Inom hvilken tid böra i domsagor, der ting hållas endast två gånger om året, de s. k. småprotokollerna till hofrätt insändas!
18 november 1869
Så kom texten hit
- Ej mänskligt kontrollerad. Transkriberad av Stockholms universitetsbibliotek med Abbyy FineReader; text och nummer som de står i OCR-lagret. Ingen människa har läst korrektur på texten, på löpnumren eller på var referatet börjar och slutar.
- Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, årgången 1870, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek (LIBRIS). Texten nedan är bibliotekets eget OCR-lager och publiceras som den står — ingenting är rättat, bara avstavning över radbrytning är hopfogad.
- Textkvalitet: högst omkring 1,0 % av orden kan vara felavlästa. Måttet är andelen ord som inte återkommer i årgångarna 1864–1880 — det räknar sällsynta ord som fel och upprepade fel som ord, och är alltså ett tak, inte en mätning
- Tryckta sidor: s. 510–514 i årgången 1870. Sidnumren är lästa ur kolumntiteln på varje sida; varje sida nedan har en egen citatknapp, för sidan är citeringen.
- Avdelning: III. Lagskipning, Rättegångsbalken. Inteckningsstadgan. Stämpelpappers-förord- ningen, nr 13 i årgångens innehållsförteckning. Löpnummer 83 i bandet.
- Avgränsning: referatets början och slut är bandets egen löpnummerrad i brödtexten, eller — när numret inte gick att läsa — kolumntitelns byte. Avdelningen styr ingenting: tidskriften blandar avhandlingar, notiser och referat genom hela bandet, och referaten står i båda avdelningarna. Innehållsförteckningen är kontroll, inte villkor — dess punktledare tappar siffror i OCR:en, och i fyra årgångar går avdelningsrubriken inte att läsa alls. Förteckningen tar upp referatet under Rättegångsbalken. Inteckningsstadgan. Stämpelpappers-förord- ningen, nr 13.
- Varför det här är ett referat: texten nämner en underinstans, Högsta domstolen eller dess ledamöter och ett utslag — och bandet skriver ut en dag, och posten står i årgångens innehållsförteckning, avdelning III. Avhandlingar som handlar om domstolar faller på det andra ledet.
- Hela årgången: samma tryck finns i sin helhet, sida för sida, som Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning. Sjunde årgången, 1870 i litteraturen — s. 510–514 där är samma sidor som här.
- Föredragningsdag: ur bandets egen rad — «föredrogs den 18 November 1869». Bandet skriver inte ut dagen för Kongl. Maj:ts dom i det här referatet.
- Upphovsrätt: verket är fritt från upphovsrätt. Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek. Ratio Lex är inte Stockholms universitetsbibliotek och företräder det inte.
Sidbilderna publiceras inte här — de finns hos Stockholms universitetsbibliotek.
Domstolens referat
Fiskalisk aktion.
Uti embetsmemorial, ingifvet till Svea hofrätt den 16 December 1868, anförde advokatfiskalen Ture Arvid Billbergh : att, jemlikt 7 kap. Rättegångsbalken, KK. FF. den 13 Juli 1818 och den 2 Februari 1864 samt Kongl. Cirkulärbrefvet den 11 Februari 1847, det ålåge häradshöfding, hvarje gång han hållit ting i sitt häradshöfdingedöme, att inom tre månader derefter till hofrätten insända de särskilda protokoll, som borde föras öfver lagfarts-, intecknings-, förmynderskaps- och äktenskapsförordsärenden äfvensom angående bouppteckningar, morgongåfvobref och afhandlingar om lösöreköp, vid bot tre daler silfvermynt för hvar dag han uteblefve, vare sig med ett af dessa protokoll eller med dem alla; att genom Kongl. Förklaringen den 23 Mars 1807 och Kongl. Brefvet den 27 April 1814 vore i afseende å extra domare förklaradt, det de hade skyldighet att efter lag ansvara för behöriga insändandet till hofrätten af inteckningsprotokoll, som blifvit af dem hållna, hvilket förklarande ansetts äga tillämplighet jemväl i fråga om lagfartsprotokoll så ock öfriga sedermera påbjudna särskilda protokoll; på hvilka grunder och då vinterting enligt lag skulle hållas emellan tjugondedagjul och April månad, men de i ofvanomförmälde ärenden vid 1868-års af vice häradshöfdingen Axel Herman Ölander, såsom tillförordnad domhafvande, förrättade vinterting med Malungs tingslag i Westerdalarnes domsaga förda protokoll ännu vid memorialets afgifvande icke till hofrätten inkommit, advokatfiskalen Billbergh å embetets vägnar icke allenast anhöll, det förklaring öfver memorialet måtte varda Ölander affordrad med skyldighet tillika för honom att i
s. 511 Sida 511 i årgången börjar här
förklaringen upplysa om dagen, då sista vintertinget i nämnde domsaga afslutades, utan äfven yrkade, att Ölander måtte ådömas ansvar af böter efter ofvan anförda lagrum och författningar för hvarje dag, han utöfver deri stadgade tid med berörde protokoll i hofrätten uteblifvit och fortfarande, intilldess hofrätten slutligt yttrande i målet meddelade, kunde komma att uteblifva.
