Tår, till biträde vid skiftesförrättning inom ett härad, tillkallas god man, boende inom annat härad eller derstädes utsedd till god man för skiftesärenden ! 1866-års Skiftesstadga § 19.
Så kom texten hit
- Ej mänskligt kontrollerad. Transkriberad av Stockholms universitetsbibliotek med Abbyy FineReader; text och nummer som de står i OCR-lagret. Ingen människa har läst korrektur på texten, på löpnumren eller på var referatet börjar och slutar.
- Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, årgången 1868, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek (LIBRIS). Texten nedan är bibliotekets eget OCR-lager och publiceras som den står — ingenting är rättat, bara avstavning över radbrytning är hopfogad.
- Textkvalitet: högst omkring 1,7 % av orden kan vara felavlästa. Måttet är andelen ord som inte återkommer i årgångarna 1864–1880 — det räknar sällsynta ord som fel och upprepade fel som ord, och är alltså ett tak, inte en mätning
- Tryckta sidor: s. 714–716 i årgången 1868. Sidnumren är lästa ur kolumntiteln på varje sida; varje sida nedan har en egen citatknapp, för sidan är citeringen.
- Avdelning: III. Lagskipning, D) Byggningabalken. Stadgan om skiftesverket i riket. För- fattningar rörande bränvins tillverkning och försäljning. Kyrko- och medicinal-stadgar, bergs- m. fl. förordningar, nr 14 i årgångens innehållsförteckning. Löpnummer 99 i bandet.
- Avgränsning: referatets början och slut är bandets egen löpnummerrad i brödtexten, eller — när numret inte gick att läsa — kolumntitelns byte. Avdelningen styr ingenting: tidskriften blandar avhandlingar, notiser och referat genom hela bandet, och referaten står i båda avdelningarna. Innehållsförteckningen är kontroll, inte villkor — dess punktledare tappar siffror i OCR:en, och i fyra årgångar går avdelningsrubriken inte att läsa alls. Förteckningen tar upp referatet under Byggningabalken. Stadgan om skiftesverket i riket. För- fattningar rörande bränvins tillverkning och försäljning. Kyrko- och medicinal-stadgar, bergs- m. fl. förordningar, nr 14.
- Varför det här är ett referat: texten nämner en underinstans, Högsta domstolen eller dess ledamöter och ett utslag — och posten står i årgångens innehållsförteckning, avdelning III. Avhandlingar som handlar om domstolar faller på det andra ledet.
- Hela årgången: samma tryck finns i sin helhet, sida för sida, som Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning. Femte årgången, 1868 i litteraturen — s. 714–716 där är samma sidor som här.
- Dag: bandet skriver inte ut någon dag för avgörandet i det här referatet, och ingen har härletts.
- Upphovsrätt: verket är fritt från upphovsrätt. Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek. Ratio Lex är inte Stockholms universitetsbibliotek och företräder det inte.
Sidbilderna publiceras inte här — de finns hos Stockholms universitetsbibliotek.
Domstolens referat
Kommissionslandtmätaren A. W. Lodén började den 4 Juni 1866 och afslutade den 26 April 1867 laga skifte å alla ägorna till Tittorps by i Östra Stenby socken, Östkinds härad af Östergötlands län. Under hela förrättningen hade såsom skiftes-godman, efter kallelse, biträdt nämndemannen Per Bengtsson i Westra Helgestad, beläget i Kudby socken af Björkekinds härad. Någon anmärkning häremot från delägarnes sida hade ej förekommit, och icke heller hade vid förrättningens början Per Bengtsson ansetts jäfvig att dervid biträda.. .
Sedan besvärstiden tilländagått, utan att klander emot förrättningen anförts, inlemnade Lodén till Östkinds härads ägodelningsrätt de till skiftet hörande handlingar, med begäran om fastställelse å skiftet. Då ärendet företogs till
s. 715 Sida 715 i årgången börjar här
pröfning af ägodelningsrätten, var Lodén tillstädes och förklarade, det han icke afvetat, att Per Bengtsson tillhörde annat härad.
