Har ägodelningsrätts-ledamot i ett härad rättighet att såsom ledamot tjenstgöra i annat härads ägodelningsrätt !
Så kom texten hit
- Ej mänskligt kontrollerad. Transkriberad av Stockholms universitetsbibliotek med Abbyy FineReader; text och nummer som de står i OCR-lagret. Ingen människa har läst korrektur på texten, på löpnumren eller på var referatet börjar och slutar.
- Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, årgången 1868, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek (LIBRIS). Texten nedan är bibliotekets eget OCR-lager och publiceras som den står — ingenting är rättat, bara avstavning över radbrytning är hopfogad.
- Textkvalitet: högst omkring 2,4 % av orden kan vara felavlästa. Måttet är andelen ord som inte återkommer i årgångarna 1864–1880 — det räknar sällsynta ord som fel och upprepade fel som ord, och är alltså ett tak, inte en mätning
- Tryckta sidor: s. 719–721 i årgången 1868. Sidnumren är lästa ur kolumntiteln på varje sida; varje sida nedan har en egen citatknapp, för sidan är citeringen.
- Avdelning: III. Lagskipning, D) Byggningabalken. Stadgan om skiftesverket i riket. För- fattningar rörande bränvins tillverkning och försäljning. Kyrko- och medicinal-stadgar, bergs- m. fl. förordningar, nr 16 i årgångens innehållsförteckning. Löpnummer 101 i bandet.
- Avgränsning: referatets början och slut är bandets egen löpnummerrad i brödtexten, eller — när numret inte gick att läsa — kolumntitelns byte. Avdelningen styr ingenting: tidskriften blandar avhandlingar, notiser och referat genom hela bandet, och referaten står i båda avdelningarna. Innehållsförteckningen är kontroll, inte villkor — dess punktledare tappar siffror i OCR:en, och i fyra årgångar går avdelningsrubriken inte att läsa alls. Förteckningen tar upp referatet under Byggningabalken. Stadgan om skiftesverket i riket. För- fattningar rörande bränvins tillverkning och försäljning. Kyrko- och medicinal-stadgar, bergs- m. fl. förordningar, nr 16.
- Varför det här är ett referat: texten nämner en underinstans, Högsta domstolen eller dess ledamöter och ett utslag — och posten står i årgångens innehållsförteckning, avdelning III. Avhandlingar som handlar om domstolar faller på det andra ledet.
- Hela årgången: samma tryck finns i sin helhet, sida för sida, som Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning. Femte årgången, 1868 i litteraturen — s. 719–721 där är samma sidor som här.
- Dag: bandet skriver inte ut någon dag för avgörandet i det här referatet, och ingen har härletts.
- Upphovsrätt: verket är fritt från upphovsrätt. Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek. Ratio Lex är inte Stockholms universitetsbibliotek och företräder det inte.
Sidbilderna publiceras inte här — de finns hos Stockholms universitetsbibliotek.
Domstolens referat
Kommissionslandtmätaren C. A. W. Svanberg, behörigen förordnad att verkställa laga skifte å de ägor af sjön Tåkerns botten, hvilka genom sänkning af samma sjö tillfallit Wäfversunda byelag i Wäfversunda socken af Östergötlands län, företog med biträde af gode män berörde förrättning och afslutade densamma den 1 April 1867.
Två delägare öfverklagade förrättningen och yrkade hos Dals härads ägodelningsrätt, bland annat, att enär åtskillig till skifteslaget icke hörande mark i skiftet ingått, detsamma måtte i sin helhet upphäfvas och till förnyad lagenlig behandling återförvisas.
Ägodelningsrätten höll sammanträde inom skiftetslaget och meddelade utslag den 13 Augusti 1867: Som, enligt hvad 39 § i skiftesakten syntes utvisa, vid rågångarnes be-
s. 720 Sida 720 i årgången börjar här
stämmande tvetydighet uppstått om deras rätta sträckning, men förrättningsmannen det oaktadt icke låtit, på sätt 5 kapitlet Skiftesstadgan föreskrefve, till deras uppgående kalla rågrannarne och öfrige vederbörande; så och då ostridigt vore, att den emellan skiftesmarken, å ena, samt Renstad och Lundtorps gård, å andra sidan, uppdragna rågång blifvit uppgången i olikhet med den år 1846 fastställda reglering af rågångarne i sjön Tåkern, hvarigenom i skiftet ingått mark, som rätteligen till skiftet icke hörde, pröfvade ägodelningsrätten rättvist att, med undanrödjande af skiftesmannens och gode männens vid skiftet vidtagna åtgärder, visa förrättningen åter till landtmätaren och gode männen, hvilka ålåge att de anmärkta felaktigheterna rätta samt derefter i öfrigt med skiftet lagligen förfara; och skulle landtmätaren vidkännas kostnaden för ägodelningsrättens sammanträde med uppgifvet belopp.
Häröfver anförde kommissionslandtmätaren Svanberg underd. besvär. Han yrkade beslutets upphäfvande på grund, bland annat, deraf, att Anders Persson i Mjölna, hvilken vid ifrågavarande sammanträde tjenstgjort i ägodelningsrätten, varit dertill obehörig, enär han hvarken vore ägodelningsrättsledamot eller skiftes-god man inom Dals härad.
Med företedde handlingar och domhafvandens intyg styrktes, att Anders Persson, ehuru dåmera i Dals härad bosatt och skattskrifven, likväl icke blifvit inom samma härad till ägodelningsrätts-ledamot eller skiftes-godman utsedd. Anledningen dertill att han, i anseende till anmäldt hinder för ordinarie ledamot, blifvit af vederbörande länsman kallad att vid sammanträdet tjenstgöra såsom ledamot, hade varit den, att Anders Persson, tillförene bosatt i Aska härad, derstädes under flera år tjenstgjort såsom ägodelningsrättsledamot till den 22 November 1867, då han, på ansökning derom, från berörde ledamotskap entledigades.
Nedre revisionen (t. f. revisionssekreterarne Lilienberg, föredraganden Ryding och Lagergren) hemställde i underd. betänkande den 21 Mars 1868: att enär, enligt hvad upplyst
s. 721 Sida 721 i årgången börjar här
blifvit, Anders Persson i Mjölna vid tiden för ägodelningsrättens sammanträde icke varit inom Dals härad till ägodelningsrättsledamot eller skiftes-godman utsedd, och han följaktligen, enligt 117 § i Skiftesstadgan den 9 November 1866, torde varit obehörig att tjenstgöra såsom ledamot i ägodelningsrätten, Kongl. Maj:t måtte, med undanrödjande af öfverklagade utslaget, visa målet åter till ägodelningsrätten, som, behörigen sammansatt, borde detsamma ånyo upptaga och dermed laglikmätigt vidare förfara, utan hinder af sitt förra beslut.
Vid ärendets föredragning inför Högsta Domstolen den 24 i nyssnämnde månad, i närvaro af justitieråden Hoffstedt, Iggeström, Södergren, Wretman, Naumann, von Hofsten och Habe, gillades det underd. betänkandet.