Naumanns tidskrift 1868 s. 91

I stämning till Hammarkinds häradsrätt yrkade ägaren af Tadels mantal Narebro och utjorden Stockeby, nämndemannen J. Pettersson: att som ägaren af det till Petterssons hemman gränsande hemmanet 1/2 mantal Häggetorp, nämndemannen Magnus Månsson, innehade ett tunnland 25 kappland åker, som år 1790 blifvit af dåvarande ägaren till Narebro och Stockeby majoren S. R. Gyllenspetz från nämnde hemman afsöndrad och upplåten till Häggetorps ägare mot vilkor att desse skulle upprätthålla hägnad å viss sträcka i rågången mellan hemmanen, Magnus Månsson måtte förpligtas att nämnde mark genast afträda, hvaremot Pettersson ville sjelf utgöra hägnadsskyldighet enligt lag.

Till stöd för käromålet företedde Pettersson:

l:o Protokoll öfven en af landtmätaren J. Nystrand efter åberopadt förordnande och med biträde af två nämndemän den 9 Augusti 1790 börjad och den 14 i samma månad afslutad afmätning och uppgående af rågång omkring sammanblandade ägorna till Narebro och Stockeby, i hvilket protokoll var antecknadt följande: »Sedan inägorna år 1787 af kommissionslandtmätaren Cederblad blifvit afmätte, fortsattes nu mätningen af utmarken och först rågången mot Häggetorps hemman, hvarifrån ägarne deraf sig inställde. Majoren Gyllenspetz företedde en år 1691 af landtmätaren A. Nilsson upprättad karta öfver Narebro och Stockeby, som visade rågången mot Häggetorp uti åtskilliga bugter. — — •— Till följd hvaraf jordägarne å ömse sidor förentes, att en rät linea från N:o 1 Björkskälet •— — derifrån äfven i rät linea till N:o 3 och vidare i linea recta till N:o 4 uti Narebro hage vid ån, 194 alnar från Häggetorps

s. 92 Sida 92 i årgången börjar härKopiera citering

gärdes gärdesgård, der den nu för tiden i ån nedstöter; och som genom denna rätliniga råskillnad ett stycke af Narebro hage, innehållande ett tunnland tjugofem kappland, Gyllenspetz till Häggetorps jordägare frivilligt afstod, sä åtogo sig de sistnämnde att hålla hägnad med försvarlig gärdesgård emellan skälen N:o 2 och 4, hvaremot Narebro och Stockeby hägna mellan N:o 1 och 2. — — Med den oss emellan träffade förening och i anledning deraf verkställda rågångsförrättning förklara vi oss till alla delar nöjde» —• (underskrifter af jordägarne).

2:o En af J. Cederblad och J. Nystrand åren 1787 och 1790 upprättad karta öfver Narebro och säteriutjorden Stockeby, hvilken karta var försedd med påskrift, att densamma, såsom oklandrad, blifvit af häradsrätten fastställd den 9 Mars 1791.

3:0 Utdrag af 1825 års jordebok, utvisande, att Stockeby bestod af två utjordar af kronoskatte natur.

Magnus Månsson bestred käromålet och åberopade för sin del en jemväl af häradsrätten den 7 Mars 1795 fastställd, vid storskifte å en del af Häggetorps ägor af J. Nystrand genom M. Kastman år 1794 upprättad karta öfver Häggetorp. Protokollet rörande denna förrättning innehöll, att rågrannarne blifvit kallade till förrättningen, men att ägarne till Narebro och Stockeby icke infunnit sig; att rågången uppgåtts och rörlagts, dervid början gjorts vid N:o 1 Björkskälet, hvarest Häggetorps, Narebro m. fl. hemmans ägor sammanstötte, och fortsatts till N:o 5 (svarande mot N:o 4 å Narebro karta), »hvarest funnits en uppmurad rund röse med en uppstående sten uti»; »att der mötte Narebro ägor och gränsade till N:o 6 (svarande emot N:o 3 å Narebro karta), der äfven funnes ett röse af lika beskaffenhet»; samt att Häggetorps utmark sträckte sig från N:o 6 till N:o 1 och att rågången mellan nämnde utmark och Narebro ägor blifvit redan år 1790 uppgången och rörlagd

Emellan parterna var ostridigt, att ifrågavarande mark, allt sedan dess upplåtelse till Häggetorp, af detta hemmans

s. 93 Sida 93 i årgången börjar härKopiera citering

ägare häfdats ; men detta ansåg Pettersson ingenting betyda, då utredt blifvit, huru upplåtelsen tillkommit.

