Talan derom att man blifvit »tvungen eller trugad, lockad eller »förledd, att gifva skuldebref ut» (exceptio non numeratæ pecuniæ).
1 december 1868
Så kom texten hit
- Ej mänskligt kontrollerad. Transkriberad av Stockholms universitetsbibliotek med Abbyy FineReader; text och nummer som de står i OCR-lagret. Ingen människa har läst korrektur på texten, på löpnumren eller på var referatet börjar och slutar.
- Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, årgången 1869, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek (LIBRIS). Texten nedan är bibliotekets eget OCR-lager och publiceras som den står — ingenting är rättat, bara avstavning över radbrytning är hopfogad.
- Textkvalitet: högst omkring 0,6 % av orden kan vara felavlästa. Måttet är andelen ord som inte återkommer i årgångarna 1864–1880 — det räknar sällsynta ord som fel och upprepade fel som ord, och är alltså ett tak, inte en mätning
- Tryckta sidor: s. 336–339 i årgången 1869. Sidnumren är lästa ur kolumntiteln på varje sida; varje sida nedan har en egen citatknapp, för sidan är citeringen.
- Avdelning: III. Lagskipning, G) Utsökningsbalken, nr 3 i årgångens innehållsförteckning. Löpnummer 47 i bandet.
- Avgränsning: referatets början och slut är bandets egen löpnummerrad i brödtexten, eller — när numret inte gick att läsa — kolumntitelns byte. Avdelningen styr ingenting: tidskriften blandar avhandlingar, notiser och referat genom hela bandet, och referaten står i båda avdelningarna. Innehållsförteckningen är kontroll, inte villkor — dess punktledare tappar siffror i OCR:en, och i fyra årgångar går avdelningsrubriken inte att läsa alls. Förteckningen tar upp referatet under Utsökningsbalken, nr 3.
- Varför det här är ett referat: texten nämner en underinstans, Högsta domstolen eller dess ledamöter och ett utslag — och bandet skriver ut en dag, och posten står i årgångens innehållsförteckning, avdelning III. Avhandlingar som handlar om domstolar faller på det andra ledet.
- Hela årgången: samma tryck finns i sin helhet, sida för sida, som Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning. Sjette årgången, 1869 i litteraturen — s. 336–339 där är samma sidor som här.
- Avgörandedag: ur bandets egen rad — «Kongl. Maj:ts dom är utfärdad den 1 December 1868»
- Upphovsrätt: verket är fritt från upphovsrätt. Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek. Ratio Lex är inte Stockholms universitetsbibliotek och företräder det inte.
Sidbilderna publiceras inte här — de finns hos Stockholms universitetsbibliotek.
Domstolens referat
Enligt protokoll, hållet af t. f. domhafvanden i Gestriklands domsaga den 16 Juli 1867, hade handlanden Emanuel Brodin i Ofvansjö till honom ingifvit en skrift af innehåll: att Brodin den 26 nästförutgångne Juni å jernvägshotellet i Gefle underskrifvit följande till fabrikören And. Hansson i Svenljunga och Mölnebyn eller ordres ställda skuldsedlar, nemligen :
1 å 500 rdr att betalas den 15 Juli 1867.
1 å 3,540 » 13 öre » » » 15 Sept. » 1 å 1,500 » » » 6 månader från » 26 Juni » 1 å 1,500 » » »12 » » » » » » 1 å 2,000 » » »15 » » » » » » men att Brodin för dessa reverser icke erhållit ringaste
valuta, utan att Hansson, under förevändning af åtskilliga för Brodin sårande omständigheter, lockat och tvingat Brodin att underteckna reverserna, sedan de blifvit af Hansson sjelf skrifna; att reverserna den 27 Juni bevittnats af handlanden Gustaf Jeansson och handelsbokhållaren M. Aman, hvilka kunde intyga riktigheten af hvad Brodin anfört; samt att Brodin på grund af hvad sålunda anfördt blifvit, jemlikt 4 kap. 3 § Utsökningsbalken, bestrede all betalningsskyldighet för nämnde reverser.
Vice häradshöfdingen Axel Blommert företedde någon tid derefter inför kon. befallningshafvande i Gefleborgs län två så lydande skuldsedlar:
a) »Till A. Hansson i Mölnebyn eller ordres betalar undertecknad till den 15 nästkommande September rdr 3,540: 13 öre rmt med 6 procent ränta från denna dag tills
s. 337 Sida 337 i årgången börjar här
betalning’ sker. Full valuta bekommen som reverseras af, Gefle den 26 Juni 1867, Säger 3,540 rdr 13 öre rmt,
Em. Brodin från Ofvansjö.
Bevittnas af: Gustaf Jeansson. M. Aman».
b) »Till A. Hansson i Mölnebyn eller ordres betalar undertecknad till den 15 nästa Juli rdr 500 rmt med sex procent ränta från denna dag till betalning sker. Full valuta bekommen som reverseras af, Gefle den 26 Juni 1867, Säger 500 rdr rmt.
Em. Brodin från Ofvansjö.
Bevittnas af: Gustaf Jeansson. M. Aman». Och yrkade Blommert att af Brodin utbekomma 4,040 rdr jemte ränta och ersättning för lagsökningskostnaden.
Brodin bestred krafvet på den grund, att han icke bekommit valuta för ifrågavarande skuldförbindelser och derför inför vederbörande domhafvande protesterat emot betalningen af desamma, derom Brodin åberopade förrberörde protokoll af den 16 Juli.
