliotek och företräder det inte.
Sidbilderna publiceras inte här — de finns hos Stockholms universitetsbibliotek.
Domstolens referat
T. f. stadsfiskalen i Kalmar A. Bodorff gjorde den 24 Maj 1864 beslag på de köpmannavaror, A. Pettersson haft till salu uti en på Kalmare malm öppnad salubod, hvarjemte Bodorff tilltalade Pettersson vid rådstufvurätten i Kalmar för olaga handel.
Inför rådstufvurätten uppgaf handlanden O. Petersén att ifrågavarande handelsrörelse bedrifvits för hans räkning af Pettersson; men genom utslag den 28 Juni 1864 dömde rådstufvurätten, af anförda skäl och under åberopande af 4 kapitlet 2 § Handelsbalken, Pettersson att för olaga handel böta tjugo rdr till treskiftes, hvarjemte de i beslag tagna och till etthundra åttationio rdr 49 öre uppskattade köpmannavarorna förklarades förbrutna till enahanda fördelning.
Pettersson besvärade sig i Götha hofrätt, som genom utslag den 26 Oktober 1866 fastställde rådstufvurättens utslag.
Pettersson fullföljde underd. talan.
Målet föredrogs den 21 November 1867 inför Högsta Domstolen, hvars flesta ledamöter (justitieråden Iggeström, Södergren, friherre Leuhusen, Wretman, Naumann och von Hofsten) funno icke skäl att i hofrättens utslag göra annan ändring, än att, med anledning af stadgandet i 18 § af K. F. den 18 Juni 1864, klaganden, som för den olaga handel, hvarom han i detta mål vore förvunnen, skulle böta tjugo riksdaler, förklarades icke hafva förverkat de hos honom i beslag tagna varorna.
Justitierådet Hoffstedt fann skäl icke vara anfördt, som kunde verka ändring i hofrättens öfverklagade utslag.