Ägodelningsärende. Landtmätare uppsätter en föreningsskrift och affordrar skiftesdelägarne skriftligt godkännande af densamma, utan att för dem och gode männen behörigen föredraga de i 53 § Skiftesstadgan omförmälda frågor, samt med gode männen be-
Så kom texten hit
- Ej mänskligt kontrollerad. Transkriberad av Stockholms universitetsbibliotek med Abbyy FineReader; text och nummer som de står i OCR-lagret. Ingen människa har läst korrektur på texten, på löpnumren eller på var referatet börjar och slutar.
- Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, årgången 1869, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek (LIBRIS). Texten nedan är bibliotekets eget OCR-lager och publiceras som den står — ingenting är rättat, bara avstavning över radbrytning är hopfogad.
- Textkvalitet: högst omkring 1,8 % av orden kan vara felavlästa. Måttet är andelen ord som inte återkommer i årgångarna 1864–1880 — det räknar sällsynta ord som fel och upprepade fel som ord, och är alltså ett tak, inte en mätning
- Tryckta sidor: s. 288–290 i årgången 1869. Sidnumren är lästa ur kolumntiteln på varje sida; varje sida nedan har en egen citatknapp, för sidan är citeringen.
- Avdelning: III. Lagskipning, D) Byggningabalken. Stadgan om skiftesverket i riket. För- fattningar rörande bränvins tillverkning och försäljning, m. fl. förordningar, nr 3 i årgångens innehållsförteckning. Löpnummer 38 i bandet.
- Sidhänvisning: innehållsförteckningen anger s. 53 för det här referatet, men referatet börjar på s. 288 enligt sidhuvudet. Sidhuvudet gäller här; avvikelsen redovisas i stället för att döljas.
- Avgränsning: referatets början och slut är bandets egen löpnummerrad i brödtexten, eller — när numret inte gick att läsa — kolumntitelns byte. Avdelningen styr ingenting: tidskriften blandar avhandlingar, notiser och referat genom hela bandet, och referaten står i båda avdelningarna. Innehållsförteckningen är kontroll, inte villkor — dess punktledare tappar siffror i OCR:en, och i fyra årgångar går avdelningsrubriken inte att läsa alls. Förteckningen tar upp referatet under Byggningabalken. Stadgan om skiftesverket i riket. För- fattningar rörande bränvins tillverkning och försäljning, m. fl. förordningar, nr 3.
- Varför det här är ett referat: texten nämner en underinstans, Högsta domstolen eller dess ledamöter och ett utslag — och posten står i årgångens innehållsförteckning, avdelning III. Avhandlingar som handlar om domstolar faller på det andra ledet.
- Sökord: ur F. O. Leuhusens Register till årgångarne 1864—1886, taget bara när referatet självt använder ordet. Registrets sidkolumn är OCR-läst och ett felläst tal landar på en annan sidas referat, så sidmatchningen ensam räcker inte.
- Hela årgången: samma tryck finns i sin helhet, sida för sida, som Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning. Sjette årgången, 1869 i litteraturen — s. 288–290 där är samma sidor som här.
- Dag: bandet skriver inte ut någon dag för avgörandet i det här referatet, och ingen har härletts.
- Upphovsrätt: verket är fritt från upphovsrätt. Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek. Ratio Lex är inte Stockholms universitetsbibliotek och företräder det inte.
Sidbilderna publiceras inte här — de finns hos Stockholms universitetsbibliotek.
Domstolens referat
Under fortgången af laga skifte å alla ägorna till 18 mantal Trösslingstorp eller Samfallet i Tiveds socken af Skaraborgs län, hvilket skifte, efter vederbörligt förordnande och med biträde af gode män, förrättades af kommissionslandtmätaren F. Ä. W. Hultström, hade en af delägarne i skiftet, Carl Johan Gustafsson, vägrat att underteckna af förrättningsmannen upprättad och af öfriga delägarne redan underskrifven förening rörande, bland annat, frågorna om ägoutbyten, urskiljande af in- och afrösningsjord, undantag af oskifto, delningsgrund, odlingsersättning, utflyttning, skogsliqvid och skiftets tillträdande; med anledning hvaraf landtmätaren och gode männen beslutade: att enär berörda föreningsskrift innehölle frågor, hvilka borde afgöras före skiftets fortgång, samma frågor skulle hänskjutas till afgörande af Wadsbo ägodelningsrätt i Walla tingslag.