Genom utslag den 20 December 1867 utlät sig kon. befallningshafvande: att då Brodin vidgått, att han utfärdat skuldförbindelserna, som vore af löpande egenskap och till betalning förfallna, blef, jemlikt 9 kap. Handelsbalken samt 2 och 4 kapitlen Utsökningsbalken, Brodin förpligtad att, emot originalskuldsedlarnes återfående, till Blommert ofördröjligen utgifva 4,040 rdr 13 öre rmt jemte ränta, beräknad till sex för hundra om året från den 26 Juni 1867 till dess betalning komme att ske, samt att ersätta lagsökningskostnaden med 20 rdr rmt, allt vid äfventyr af utmätning, dertill vederbörande underexsekutor hade att uppå anmälan handräckning i laga ordning meddela.
Under åberopande af hvad förut andragits och yrkande att kon. befallningshafvandes utslag måtte upphäfvas, besvärade sig Brodin i Svea hofrätt, som i utslag den 31 Mars 1868 ej fann skäl att i kon. befallningshafvandes utslag ändring göra samt förpligtade Brodin att till Blom- Tidskrift för Lagstiftn. etc. 6 årg. 22
s. 338 Sida 338 i årgången börjar här
mert, som fordrat ersättning för sina kostnader i hofrätten, i sådant afseende utgifva 29 rdr rmt.
Detta utslag uttryckte presidenten Almqvists, hofrättsrådet Lagerbjelkes och vice häradshöfdingen Bööks åsigt i saken.
Hofrättsrådet Schöning yttrade: »Emedan styrkt är, att Brodin uti en den 16 Juli 1867, och sålunda inom sex veckor från det ifrågavarande skuldsedlar utfärdades, till t. f. domhafvanden i Gestriklands domsaga ingifven skrift, med uppgift, att Brodin för skuldsedlarne icke erhållit någon valuta, — att fabrikören Anders Hansson, under förevändning af hvarjehanda för Brodin sårande omständigheter, lockat samt tvungit Brodin att, sedan skuldsedlarne förut blifvit af Hansson sjelf skrifna, desamma underteckna; att skuldsedlarne först dagen efter sedan de utfärdats blifvit försedda med vittnespåskrift, samt att de personer, handlanden A. Gustaf Jeansson och hans bokhållare A. Aman i Gefle, hvilka tecknat sig såsom vittnen å skuldsedlarne, kunde intyga riktigheten af hvad Brodin anfört, •— bestridt betalningsskyldighet för skuldsedlarne, samt Brodin i målet vidhållit hvad han, på sätt berördt är, hos t. f. domhafvanden andragit, finner jag för min del skäligt, med ändring af kon. befallningshafvandes utslag, jemlikt 4 kap. 3 § Utsökningsbalken förvisa saken till domaren».
Fiskalen Abergsson utlät sig: Som Brodin icke ens uppgifvit genom hvilka förespeglingar han skulle blifvit lockad eller på livad sätt han skulle blifvit tvingad att utfärda ifrågakomne skuldebref, eller närmare angifvit de omständigheter, hvarom de af honom åberopade vittnen skulle höras, vid hvilket förhållande jag för min del anser den af Brodin anmälda protest icke förtjena afseende; alltså finner jag icke skäl att i kon. befallningshafvandes öfverklagade utslag ändring göra; skolande Brodin till vice häradshöfdingen Blommert, som fordrat ersättning för sina kostnader i hofrätten, i sådant afseende utgifva 29 rdr rmt».
Brodin fullföljde underdånig talan, åberopade hvad han förut andragit och yrkade, att målet måtte till domstol för-
s. 339 Sida 339 i årgången börjar här
visas, samt att Jeansson och Åman måtte få höras såsom vittnen angående omständigheterna vid skuldsedelns tillkomst.
Blommert yrkade fastställelse af hofrättens utslag, enär rättsförhållandet emellan Brodin och den person, till hvilken skuldsedlarne utfärdats, ej borde inverka på Blommerts rätt, då Blommert på god tro blifvit innehafvare af skuldsedlarne, som voro af löpande egenskap.
Uti underd. betänkande den 24 Oktober 1868 yttrade Nedre Revisionen (revisionssekreterarne von Sydow och Svedelius, föredragande, samt t. f. revisionssekreteraren Lagergren): att enär Brodin inom den i 4 kap. 3 § Utsökningsbalken stadgade tid hos domhafvanden anmält, att Brodin icke skulle hafva erhållit någon valuta för ifrågavarande, till A. Hansson eller ordres utfärdade skuldebref, utan blifvit af Hansson lockad och tvungen att dem underteckna, hvarom Brodin äfven åberopat bevisning genom uppgifne vittnen, hemställde nedre revisionen i underdånighet, att Kongl. Maj:t, med upphäfvande af hofrättens utslag, måtte finna krafvet vara af tvistig beskaffenhet samt hänvisa Blommert att sin talan vid domstol i laga ordning anhängiggöra och utföra efter befogenhet.
Saken föredrogs den 28 Oktober 1868 inför Högsta Domstolen, hvars flesta ledamöter (justitieråden Alexanderson, Iggeström, Qvensel och Rabe) biföllo nedre revisionens underd. betänkande.
Justitieråden Södergren och Carleson förklarade, att de i det slut, betänkandet innehöll, instämde på den grund, att Brodin, med bestridande af krafvet af anledning att han skulle blifvit till ifrågavarande skuldsedlars utgifvande trugad och förledd, tillika anmärkt och anhållit att få med uppgifna vittnen styrka, att hvarken han sjelf eller någondera af de personer, hvilka blifvit å skuldsedlarne antecknade såsom vittnen, skrifvit desamma.
Justitierådet Dreijer fastställde hofrättens utslag.
Kongl. Maj:ts dom är utfärdad den 1 December 1868.