Naumanns tidskrift 1869 s. 441

Förre handlanden Anders Thunborg instämde till Stockholms rådstufvurätt förre. landtbrukaren Carl Strömbom med påstående, att som — efter det Strömbom genom kontrakt den 11 Maj 1867 till Thunborg försålt fasta egendomen n:o 2 efter 1810-års nummerordning i qvarteret Trivia med adress n:o 83 vid Jerntorget i Stockholm mot en köpeskilling af 300,000 rdr och på vilkor, bland andra, enligt första punkten i kontraktet, att köparen skulle ikläda sig betalningsskyldighet för egendomen graverande premielån och inteckningar till sammanlagdt belopp af 222,750 rdr, samt att köparen borde vid köpeskillingsliqvidens afslutande till säljaren aflemna i egendomen Bockholms Sätra dels intecknade och dels med inteckningsrätt utfärdade reverser å tillsammans 77,000 rdr; samt enligt kontraktets fjerde punkt, att vid köpeskillingsliqviden, som ovilkorligen skulle vara afslutad inom fjorton dagar efter kontraktets datum, säljaren ålåge till köparen öfverlemna alla de inteckningar, som öfverstego det af köparen öfvertagande inteckningsbeloppet, jemte gravationsbevis, brandförsäkringsbref, hyreskontrakter, qvitteradt salubref och åtkomsthandlingar äfvensom intyg, att räntorna å intecknade gälden icke funnos obetalda, åtminstone för längre tid, än från den 1 Januari 1867, hvaremot köparen skulle till säljaren aflemna förutnämnda inteckningar å 77,000 rdr — Strömbom icke inom utsatt tid visat, att han fullgjort sitt berörda åtagande i

s. 442 Sida 442 i årgången börjar härKopiera citering

afseende å räntornas liqviderande, samt härtill komme, att ett större, i egendomen intecknadt kapitalbelopp, som Strömbom vid köpeaftalets ingående försäkrat skola få i egendomen 'qvarstå till år 1870, oundvikligen komme att blifva uppsagdt till betalning inom tre månader efter rättegångens anhängiggörande; att Strömbom icke aflemnat alla till egendomen hörande hyreskontrakt, utan fortfarit att för egen räkning uppbära hyrorna; att köpekontraktet icke vore sanningsenligt, ithy att Thunborg, i strid mot dess innehåll, genom särskild öfverenskommelse berättigats att bibehålla en del af de inteckningar i egendomen Bockholms Sätra, som jemlikt kontraktet skolat i liqviden för egendomen ingå; att en af hyresgästerna genom särskildt med Strömbom träffadt hyresaftal befriats från skyldigheten att erlägga så stor hyra, som i det upprättade kyreskontraktet blifvit bestämd; samt att egendomens värde icke uppginge till det belopp, hvartill det i köpekontraktet blifvit uppskattadt; berörda köpeaftal alltså måtte varda upphäfdt och kraftlöst förklaradt.

Rådstufvurätten utlät sig genom dom den 20 Januari 1868: att ehuru två i målet afhörda vittnen, mantalskomissarien Carl Otto Gustafsson och aktuarien Carl Johan Carlstedt, hvilka i egenskap af köpevittnen undertecknat ifrågavarande köpekontrakt, på ed intygat, Gustafsson: att Thunborg vid kontraktets upprättande och dervid uppkommen fråga om ränteliqviden af i egendomen befintliga inteckningar yttrat: »att han önskade få den punkten i kontraktet, som afsåge samma liqvid, så formulerad, att deruti bestämdt -uttrycktes, att, derest säljaren icke inom fjorton dagar från köpets afslutande visade, att de i nämnde punkt, den fjerde i kontraktet, omförmälda ränteliqvider försiggått, köpet skulle förfalla»; att med anledning af detta Thunborgs yrkande ordet »ovilkorligen» insatts i punkten och Strömbom medgifvit, att meningen dermed skulle vara, att köpeskillingsoch ränteliqviden skulle försiggå inom fjorton dagar derefter, vid påföljd att köpet eljest skulle gå tillbaka; samt att Thunborg dermed förklarat sig nöjd; och Carlstedt: att