Äg odelning srätten yttrade medelst utslag den 27 Juli 1868: att alldenstund Skiftesstadgan den 9 November 1866 dels uti 53 § uttryckligen innehölle, att vid laga skifte, sedan konceptkartan öfver skifteslagets ägor kommit i fullständigt skick, samt rågångarne deromkring blifvit bestämda,
s. 289 Sida 289 i årgången börjar här
skiftesmannen skulle för delägarne och gode männen till beslutande ordentligen föredraga frågor om ägoutbyte med angränsande byar och hemman, om urskiljande af den mark, hvilken såsom inrösnings- eller afrösnings- beräknas borde, och om ägornas granskning, samt ytterligare —, dock ej förr än ägobeskrifning och häfdeförteckning, denna senare, derest sådan ske skulle, blifvit fullständigt upprättade, — öfrige uti nämnda § omförmälda frågor; dels ock i 54 § tillade skiftesmannen och gode männen afgöranderätt i fråga om urskiljande af inrösnings- och afrösningsjorden, samt vidare stadgade, att, i händelse delägarne ej kunde förenas beträffande de skiftesfrågor, hvilka berodde på delägarnes beslut, hvartill jemväl hörde frågor om ägoutbyte och om delningsgrunden, skiftesmannen och gode männen skulle, sedan alla skäl blifvit noga upptagna, som å ena eller andra sidan anförts, öfver tvisteämnet meddela utlåtande, äfvensom att endast i det fall, att delägare ej åtnöjdes med skiftesmannens och gode männens beslut eller utlåtande i sådan fråga, som enligt 125 § Skiftesstadgan borde, före skiftets fortgång, pröfvas af ägodelningsrätt, beslutet eller utlåtandet skulle sådan pröfning underställas; men förrättningsmannen likväl icke allenast, fastän hvarken rågångarne omkring skiftets odalägor blifvit behandlade på sätt Skiftesstadgan uti dess 45 § föreskrefve, eller ägobeskrifning upprättats, till afgörande föredragit alla under momenten 1, 2, 4, 5, 7 och 8 i 53 § upptagna frågor, utan äfven, med åsidosättande af honom åliggande skyldighet att i samråd med gode männen fatta beslut i frågor, som det tillkommit skiftesmannen och gode männen att afgöra, samt meddela särskildt utlåtande i en hvar af öfriga frågor, hvarom delägarne i skifteslaget icke kunnat träffa öfverenskommelse, inskränkt sin åtgärd till att uppsätta ifrågavarande föreningsskrift och affordra delägarne skriftligt godkännande å densamma; fördenskull och emedan följaktligen hvarken Carl Johan Gustafsson vid omförmälda förhållande haft någon på lag grundad skyldighet att god-
Tidskrift för Lagstiftn. etc, 6:te årg. 19
s. 290 Sida 290 i årgången börjar här
kännande å föreningsskriften meddela, eller det tillkomme ägodelningsrätten att i ärendets då befintliga skick ingå i äskade pröfningen af ärendet, fann ägodelningsrätten lagligt att, med ogillande af förrättningsmannens i anmärkta afseenden lagstridiga förfaringssätt och med undanrödjande af underställningsåtgärden, visa ärendet åter till ny och laglikmätig behandling af skiftesmannen och gode män, jemväl beträffande rågångarne omkring skiftets odalägor; och skulle förrättningsmannen gälda kostnaden för ägodelningsrättens sammanträde.
Uti detta utslag sökte kommissionslandtmätaren Hultström i underd. ändring; och, efter det vederbörande blifvit hörde, hemställde nedre revisionen (revisionssekreteraren von Sydow samt t. f. revisionssekreteraren Ryding, föredragande, och Glimstedt) i underd. betänkande den 2 Januari 1869, att Kongl. Maj:t måtte pröfva rättvist fastställa öfverklagade utslaget, hvilket betänkande, vid ärendets föredragning inför Högsta Domstolen den 13 i- nyssnämnde månad, i närvaro af justitieråden Södergren, Cramer, Carleson, Wretman, von Hofsten och Strandberg, af Högsta Domstolen bifölls.