Naumanns tidskrift 1870 s. 493

I landtbrukaren P. E. Goboms konkurs, der Gobom samt rådmannen S. G. Regnell och landtbrukaren J. Kinell voro sysslomän, hölls den 7 Oktober 1867 auktion å konkursmassans fasta egendom, 1 mantal n:o 2 Kilmare. Det vid auktionen förda protokoll innehåller, att på grund af borgenärernas beslut och i enlighet med utfärdade kungörelser skulle nämnde fasta egendom utbjudas till ovilkorlig försäljning emot vilkor, bland andra, att tillträdesdagen skulle vara den 1 November 1867; att köpeskillingen borde till

s. 494 Sida 494 i årgången börjar härKopiera citering

sysslomannen betalas sålunda, att två tusen rdr erlades på tillträdesdagen och af återstoden hälften den 14 Mars 1868 och andra hälften den 1 Augusti 1868; dock ägde köparen öfverenskomma med vederbörande inteckningshafvare om inteckningarnas qvarstående; att vid klubbslaget eller senast inom fjorton dagar derefter köparen skulle aflemna godkänd och antaglig borgen för köpesummans erläggande å föreskrifna tider, vid påföljd att å anbudet ej kunde fästas afseende, och att, derest borgen inom den föreslagna tiden ej aflemnades och godkändes, eller densamma, ehuru aflemnad vid klubbslaget, ej kunde såsom vederhäftig antagas, egendomen komme att å inroparens äfventyr ånyo till försäljning utbjudas.

Vid nämnde auktion inropades fastigheten af landtbrukaren C. Teurnell, som icke inom föreskrifven tid, utan först den 1 November 1867, aflemnade borgen på samma gång söm han erbjöd liqvid för de köpeskillingsbelopp, som å de två första terminerna borde erläggas; men Gobom och Kinell förklarade, att som Teurnell icke fullgjort stadgandena i fråga om borgens aflemnande, kunde de icke emottaga den erbjudna liqviden eller medgifva Teurnell, att han finge tillträda fastigheten, mot hvilket förklarande dock ena sysslomannen, rådmannen Regnell, reserverade sig.

På grund af borgenärernas beslut den 20 derpåföljde November hölls den 23 December ny auktion å fastigheten, som då inropades af Kinell för något högre belopp än Teurnell förut bjudit.

Uti stämning å sysslomännen till Södra Tjusts häradsrätt yrkade Teurnell, att enär han af Regnell erhållit medgifvande att borgen ej behöfde ställas förrän å utsatta tillträdesdagen, och Teurnell då erbjudit såväl penningar till gäldande af ej mindre den då till betalning förfallna andel af köpeskillingen, än äfven hvad deraf skulle erläggas först den 14 Mars 1868, som ock vederhäftig borgen för återstoden, den senare auktionen alltså måtte varda ogillad, samt sysslomännen åläggas att till Teurnell, enligt de vid förra auktionen bestämda vilkor, genast afträda sagde fastighet, mot det Teurnell fullgjorde stadgad köpeskillingsliqvid.

s. 495 Sida 495 i årgången börjar härKopiera citering

Käromålet bestreds, då Teurnell icke inom föreskrifven tid fullgjort det stadgade köpevilkoret om borgens aflemnande; och förnekade Regnell, att han gifvit Teurnell löfte om befrielse frän borgens ställande, samt förmälde, att, äfven om sådant löfte gifvits, det i allt fall varit utan all betydelse, då detsamma icke af öfrige sysslomännen godkänts.

Rättens ombudsman i konkursen länsmannen Bökelundh, hvars berättelse, ehuru ej beedigad, tillerkändes vitsord af vittnesmål, förmälde, att efter auktionens slut någon borgen icke affordrats Teurnell, som deremot tillfrågat Regnell, om han behöfde anskaffa ■ borgen, hvarpå Regnell icke afgifvit något bestämdt svar, hvaremot Bökelundh, med afseende å Teurnells kända vederhäftighet, yttrat: »Hvad behöfver du det? Du är ju vederhäftig karl».

I målet hörde vittnen berättade:

Handlanden Holm: att vittnet, som på anmodan af Regnell inställt sig den 1 November 1867 på Regnells kontor för att såsom vittne närvara vid förhandling parterna emellan, dervid åhört, hurusom Gobom förklarat, att, i följd af Teurnells underlåtenhet att inom den bestämda tiden ställa borgen, det måste hänskjutas till borgenärerna att afgöra, huruvida Teurnells köp skulle stå fast eller ny auktion utlysas; att Teurnell dervid yttrat, att det vore besynnerligt att sysslomännen nu gjorde en sådan anmärkning, då Teurnell några dagar förut tillfrågat Regnell, om Teurnell behöfde anskaffa borgen för köpevilkorens uppfyllande under de få dagar, som återstode till tillträdesdagen, samt Regnell dervid förklarat, att detta icke behöfdes, blott Teurnell lemnade borgen den 1 November; samt att Regnell tillfrågad medgifvit, att han, då Teurnell talat med Regnell om borgen, svarat, att sådan ej behöfdes förrän den 1 November, då uppgörelsen om köpet skulle ske.