s. 443 Sida 443 i årgången börjar härKopiera citering

kontraktet, förrän det underskrefs, två gånger blifvit uppläst, dervid såväl Carlstedt som Strömbom förklarat, att det i fjerde punkten förekommande ordet »ovilkorligen» skulle hafva samma betydelse som om der i stället stått, att köpet vore annulleradt, derest Strömbom icke inom fjorton dagar fullgjorde köpeskillings- och ränteliqviden; samt att Thunborg derefter förklarat sig nöjd med kontraktet; likväl och som, om äfven genom nämnda vittnesmål finge anses ådagalagdt, att köpare och säljare varit ense derom, att, derest ej ränteliqviden inom den utsatta tiden blefve verkställd, köpet skulle gå åter, hvarken en sådan påföljd funnes för nämnde underlåtenhet stadgad ilkontraktet, eller det i fjerde punkten deraf förekommande ordet »ovikorligen», enligt gällande språkbruk och med hänseende till punktens innehåll, kunde anses äga den betydelse, vittnena förmält hafva vid köpekontraktets upprättande dervid fästats; fördenskull och emedan uti 1 kap. 2 § Jordabalken vore stadgadt, att köp af jord, hus och grund å landet och i staden skulle ske skriftligen med utsättande af de vilkor, derå köpet sig grundade, hvaraf följde, att andra vilkor, än skriftligen upprättade, icke kunde för köpare eller säljare af fast egendom vara lagligen förbindande; alltså och då Strömboms underlåtenhet att inom den i kontraktet utsatta tid visa, det räntorna å den i egendomen intecknade gäld förtiden till den 1 Januari 1867 vore guldna, vid nyssnämnda förhållande, mot Strömboms bestridande, lika litet kunde anses såsom laga skäl för det afslutade köpets upphäfvande, som Thunborgs obestyrkta förmenande, att ett större i egendomen intecknadt kapitalbelopp, som Strömbom försäkrat skola få i egendomen qvarstå till år 1870, oundvikligen skulle komma att blifva uppsagdt till betalning inom tre månader från rättegångens anhängiggörande, samt de öfriga, af Thunborg såsom skäl för köpets återgång åberopade omständigheter, äfven om desamma blifvit styrkta, icke heller, enär köpekontraktet ej innehölle något stadgande derom, att deras inträffande skulle hafva till påföljd köpets återgång, vore förtjenta af något afseende, ogillades käromålet.

s. 444 Sida 444 i årgången börjar härKopiera citering

Thunborg vädjade till Svea hofrätt, som genom dom den 12 Juni 1868 yttrade: att emedan fjerde punkten uti ifrågavarande köpekontrakt innehölle, att säljaren ålåge att vid köpeskillingsliqviden. som »ovilkorligen» skulle vara afslutad inom fjorton dagar efter aftalets ingående, till köparen öfverlemna, bland annat, intyg, att räntorna å den i egendomen intecknade gäld icke funnes obetalda för längre tid än från den 1 Januari 1867, samt berörde bestämmelse måste, på sätt i saken hörde vittnen jemväl förmält, anses innefatta ett af Thunborg betingadt vilkor för köpeaftalets bestånd; ty och då ostridigt vore, att Strömbom brustit i fullgörande af hvad honom sålunda ålegat, pröfvade hofrätten rättvist, att, med upphäfvande af rådstufvurättens dom, förklara ifrågavarande köp hafva förfallit.

' Strömbom och sysslomännen i hans under tiden inträffade konkurs fullföljde underdåning talan.

Nedre revisionen (revisionssekreterarne von Segebaden och Svedelius samt t. f. revisionssekreteraren Lagergren) hemställde i underd. betänkande den 25 November 1868 att Kongl. Maj:t måtte, med upphäfvande af hofrättens dom, gilla rådstufvurättens beslut.

Saken föredrogs den 26 November 1868 inför Högsta Domstolen (i närvaro af justitieråden Iggeström, Södergren, Cramér, Carleson, Naumann och Strandberg); och pröfvade Högsta Domstonen rättvist hofrättens dom att fastställa.

Kongl. Maj:ts dom är utfärdad den 21 December 1868.