Ägodelningsärende. Begärdt laga skifte å fastighet, utmätt för annans domfästa fordran.
Så kom texten hit
- Ej mänskligt kontrollerad. Transkriberad av Stockholms universitetsbibliotek med Abbyy FineReader; text och nummer som de står i OCR-lagret. Ingen människa har läst korrektur på texten, på löpnumren eller på var referatet börjar och slutar.
- Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, årgången 1870, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek (LIBRIS). Texten nedan är bibliotekets eget OCR-lager och publiceras som den står — ingenting är rättat, bara avstavning över radbrytning är hopfogad.
- Textkvalitet: högst omkring 0,4 % av orden kan vara felavlästa. Måttet är andelen ord som inte återkommer i årgångarna 1864–1880 — det räknar sällsynta ord som fel och upprepade fel som ord, och är alltså ett tak, inte en mätning
- Tryckta sidor: s. 300–302 i årgången 1870. Sidnumren är lästa ur kolumntiteln på varje sida; varje sida nedan har en egen citatknapp, för sidan är citeringen.
- Avdelning: III. Lagskipning, D) Byggningabalken. Jagtstadgan. Stadga om Skiftesverket i riket. Förordningar rörande bränvins tillverkning och försälj- ning, brandstod. Bergsordningar m. fl, nr 10 i årgångens innehållsförteckning. Löpnummer 52 i bandet.
- Avgränsning: referatets början och slut är bandets egen löpnummerrad i brödtexten, eller — när numret inte gick att läsa — kolumntitelns byte. Avdelningen styr ingenting: tidskriften blandar avhandlingar, notiser och referat genom hela bandet, och referaten står i båda avdelningarna. Innehållsförteckningen är kontroll, inte villkor — dess punktledare tappar siffror i OCR:en, och i fyra årgångar går avdelningsrubriken inte att läsa alls. Förteckningen tar upp referatet under Byggningabalken. Jagtstadgan. Stadga om Skiftesverket i riket. Förordningar rörande bränvins tillverkning och försälj- ning, brandstod. Bergsordningar m. fl, nr 10.
- Varför det här är ett referat: texten nämner en underinstans, Högsta domstolen eller dess ledamöter och ett utslag — och posten står i årgångens innehållsförteckning, avdelning III. Avhandlingar som handlar om domstolar faller på det andra ledet.
- Hela årgången: samma tryck finns i sin helhet, sida för sida, som Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning. Sjunde årgången, 1870 i litteraturen — s. 300–302 där är samma sidor som här.
- Dag: bandet skriver inte ut någon dag för avgörandet i det här referatet, och ingen har härletts.
- Upphovsrätt: verket är fritt från upphovsrätt. Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek. Ratio Lex är inte Stockholms universitetsbibliotek och företräder det inte.
Sidbilderna publiceras inte här — de finns hos Stockholms universitetsbibliotek.
Domstolens referat
A 11/2 mantal frälsesäteri Bergsäter i Motala socken, af hvilken fastighet Carl Nilssons konkursmassa ägde 200b mantal och hans omyndige barn öfrige 20 mantal, hade de omyndiges förmyndare J. P. Petterson i Appuna den 5 Mars 1869 sökt laga skifte. Hela fastigheten var emellertid redan den 27 Januari samma år tagen i mät för i densamma intecknad skuld till Östgöta hypoteksförening ; ochdå kommissionslandtmätaren C. Dahlqvist, som erhållit förordnande att skiftet förrätta, detsamma företog, protesterade ene sysslomannen i konkursen emot skiftets fortgång, på den grund
s. 301 Sida 301 i årgången börjar här
att fastigheten vore för domfäst fordran utmätt. Häremot anmärkte förmyndaren, att utmätningen icke vunnit laga kraft, enär han i Göta hofrätt öfverklagat det konungens. befallningshafvandes utslag, hvarigenom utmätningen gillats och faststälts. Vid sådant förhållande begärde sysslomannen anstånd med förrättningen intilldess berörde tvistefråga blifvit slutligen afgjord; men förmyndaren bestred allt uppskof.
Uti afgifvet utlåtande yttrade förrättningsmännen, att, då det af sysslomannen anförda skäl, att samfälligheten Bergsäter vore tagen i mät för ogulden skuld, icke kunde utgöra lagligt hinder för förrättningens fortgång, ansågo förrättningsmännen skiftet böra äga rum, utan afseende å berörde invändning.
Detta utlåtande, hvarmed sysslomannen icke åtnöjdes, underställdes Aska härads ägodelningsrätts pröfning.
Genom utslag den 11 Augusti 1869 förklarade ägodelningsrätten, att den funne det af sysslomannen anmärkta förhållande, att egendomen Bergsäter blifvit för gäld utmätt, icke utgöra laga hinder för verkställande af ifrågavarande laga skifte, hvarföre landtmätaren och gode männen ägde att skiftesförrättningen i laga ordning fortsätta.
Sysslomannen sökte hos Kongl. Maj:t i underd. ändring samt anförde: Sedan egendomen en gång blifvit utmätt, kunde densamma icke med laga verkan intecknas, styckas eller förändras, utan måste, i det skick den vid utmätningstillfället befanns, utgöra säkerhet för den utmätta fordringen. All pant vore odelbar; och innan hypoteksföreningens fordran blifvit betald, så att utmätningen upphäfdes, kunde någon delning af det utmätta ej äga rum. Hvad uti skiftesstadgan föreskrefves angående vitsord åt den, som ville skifta, syntes icke vara tillämpligt på ett förhållande som förevarande, der egendomen var utmätt redan innan ansökningen om skiftet gjordes, och delägaren sålunda var lagligen förhindrad att begära sönderstyckning af den utmätta egendomen, hvilken i en klump eller i ett helt gällde såsom pant eller säkerhet för den utmätta fordringen. Dessutom skulle
s. 302 Sida 302 i årgången börjar här
ett skifte å egendomen, hvilken snart komme att exsekutivt försäljas, icke hafva någon annan verkan, än att stora onödiga kostnader drabbade såväl konkursmassan som de omyndige. Sysslomannen anhöll följaktligen, att Kongl. Maj:t måtte, med ändring af ägodelningsrättens utslag, förklara det sökta skiftet böra hvila eller anstå intilldess utmätningen, som gällt hela skifteslaget, blifvit upphäfd.
Förmyndaren deremot yrkade fastställelse af ägodelningsrättens utslag och företedde ett af utmätningsförrättaren kronofogden Duse den 30 November 1868 meddeladt intyg derom, att förmyndaren nämnde dag hos Duse deponerat 1050 rdr, för att, då sysslomannen inbetalde den på konkursmassan belöpande andel af ifrågavarande skuld, användas till betäckande af hvad på myndlingarnes andel i skulden belöpte.
Genom underd. betänkande den 6 November 1869 hemställde nedre revisionen (revisionssekreterarne Wedberg och Fâhrœus samt t. f. revisionssekreteraren Ryding, denne sistnämnde föredragande) att Kongl. Maj:t måtte finna skäl icke hafva förekommit till ändring i ägodelningsrättens utslag; hvilket underd. betänkande vid ärendets föredragning inför Högsta Domstolen den 9 i samma månad (i närvaro af justitieråden Södergren, Cramér, Carleson, Wretman, Olivecrona, Lagerstråle och Strandberg) blef af Högsta Domstolen gilladt.