Skuldebrefs öfverlåtelse »med full retour».
1 december 1868
Så kom texten hit
- Ej mänskligt kontrollerad. Transkriberad av Stockholms universitetsbibliotek med Abbyy FineReader; text och nummer som de står i OCR-lagret. Ingen människa har läst korrektur på texten, på löpnumren eller på var referatet börjar och slutar.
- Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, årgången 1869, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek (LIBRIS). Texten nedan är bibliotekets eget OCR-lager och publiceras som den står — ingenting är rättat, bara avstavning över radbrytning är hopfogad.
- Textkvalitet: högst omkring 1,7 % av orden kan vara felavlästa. Måttet är andelen ord som inte återkommer i årgångarna 1864–1880 — det räknar sällsynta ord som fel och upprepade fel som ord, och är alltså ett tak, inte en mätning
- Tryckta sidor: s. 347–349 i årgången 1869. Sidnumren är lästa ur kolumntiteln på varje sida; varje sida nedan har en egen citatknapp, för sidan är citeringen.
- Avdelning: III. Lagskipning, E) Handelsbalken. Vexellagen. Konkurslagen och de författ- ningar, som dermed stå i samband. Sjölagen. Tullstadgan, nr 12 i årgångens innehållsförteckning. Löpnummer 50 i bandet.
- Avgränsning: referatets början och slut är bandets egen löpnummerrad i brödtexten, eller — när numret inte gick att läsa — kolumntitelns byte. Avdelningen styr ingenting: tidskriften blandar avhandlingar, notiser och referat genom hela bandet, och referaten står i båda avdelningarna. Innehållsförteckningen är kontroll, inte villkor — dess punktledare tappar siffror i OCR:en, och i fyra årgångar går avdelningsrubriken inte att läsa alls. Förteckningen tar upp referatet under Handelsbalken. Vexellagen. Konkurslagen och de författ- ningar, som dermed stå i samband. Sjölagen. Tullstadgan, nr 12.
- Varför det här är ett referat: texten nämner en underinstans, Högsta domstolen eller dess ledamöter och ett utslag — och bandet skriver ut en dag, och posten står i årgångens innehållsförteckning, avdelning III. Avhandlingar som handlar om domstolar faller på det andra ledet.
- Sökord: ur F. O. Leuhusens Register till årgångarne 1864—1886, taget bara när referatet självt använder ordet. Registrets sidkolumn är OCR-läst och ett felläst tal landar på en annan sidas referat, så sidmatchningen ensam räcker inte.
- Hela årgången: samma tryck finns i sin helhet, sida för sida, som Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning. Sjette årgången, 1869 i litteraturen — s. 347–349 där är samma sidor som här.
- Avgörandedag: ur bandets egen rad — «Kongl. Maj:ts dom är utfärdad den 1 December 1868»
- Upphovsrätt: verket är fritt från upphovsrätt. Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek. Ratio Lex är inte Stockholms universitetsbibliotek och företräder det inte.
Sidbilderna publiceras inte här — de finns hos Stockholms universitetsbibliotek.
Domstolens referat
Agronomen K. Nannestad uthändigade till landtbrukaren J. Friman i Evaryd den 15 Juli 1858 ett efter tre månaders uppsägning, som dock icke finge äga rum före den 29 November 1862, till inlösen förfallet skuldebref å 2,000 rdr jemte fem procent årlig ränta, till säkerhet hvar-
s. 348 Sida 348 i årgången börjar här
för inteckning fastställdes den 21 September 1858 i Nannestads då ägande, men sedermera till landtbrukaren L. E. Björkman försålda fastigheter 1/a mantal N:o 3 Ellestad och 1/4 mantal N:o 4 Svinaryd.
Stadsfiskalen J. A. G. Frick, som af detta skuldebref blef innehafvare, öfverlät detsamma den 13 Oktober 1858 på bagaren J. B. Krook, under uttryckligt förklarande i öfverlåtelsen, att denna skedde »med full retour».
Uti stämning å Frick till rådstufvurätten i Linköping yrkade Krook, att enär berörde ordalag i öfverlåtelsen måste anses innefatta ansvarighet för Frick för skuldsedelns gäldande, derest betalning icke kunde erhållas ur de intecknade fastigheterna eller hos dem, till hvilka Krook hade att vända sig, enär Nannestad aflidit utan att efterlemna några tillgångar; —■ enär berörde fastigheter, hvilka den 9 Februari 1866 utmätningsvis afyttrats, dervid köpeskillingen icke uppgått till ens det belopp, att äldre inteckningar blifvit guldne ; — och enär Krook, sedan Björkman gjort konkurs, ur hans afträdda egendom på ifrågakomne fordran erhållit allenast 154 rdr 73 öre; Frick alltså måtte åläggas att till Krook utgifva förskrifna 2,000 rdr tillika med upplupen och ogulden ränta derå från den 29 November 1864, tilldess betalning komme att ske, efter afdrag likväl för berörde, ur Björkmans konkursbo bekomna 154 rdr 73 öre.
Efter det Frick bestridt käromålet, utlät sig rådstufvurätten genom utslag den 25 November 1867: att ehuru åberopade öfverlåtelsen skett med full retour, hvilket, enligt den tydning Krook deråt velat gifva, skulle innebära, att Frick iklädt sig ansvar för betalningen af det i skuldebrefvet förskrifna belopp, om detsamma icke kunde hos utgifvaren af skuldebrefvet eller ur intecknade fasta egendomarne utbekommas; likväl, emedan Krook, som den 29 November 1862 ägt uppsäga förskrifna beloppet till betalning tre månader derefter, sådant underlåtit och i stället låtit Björkman, såsom ägare af ofvannämnde fastigheter, å skuldebrefvet teckna förbindelse att från sistnämnde dag å
s. 349 Sida 349 i årgången börjar här
skulden erlägga ränta efter sex för hundra, om året, hvarigenom innehållet af skuldebrefvet, deri fem procent ränta ôrskrifvits, blifvit utan Fricks samtycke förändradt, samt någon åtgärd för beloppets indrifning hos Björkman, som erlagt den af honom utfästa högre räntan, sedermera af Krook ej vidtagits förrän under sommaren 1865; ty och då Krook, såvidt visadt vore, ej anställt talan emot skuldebrefvets utgifvare eller, sedan denne aflidit, mot hans sterbhusdelägare för utfående af förskrifna beloppet, funne rådstufvurätten stämningspåståendet icke kunna bifallas.
Götha hofrätt, der Krook efter vad fullföljde talan, yttrade i dom den 15 maj 1868: att då Fricks förklarande, att han med »full retour» till Krook öfverläte ifrågavarande skuldebref, icke kunde tydas så som hade han derigenom iklädt sig någon ansvarighet af den beskaffenhet, som Krook förmenat, funne hofrätten ej skäl att göra ändring i rådstufvurättens beslut.
Krook sökte i denna dom i underdånighet ändring.
Nedre Revisionen (revisionssekreteraren Svedelius, föredragande, samt t. f. revisionssekreterarne Adlers och Lagergren) hemställde- i underd. betänkande den 24 Oktober 1868, att Kongl. Maj:t måtte pröfva rättvist fastställa hofrättens dom.
Saken föredrogs den 29 Oktober 1868 inför Högsta Domstolen (i närvaro af justitieråden Alexanderson, Iggeström, Qvensel, Södergren, Carleson, Rabe och Dreijer), dervid Högsta Domstolen biföll det underdåniga betänkandet.
Kongl. Maj:ts dom är utfärdad den 1 December 1868.