Bokhållaren Jeansson, att han jemväl närvarit vid det af handlanden Holm omvittnade tillfället, men då hört Regnell, när Teurnell åberopat hans löfte om anstånd med borgens aflemnande, förneka att han gifvit Teurnell ett sådant löfte.

s. 496 Sida 496 i årgången börjar härKopiera citering

Med anledning af skiljaktigheterna i Holms och Jeanssons berättelser, hördes dessa vittnen emot hvarandra samt vidhöllo å ömse sidor hvad de haft att förtälja, under förklarande, att de ansågo möjligt, att Regnell vid olika tillfällen under ifrågavarande samtal haft mot hvarandra stridande yttranden.

Ett annat vittne, lektor Berlin, berättade, att någon dag kort efter den 1 November 1867, Regnell för vittnet omtalat, att dagen före den, då enligt auktionsprotokollet borgen senast bort ställas, Regnell uppmanat Teurnell att ställa sig föreskriften i detta afseende till efterrättelse och att, sedan Teurnell yttrat: är jag ej betrodd? är jag ej vederhäftig?, Regnell svarat; »jo visserligen, men formen fordrar borgen», samt, då Teurnell dermed synts vara missnöjd, sagt: »Nå laga åtminstone, att du har allting i ordning till den 1 November, då första köpeskillingen skall betalas, så får det vara till dess» ; samt att, då vittnet, som uppfattat detta Regnells yttrande, såsom hade Regnell gifvit Teurnell ett bestämdt löfte om uppskof med borgens ställande, frågat Regnell, om förhållandet varit sådant, Regnell endast genmält: »Så svarade jag honom».

Hörd öfver detta vittnesmål, yttrade Regnell, att vid omvittnade tillfället hans ord till Teurnell fallit sålunda: »Du kan göra, huru du vill; men haf allting klart till den 1 November».

Tillika berättade lektor Berlin och ett annat vittne, att de jemte Teurnell och en handlande Jern den 1 November 1867 infunnit sig på Regnells kontor, dervid, på Teurnells fråga till jemväl närvarande sysslomännen, om de erkände, att Teurnell erbjudit dem i afbetalning på köpeskillingen kontant 7,000 rdr, och om Jern, som erbjöd sin borgen för erläggande af återstoden utaf köpeskillingen, ansåges vederhäftig derför, sysslomännen medgifvit båda delarne.

Häradsrätten yttrade i utslag den 30 Augusti 1868: att ehuru det vid auktionen den 7 Oktober 1867 upprättade kontrakt uti femte punkten stadgade, att antingen vid klubbslaget eller senast inom fjorton dagar derefter köparen ålåge

s. 497 Sida 497 i årgången börjar härKopiera citering

aflemna godkänd och antaglig borgen för köpesummans erläggande â de tider, som i andra punkten af kontraktet vore bestämda, vid påföljd att å anbudet ej skulle fästas afseende, utan egendomen komme att å inroparens äfventyr ånyo till försäljning utbjudas, och Teurnell, som egendomen inropat, icke ställt sig dessa föreskrifter till efterrättelse; likväl och emedan upplyst och ostridigt vore, att borgen icke vid auktionstillfället Teurnell affordrats eller föreskrift lemnats, huru och på hvad sätt berörde borgen, vid det förhållande att sysslomännen vore å skiljda orter boende, skulle af Teurnell aflemnas och fullgöras, utan fasthellre af länsmannen Bökelundhs i saken afgifna och med vitsord af vittnesmål af parterna godkända berättelse samt andre i saken förekomne vittnesutsagor tydligt framginge, att Teurnell ansetts och antagits såsom vederhäftig att köpevilkoren fullgöra; ty och då föreskriften om anskaffande af borgen icke förhindrat sysslomännen att, derest de till Teurnells personliga vederhäftighet haft tillit och förtroende, eftergifva nämnde vilkor, och Teurnell tydligen med hänsigt till de i berörda afseende vid auktionen uttalade åsigter rättat sitt förfarande och handlingssätt, funne häradsrätten Teurnells, honom sedermera af sysslomännen till last förda underlåtenhet icke hafva utgjort hinder för Teurnell att, då han den 1 November 1867 erbjudit fullgörande af hvad honom enligt köpekontraktet i öfrigt ålegat, af den inköpta egendomen komma i besittning; i följd hvaraf och då Teurnell vid sådant förhållande måste såsom rätter köpare anses, häradsrätten pröfvade skäligt förpligta landtbrukaren Kinell, som sedermera tillhandlat sig och besutte ifrågavarande fastighet, att densamma till Teurnell genast afträda, sedan Teurnell till sysslomännen fullgjort hvad han för egendomens tillträdande enligt auktionsprotokollet varit förbunden.

