Naumanns tidskrift 1870 s. 203

Frän Anders Jonsson i Ekeskogen utmättes den 13 December 1865 1/2 mantal Ingriatorp och 1/2 mantal Kullabo för skuld till prosten J. Bornander; hvarefter och sedan utmätningar förrättats dels den 3 April 1866 å växande grödan efter 14 tunnor råg och 1 tunna hvete för en Anders Jonssons skuld till Karolina Bobeck, och dels den 10 November samma år å växande grödan efter 9 tunnor råg och 1 tunna hvete för en hans skuld till Johannes Isakssön i Klämmestorp, ofvannämnde hemman den 29 i sistsagde månad försåldes på exsekutiv auktion och inropades af stadsfogden L. Andersson och handlanden S. B. Hagberg, hvilka åter den 25 Febr. 1867 sålde hemmanen till Johannes Olsson i Ingriatorp. Uti köpekontraktet yttrades: »egendomen, i skick den är och befinnes till hus, jord, hägnader och skog, får utan undantag tillträdas den 1 nästa Mars med samma rätt, vi densamma å exsekutiv auktion inköpt» etc.

Anders Jonsson instämde Johannes Olsson till G-udhems härads hösteting år 1867 och yrkade: att enär den vid tiden för berörda exsekutiva auktion å hemmanen växande höstgröda efter utsådda 9 tunnor råg och 1 tunna hvete så mycket mindre kunnat inbegripas i hemmanens försäljning till Andersson och Hagberg, som samma gröda den 10 November 1866 och således före auktionen blifvit särskildt

s. 204 Sida 204 i årgången börjar härKopiera citering

utmätt för Johannes Isakssons i Klämmestorp fordran hos Anders Jonsson, hvilken sedermera guldit denna fordran och derigenom förvärfvat sig Johannes Isakssons rätt till grödan; samt auktionen icke heller omfattat växande gräs efter 1866-års vår utsådda 121/a lispund klöfverfrö och 121/a lispund timotejfrö; men Johannes Olsson, som måste anses hafva i och med sitt köp åtagit sig alla de Andersson och Hagberg förut åliggande skyldigheter emot Anders Jonsson, år 1867 skördat afkastningen af samtliga omförmälda utsäden och vid sitt tillträde af hemmanen satt sig i besittning af ej mindre den gödsel, som fallit efter de under vintern förut med Anders Jonssons foder å hemmanen framfödda, honom tillhöriga kreatur, än äfven en utaf Anders Jonsson upplagd så kallad kompost, hvilken, utom andra gödningsämnen, innehållit minst 20 tunnor kalk, samt Johannes Olsson derjemte vägrat lemna Anders Jonsson godtgörelse för det han 1866-års höst upplöjt påföljande årets vårsädesjord och för den del af 1866-års skatter och onera för hemmanen, som belöpte för tiden från den 29 November till årets slut; — det måtte varda Johannes Olsson ålagdt att till Anders Jonsson betala dels ofvanupptagna 9 tunnor råg och 1 tunna hvete jemte det i och för såningen använda arbete med tillhopa 300 rdr, dels för 121/2 lispund klöfverfrö 150 rdr, 121/2 lispund timotejfrö 100 rdr och såningsarbetet 5 rdr, jemte ränta å dessa belopp från den 15 April 1866, dels 500 lass gödsel efter 1 rdr lasset, med 500 rdr, dels för den till kompostens beredande använda kalk 20 rdr, och för arbetet vid beredningen ett lika belopp, dels för höstplöjningen af 1867-års vårsädesjord 250 rdr, dels ock 25 rdr 42 öre, utgörande det belopp, hvartill en tolftedel af 1866-års skatter och onera för hemmanen, med inberäkning af utgifter för ett soldattorps underhåll och skötsel samt grusning af hemmanens allmänna och enskilda vägar, jemte »omkostnader för allmänna ombud och ersättning för resor», efter räkning uppginge.

Efter det Johannes Olsson bestridt krafvet och, i fråga om fordringsposternas upptagna värden, anfört, bland annat,

s. 205 Sida 205 i årgången börjar härKopiera citering

att hveteutsädet, som ej temnat någon afkastning, icke kunde i värde uppskattas; att rågen endast lemnat afkastning efter 11, tunna sämre utsäde, värdt 30 rdr; att utsådda gräsfröet ej kunde antagas hafva utgjort mera än 8 lispund, hälften klöfver- och hälften timotejfrö, värda tillhopa 56 rdr, samt att för den af Anders Jonsson verkställda höstplöjning å omkring 30 tunnland jord högre ersättning ej borde beräknas än 30 riksdaler; samt bevisning och motbevisning genom vittnesmål af åtskillige personer förebragts, utlät sig häradsrätten genom utslag den 16 November 1868: att enär Johannes Olsson inköpt ifrågavarande hemman med den rätt, Andersson och Hagberg densamma å exsekutiva auktionen sig tillhandlat, samt hvarken den 1866-års höst å hemmanet utsådda råg eller det på våren samma år sådda klöfver- och timotejfrö kunde anses hafva ingått i försäljningen å auktionen; alltså och då Johannes Olsson erkänt sig hafva tagit skörden efter berörda utsäden, och han icke gittat bestämdt förneka, att utsädena utgjort, så mycket som Anders Jonsson uppgifvit, fann häradsrätten Johannes Olsson vara skyldig dels att till Anders Jonsson utgifva ersättning ej mindre för utsådda 9 tunnor råg och 1 tunna hvete af sådan beskaffenhet att, enligt hvad vittnen intygat, hvetet icke gifvit någon afkastning och rågen lemnat 14 tunnor råg af sämre beskaffenhet och 16 tunnor »lyxa», tillika med arbetskostnaden derå, än ock för 121/2 lispund klöfver- och timotejfrö jemte använda arbetet vid såningen, samt dels att godtgöra Anders Jonsson för vårsädesjordens körning, hvilken ersättning, om godvillig uppgörelse ej kunde mellan parterna träffas, skulle bestämmas af tre gode män, utsedde på det sätt, att parterna, eller exsekutor i tredskande parts ställe, hvardera valde en och de sålunda valde tillkallade den tredje; och skulle ersättningarne, hvilka icke i något fall finge bestämmas högre än Anders Jonsson fordrat eller lägre än Johannes Olsson medgifvit, genast efter det de blifvit af gode männen stadgade, af Johannes Olsson utan ränta erläggas; att då, hvad anginge omstämda gödseln, Johannes Olsson uppgifvit sig hafva erbjudit Anders Jonsson

