I bouppteckning efter aftiden äro kommunal-utskylderna för året ej upptagne bland hans gäld. Årsstämning utfärdas å hans borgenärer. Drätselkammaren i staden, der den aflidne vid dödstillfället var skattskrifven, underlåter att å inställelsedagen eller
24 mars 1868
Så kom texten hit
- Ej mänskligt kontrollerad. Transkriberad av Stockholms universitetsbibliotek med Abbyy FineReader; text och nummer som de står i OCR-lagret. Ingen människa har läst korrektur på texten, på löpnumren eller på var referatet börjar och slutar.
- Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, årgången 1868, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek (LIBRIS). Texten nedan är bibliotekets eget OCR-lager och publiceras som den står — ingenting är rättat, bara avstavning över radbrytning är hopfogad.
- Textkvalitet: högst omkring 1,4 % av orden kan vara felavlästa. Måttet är andelen ord som inte återkommer i årgångarna 1864–1880 — det räknar sällsynta ord som fel och upprepade fel som ord, och är alltså ett tak, inte en mätning
- Tryckta sidor: s. 734–736 i årgången 1868. Sidnumren är lästa ur kolumntiteln på varje sida; varje sida nedan har en egen citatknapp, för sidan är citeringen.
- Avdelning: III. Lagskipning, B) Ärfdabalken, nr 3 i årgångens innehållsförteckning. Löpnummer 104 i bandet.
- Avgränsning: referatets början och slut är bandets egen löpnummerrad i brödtexten, eller — när numret inte gick att läsa — kolumntitelns byte. Avdelningen styr ingenting: tidskriften blandar avhandlingar, notiser och referat genom hela bandet, och referaten står i båda avdelningarna. Innehållsförteckningen är kontroll, inte villkor — dess punktledare tappar siffror i OCR:en, och i fyra årgångar går avdelningsrubriken inte att läsa alls. Förteckningen tar upp referatet under Ärfdabalken, nr 3.
- Varför det här är ett referat: texten nämner en underinstans, Högsta domstolen eller dess ledamöter och ett utslag — och bandet skriver ut en dag, och posten står i årgångens innehållsförteckning, avdelning III. Avhandlingar som handlar om domstolar faller på det andra ledet.
- Hela årgången: samma tryck finns i sin helhet, sida för sida, som Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning. Femte årgången, 1868 i litteraturen — s. 734–736 där är samma sidor som här.
- Avgörandedag: ur bandets egen rad — «Kongl. Maj:ts dom är utfärdad den 24 Mars 1868»
- Upphovsrätt: verket är fritt från upphovsrätt. Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek. Ratio Lex är inte Stockholms universitetsbibliotek och företräder det inte.
Sidbilderna publiceras inte här — de finns hos Stockholms universitetsbibliotek.
Domstolens referat
Postinspektoren, generaladjutanten m. m. J. E. af Wetterstedt var för år 1863 skattskrifven i Malmö och dog derstädes den 25 Juni samma år. Hans sterbhusdelägare begärde, efter förrättad bouppteckning, hos hofrätten öfver Skåne och Blekinge årsstämning å den aflidnes borgenärer, hvilken stämning utfärdades den 28 September 1863 med inställelsedag den 28 Sept. 1864.
s. 735 Sida 735 i årgången börjar här
Till rådstufvurätten i Malmö instämde drätselkammaren derstädes bemälde sterbhusdelägare med påstående om deras förpligtande att betala generaladjutanten af Wettetstedt påförda kommunalutskylder för år 1863 med tillhopa 272 rdr 8 öre.
Sterbhusdelägarne bestridde stämningspåståendet, enär de icke ägt kännedom om ifrågavarande gäld, och drätselkammaren hvarken å inställelsedagen i årsproklaman eller förut under anslagstiden anmält fordringsanspråket.
Drätselkammaren åter erinrade: Generaladjutanten af Wetterstedt hade blifvit uppförd till allmän bevillning efter andra artikeln i gällande Bevillningsförordning och var enligt Kommunalstadgan den 21 Mars 1862 skyldig att, i mån af den påförda bevillningen, bidraga till de utgifter, som för kommunens behof borde uttaxeras. Detta förhållande hade varit sterbhusdelägarne allt för väl bekant, och de fingo dessutom icke vara i okunnighet derom. Då derjemte drätselkammaren ej ägt kännedom om årsstämningen, kunde drätselkammarens underlåtenhet att anmäla krafvet ej föranleda till sterbhusdelägarnes befrielse derifrån.
Bouppteckningen upptog fattig- och kyrkskatt, men ej några andra kommunalutskylder.
Rådstufvurätten yttrade i utslag den 30 December 1865 : att rådstufvurätten ansåge de skatter af hvarje slag, för hvilka, enligt grunderna i 89 § gällande Bevillningsförordning, en afliden person häftade vid dödsfallet, om än desamma då icke blifvit debiterade, vara sådan af sterbhusdelägarns känd gäld, som alltid borde i bouppteckningen efter den aflidne anmärkas; och ehuru den 25 Juni 1863 i Malmö aflidne generaladjutanten af Wetterstedts kommunalutskylder för samma tid icke blifvit i årsproklaman efter honom anmälde af skäl, att drätselkammaren icke erhållit särskild underrättelse om den utfärdade offentliga stämningen; likväl och då denna gäld uti bouppteckningen förtegats, samt mot fordringen i öfrigt icke varit något att anmärka, dömdes, med stöd af 136 § Konkurslagen den 12 Mars 1830, af
s. 736 Sida 736 i årgången börjar här
Wetterstedts sterbhusdelägare att utgifva nämnde utskylders belopp med 272 rdr 8 öre.
Emot denna dom vädjades till hofrätten öfver Skåne och Blekinge, som i dom den 12 April 1867 yttrade: att emedan hofrätten, uppå ansökan af generaladjutanten af Wetterstedts sterbhusdelägare, genom offentlig stämning den 28 September 1863 förelagt aflidne generaladjutanten af Wetterstedts samtlige borgenärer, att antingen före eller sist den 28 September 1864 sina fordringar inför hofrätten anmäla; men drätselkammaren hvarken under anslagstiden eller å den utsatta inställelsedagen sin ifrågavarande fordran anmält; ty och då icke visadt vore, att samma fordran, hvilken icke 'funnits upptagen i den efter generaladjutanten af Wetterstedt förrättade bouppteckning, varit af hans sterbhusdelägare känd, samt vid sådant förhållande drätselkammaren, jemlikt 136 § i Konkurslagen den 12 Mars 1830, sin rätt förlorat, blef, med upphäfvande af rådstufvurättens motvädjade utslag, drätselkammarens instämda talan ogillad.
I denna dom sökte drätselkammaren i underdånighet ändring.
I underdånigt betänkande den 1 Februari 1868 hemställde Nedre Revisionen (revisionssekreteraren Wedberg och t. f. revisionssekreterarne friherre Leuhusen och Lagergren) att Kongl. Maj:t måtte pröfva rättvist gilla hofrättens dom.
Saken föredrogs den 17 Februari 1868 inför Högsta Bomstolen, hvars flesta ledamöter (justitieråden Södergren, Cramer, Carleson, Wretman och von Hofsten) pröfvade rättvist att, med ändring af hofrättens dom, fastställa rådstufvurättens i saken meddelade beslut.
Justitieråden Alexanderson och Hoffstedt biföllo nedre revisionens underd. betänkande. •
Kongl. Maj:ts dom är utfärdad den 24 Mars 1868.