Sysslomännen vädjade till Göta hofrätt och anförde der: Det hade icke, såsom häradsrätten antydt, varit för dem nödigt att vid auktionstillfället lemna Teurnell någon särskild erinran om hans skyldighet att ställa borgen; och hvad

Tidskrift för Lagstftn. etc. 7:de årg.

s. 498 Sida 498 i årgången börjar härKopiera citering

häradsrätten anfört derom att sysslomännen vore pä skilda orter boende saknade all betydelse, då det vore för Teurnell väl kändt att han, för att komma till den ene sysslomannens eller Regnells bostad, måste passera förbi de andre sysslomännens bostäder. De i målet aflagda vittnesberättelserna gåfvo icke stöd åt häradsrättens antagande, att Teurnell af sysslomännen ansetts så vederhäftig, att borgen ej behöfts; och i allt fall hade vilkoret om borgen föreskrifvits af borgenärerna och hade derför icke, på sätt häradsrätten förmenat, kunnat af sysslomännen egenmäktigt eftergifvas. På grund af hvad sålunda och förut anförts, yrkades: att, med upphäfvande af häradsrättens utslag, Teurnells käromål måtte ogillas.

Teurnell erinrade, att han genom förespeglingarna, att borgen vore öfverflödig, blifvit förledd underlåta att ställa sådan borgen. Denna hade ju för öfrigt haft till ändamål att betrygga sysslomännen och konkurmassan mot all risk i afseende på köpevilkorens uppfyllande; men någon sådan risk hade obestridligen ej ägt rum, och sysslomännen hade följaktligen saknat befogenhet att vägra emottaga liqviden, hvilken erbjudits, innan någon åtgärd vidtagits, för anställande af ny auktion. Teurnell påstod förty, att häradsrättens utslag måtte fastställas.

Hofrätten utlät sig medelst dom den 7 Augusti 1868: att enär ostridigt vore, att Teurnell underlåtit att, inom den i femte punkten af det emellan parterna vid auktionen den 7 Oktober 1867 upprättade kontrakt bestämda tid af fjorton dagar derefter, aflemna föreskrifven borgen för köpeskillingens erläggande, och Teurnell följaktligen, med hänsigt till den i nämnde punkt för dylik underlåtenhet uttryckligen stadgade påföljd, måste anses hafva förverkat rättigheten att påfordra köpets bestånd, pröfvade hofrätten lagligt att, med upphäfvande af häradsrättens utslag, Teurnells väckta stämningstalan ogilla.

Teurnell sökte i denna dom i underdånighet ändring och yrkade, på grund af hvad i saken förekommit och anförts, bifall till käromålet.

s. 499 Sida 499 i årgången börjar härKopiera citering

Uti underdånigt betänkande den 13 Mars 1869 hemställde nedre revisionen (revisionssekreteraren Wedberg samt t. f. revisionssekreterarne Ryding och Glimstedt, den sistnämnde föredragande), att Kongl. Maj:t måtte uppå de af häradsrätten anförda skäl, samt enär Teurnell å den dag, då första andelen af den utaf honom vid auktionen den 7 Oktober 1867 utfästa köpeskilling skolat gäldas, erbjudit sysslomännen ej allenast berörde andel tillika med visst belopp derutöfver, än äfven vederhäftig borgen för återstoden, samt den senare auktionen då ännu icke varit besluten och utsatt, pröfva rättvist, med upphäfvande af hofrättens dom, fastställa det slut, hvartill häradsrätten kommit.

Saken föredrogs den 18 Mars 1869 inför Högsta Domstolen, hvars flesta ledamöter (justitieråden Bolin, von Hofsten, Rabe och Dreijer) funno skäl ej vara anfördt, som kunde verka ändring i hofrättens dom, hvilken alltså fastställdes.

Justitieråden Alexanderson, Olivecrona och Lagerstråle yttrade: »Emedan auktionsprotokollet den 7 Oktober 1867 i slutet innehåller, att säljarne antogo Teurnells anbud, och att köparen med köpet förklarade sig nöjd, samt handlingarna utvisa, att detta protokoll blifvit utaf säljare och köpare underskrifvet med tvenne vittnen, hvadan köpeaftalet bör anses vara i laga ordning afslutadt; ty och enär Teurnell å den dag, då första andelen af den utaf honom vid auktionen utfästa köpeskilling skolat gäldas, erbjudit sysslomännen ej allenast berörde andel tillika med visst belopp derutöfver, utan äfven vederhäftig borgen för återstoden, pröfvade justitieråden på dessa och de af häradsrätten anförda skäl rättvist, med ändring af hofrättens dom, gilla det slut, nedre revisionens betänkande innehåller.

Kongl. Maj:ts dom är utfärdad den 3 Maj '1869.