Häradsrätten yttrade i utslag den 17 Februari 1866: att af företedda handlingar inhemtades, att vid en år 1790 verkställd landtmäteriförrättning, hvilken haft för ändamål att uppgå och bestämma rågångarne omkring sammanblandade ägorna till 1/4:dels mantal Narebro och Stockeby utjord, dåvarande ägaren till dessa, majoren S. R. Gyllenspetz, låtit draga rålinien så, att den från Narebro och nämnde utjord till 12 mantal Häggetorp af hagmarken afskar ett stycke om ett tunne- tjugofem kappe-land, som han afstått till ägarne af Häggetorp mot det att de åtagit sig att hålla hägnad i en viss del af rågången, hvilken se- ’ nare derefter blifvit af häradsrätten fastställd först den 9 Mars 1791 och sedermera, till så stor del den vore å Häggetorps karta upptagen, den 7 Mars 1795; och som det sålunda inträdda förhållandet vore att anse såsom en mot vissa bestämda prestationer gjord afsöndring till Häggetorps ägare af Narebro och Stockeby tillhörig, inom Häggetorps rågång belägen jord, samt Magnus Månsson ej visat, att han genom inteckning förvarat sig rätt till afsöndringens bestånd, eller att Pettersson derom vid köpet af Narebro och Stockeby eller eljest åtagit sig någon förbindelse, förpligtades Magnus Månsson att den 14 Mars 1867 till Pettersson afträda omstämde, å kartan öfver Narebro och Stockeby såsom dithörande utmärkta, men inom Häggetorps rågång belägna jord.

Magnus Månsson vädjade till Götha hofrätt. Landtmäteriförrättningen i Narebro och Stockeby hade afsett icke allenast uppmätning af deras sammanblandade ägor, utan afven uppgående och reglering af rågångarne mot angränsande ägor. Emedan den förra rågången enligt 1691 års karta gått i flera bugter, hade rågrannarne förenat sig om räta linier från punkten N:o 1 till punkten N:o 4, hvilken rågång, behörigen rörlagd, också borde lända till efterrättelse. Huruvida genom denna rågångsrätning, som jemväl vid storskiftet å Häggetorp iakttagits, mark utan ersättning eller

s. 94 Sida 94 i årgången börjar härKopiera citering

vederlag tillkommit ena eller andra sidan, vore icke utredt i vidsträcktare måtto, än att, såsom protokollet vid förrättningen innehölle, majoren Gyllenspetz frivilligt afstått ett tunne- tjugofem kappe-land jord. Ifrågavarande mark, hvilken alltsedan den tiden innehafts och häfdats af Häggetorps hemmansägare, borde således anses såsom Häggetorps lagliga tillhörighet. Fördenskull yrkade Magnus Månsson, att, med upphäfvande af häradsrättens utslag, hofrätten måtte ogilla käromålet. .

Hofrätten utlät sig i dom den 21 December 1866: att då ifrågavarande jord vid ofvannämnde år 1790 verkställda rågångsförrättning tillagts Magnus Månssons halfva mantal Häggetorp, samt sagde förrättning derefter blifvit behörigen fastställd och således måste lända till efterrättelse, blef, med upphäfvande. af häradsrättens utslag, Petterssons stämningstalan ogillad.

Pettersson sökte i denna dom i underdånighet ändring. Då han enligt nu gällande stängselförordning vore skyldig att utan ersättning hålla halfva stängseln mot Häggetorp, hade det vilkor, hvarunder afsöndringen medgifvits, förfallit. Afsöndringen vore icke, i enlighet med 1827 års K. F., anmäld hos kon. befallninghafvande, och icke heller vore någon afgäld derför bestämd, i följd hvaraf skatten derför fortfarande drabbade Narebro och Stockeby. Pettersson hade icke förbundit sig att respektera afsöndringen, hvilken icke blifvit intecknad. På dessa och förut anförda skäl yrkade Pettersson i underdånighet bifall till käromålet.

I underdånigt betänkande den 6 Juli 1867 hemställde Nedre revisionen (revisionsekreteraren Svedelius och t. f. revisionssekreterarne Lagergren och friherre Staël von Holstein), att Kongl. Maj:t måtte pröfva rättvist fastställa hofrättens dom; och detta betänkande blef vid sakens föredragning inför Högsta Domstolen den 10 Juli 1867 (i närvaro af justitieråden Horstedt, Berg, Naumann, Bolin och von Hofsten) godkändt. -

Kongl. Maj:ts dom är utfärdad den 12 Aug. 1867.