s. 206 Sida 206 i årgången börjar härKopiera citering

betalning derför, men den sistnämnde, emot Johannes Olssons bestridande, icke visat att gödseln utgjort flera lass än Johannes Olsson antagit hafva blifvit å hemmanen qvarlemnade, eller 200, blef Johannes Olsson ålagdt att endast för .sagda lass gödsel gifva Anders Jonsson ersättning, hvars belopp borde bestämmas af förenämnda gode män, hvilka dock ej finge sätta värdet af' hvarje lass gödsel högre än en riksdaler eller lägre än 50 öre; att som Johannes Olsson icke ville begagna sig af den Anders Jonsson å hemmanet qvarlemnade kompost, emot utgifvande af derför fordrade ersättningen, ålades Anders Jonsson att före den 1 Maj 1869 afliemta komposten, vid äfventyr, att Johannes Olsson eljest ägde låta densamma för Anders Jonssons räkning å offentlig auktion till den högstbjudande försälja; samt att då Johannes Olsson ej förr än den 1 Mars 1867 tillträdt hemmanen, han icke hade skyldighet att i någon mån deltaga i utgifterna för föregående årets skatter och onera, hvarföre Anders Jonssons påstående derom ogillades.

Parterna vädjade å ömse sidor till Götha hofrätt. Anders Jonsson yrkade ändring i hvad honom emot gått, och Johannes Olsson påstod ogillande i allo af käromålet, enär egendomen blifvit utmätt och försåld utan undantag.

Hofrätten meddelade dom den 16 April 1869 och fann ej skäl att på Anders Jonssons vad göra ändring i häradsrättens utslag; men emedan, hvad anginge Johannes Olssons fullföljda talan, de å ifrågavarande hemman vid deras försäljning å exsekutiv auktion den 29 November 1866 växande sädes- och gräsgrödor äfvensom den då a hemmanen befintliga gödsel, vid det förhållande att, efter hvad ostridigt vore, något uttryckligt undantag rörande grödorna och gödseln icke blifvit vid auktionen gjordt, måste anses hafva såsom hemmanens tillhörigheter i försäljningen ingått, och Anders Jonsson följaktligen, på samma gång som äganderätten till sjelfva hemmanen honom i följd af samma försäljning afhändts, jemväl förlorat all rätt till hemmanens berörda tillhörigheter; ty och som den gödsel, som efter auktionen under 1867-års vinter vid hemmanen samlats, äfven om den fallit efter Anders Jons-

s. 207 Sida 207 i årgången börjar härKopiera citering

sons kreatur, icke tillhört honom utan jordägaren, samt ingen skyldighet förefunnes för Johannes Olsson att godtgöra Anders Jonsson för det arbete han, före hemmanets omförmälda försäljning, i . egenskap af jordägare verkställt i och för sådden af den säd och det gräsfrö, hvaraf förutnämnda grödor uppkommit, eller för det han, i sin antydda egenskap, år 1866 höstplöjt påföljande årets vårsädesjord; alltså pröfvade hofrätten lagligt att, med upphäfvande af häradsrättens utslag, såvidt Johannes Olsson blifvit förpligtad att till Anders Jonsson utgifva ersättning för omstämda rågen och hvetet samt klöfver- och timotejfröet jemte det i och för sådden använda arbete, äfvensom för den å hemmanen vid Johannes Olssons tillträde befintliga gödsel, som antagits utgöra 200 lass, samt för berörda höstplöjning, ogilla Anders Jonssons ersättningspåståenden i dessa delar.

Anders Jonsson fullföljde underd. talan hos Kongl. Maj:t och yrkade bifall till sina i stämningen framställda anspråk, under åberopande af hvad han förut anfört.

Nedre revisionen (revisionssekreterarne Svedelius, Wedberg, föredragande, och Lilienberg) afgaf underd. betänkande den 3 November 1869 och hemställde: att, då kontorsskrifvaren C. A. Redin, hvilken inom den för sakens fullföljd hos Kongl. Maj:t bestämda tid, under åberopande af honom dertill gifvet uppdrag gen-om telegram, anmält sig för bevakande af svarandens talan, icke torde genom nämnde handling lagligen visat sig vara behörig att för svaranden föra talan, Kongl. Maj:t, utan afseende derå att Redin först efter nämnda tid företett behörig rättegångsfullmakt, måtte finna hvad å svarandesidan blifvit i saken andraget icke kunna komma under pröfning; äfvensom, beträffande sjelfva saken, pröfva rättvist fastställa hofrättens dom.

Detta betänkande blef af Högsta Domstolen gilladt vid sakens föredragning derstädes den 15 i nyssnämnde månad, i närvaro af justitieråden Qvensel, friherre Leuhusen, Naumann, Bolin, Babe, Dreijer och Olivecrona.

Kongl. Maj:ts dom är utgifven den 15 December 1869.