Ägodelningsrätten yttrade i utslag den 28 Augusti 1867: Då Per Bengtsson icke blifvit vald till god man för Östkinds härad, samt uti skiftesförrättningen i Tittorp sålunda icke deltagit mera än en inom häradet boende god man eller sådan god man, som, enligt 19 § Skiftesstadgan den 9 November 1866, varit behörig att med förrättningen taga befattning, kunde densamma icke heller af ägodelningsrätten fastställas, utan blef, med undanrödjande af alla de åtgärder för laga skiftet, deri Per Bengtsson deltagit, skiftesmannen förständigad att skiftesförrättningen i de undanröjda delarne åter företaga och i laga ordning verkställa.
Lodén besvärade sig hos Kongl. Maj:t och anförde i underdånighet: Enär ifrågavarande skifte afslutats i April 1867, vore 1866-års Skiftesstadga, som först med Maj månad 1867 trädt i gällande kraft, ej på förevarande fall tillämplig. Detta inverkade likväl mindre, emedan motsvarande § i 1827-års Skiftesstadga vore af hufvudsakligen enahanda innehåll. Denna §, nemligen 7:de § i 2:dra kap., hade dock, enligt Lodéns förmenande, endast afseende på sättet för gode mäns väljande och derpå, att tillräckligt antal närboende gode män icke måtte för skiftesärendenas obehindrade gång saknas. Den innefattade ej heller något förständigande för landtmätaren att till förrättning, deri gode män skola deltaga, kalla de inom socknen eller häradet boende. Till efterrättelse härutinnan hade landtmätaren blott haft att iakttaga hvad 1827-års Skiftesstadga i 3 kap. 4 § föreskrefve; och denna § hade innehållit, att — utan nämndt afseende på socken eller härad, — de gode män borde helst kallas, som närmast förrättningsstället boende voro. Det hade således icke ens varit alldeles nödvändigt att kalla de närmast boende gode männen, utan hade dervid lemnats landtmätaren öppet, att, med fästadt afseende à stadgandet i 2 kap. 6 §, jemväl tillse, att sådana gode män företrädesvis kallades, som åtnjöto odeladt förtroende.
s. 716 Sida 716 i årgången börjar här
Då dessutom delägare lemnats rättighet att beträffande landtmätare välja den, till hvilken de ägde bästa förtroendet, så vore det besynnerligt om samma rätt skulle vara dem förmenad vid tillkallandet af gode män. I öfrigt hade Per Bengsson bott i socknen näst intill den, der skifteslaget vore beläget, och begge socknarne lågo i samma fögderi och lydde under samma domsaga. På dessa skäl yrkade Lodén upphäfvande af ägodelningsrättens utslag, i hvilket yrkande jemväl samtlige delägarne i skifteslaget uti en särskildt ingifven skrift instämde.
Lodén fastade uppmärksamhet särskildt på, hurusom genom Kongl. Kungörelsen den 7 Februari 1852 just orden »inom socknen eller häradet» blifvit ur 3 kapitlets 4 § uteslutne, hvilken uteslutning antagligen föranledts deraf, att vid 1847- och 1850-årens riksdagar åtskilliga motioner väckts om afskaffande af stadgandet i berörde § att endast sådan god man, som bodde inom socknen eller häradet, finge kallas till landtmäteriförrättning inom samma socken eller härad. .
Nedre revisionen (t. f. revisionssekreterarne Poignant, föredraganden Ryding och Lagergren) afgaf underd. betänkande den 7 December 1867; och, enär den omständigheten att ene skiftesgodemannen Per Bengtsson i Westra Helgestad icke varit inom Östkinds härad boende eller der blifvit till god man för skiftesärenden utsedd, icke torde utgjort laga hinder för ägodelningsrätten att ifrågavarande förrättning fastställa, hemställde nedre revisionen, att Kongl. Maj:t måtte, med undanrödjande af öfverklagade utslaget, visa målet åter till ägodelningsrätten, som borde detsamma ånyo upptaga och dermed laglikmätigt vidare förfara.
Detta betänkande blef vid ärendets föredragning inför Högsta Domstolen (justi ti eråden Hofstedt, Södergren, Cramer, friherre Leuhusen, Carleson, Wretman och Naumann) den 10 December 1867 af Högsta Domstolen bifallet.