I häröfver afgifven förklaring yttrade Ölander: att inom Westerdalarnes domsaga vinterting höllos endast i två af domsagans fem tingslag nemligen, i Nås och Malung, af hvilka det förra under år 1868 afslutats den 30 April och det senare den 25 derpåföljde Maj; att i de öfriga tre tingslagen tingen utsattes senare, under benämningen sommarting; att Ölander i följd deraf icke ansett första tingsturen inom domsagan kunna sägas vara afslutad förr än jemväl dessa senare ting, af hvilka det sista afslutades den 21 September, blifvit förrättade, hvilket ock åtminstone alltsedan år 1862 i praxis tillämpats utan att något åtal derför tillförene blifvit anstäldt; att den i 28 § af K. F. den 13 Juli 1818, sådant detta lagrum lyder i K. F. den 2 Februari 1864, meddelade föreskrift att inteckningsprotokoll skulle, sedan häradshöfding hvarje gång om året hållit ting i sitt häradshöfdingedöme, till hofrätt insändas, efter Ölanders mening, innebure, att småprotokollen för alla tingslagen skulle tre månader efter hvarje tings slut på en gång insändas; att då inom Westerdalarnes domsaga endast höllos två ting om året i hvart och ett af dess fem tingslag, följde deraf att också endast två tingsturer kunde inom domsagan inträffa, den ena på hösten, då höstting höllos i alla tingslagen, och den andra på vintern och våren under namn af vinter- och sommarting, hvilken olika benämning för tingen i de olika tingslagen syntes icke kunna förvandla berörde tingstur till två; att någon glömska eller försumlighet icke varit orsaken till den af advokatfiskalen anmärkta uraktlåtenheten, helst något hinder för protokollens insändande inom den tid, advokatfiskalen fordrat, icke förefunnits; samt att på grund af hvad sålunda anfördt blifvit och då ifrågavarande proto-
s. 512 Sida 512 i årgången börjar här
koll blifvit i December månad 1868 till hofrätten inskickade, Ölander bestrede allt afseende â advokatfiskalens påstående.
Jemte meddelande af upplysning, att de protokoll, åtalet afsåge, den 26 December 1868 till hofrätten inkommit, hemställde i ytterligare memorial advokatfiskalen Billbergh, att, derest hofrätten i öfrigt godkände advokatfiskalsembetets uttalade åsigt om tiden, inom hvilken anmärkta protokollen bort hafva till hofrätten inkommit, dervid kunde få bero och följaktligen ansvarspåståendet förfalla.
Medelst utslag den 30 April 1869 yttrade hofrätten: att som åt stadgandet i 7 kap. 2 § Rättegångsbalken, sådant detta lagrum lydde i KK. FF. den 13 Juli 1818 och den 2 Februari 1864, att, sedan häradshöfding hvarje gångom året hållit ting i sitt häradshöfdingedöme, han skulle inom tre månader derefter sända till hofrätten in protokollen öfver inteckningar m. fl. ärenden, ej kunde skäligen gifvas annan tolkning, för den händelse häradshöfdingedöme bestode af flera särskilda tingslag, än att insändandet skulle ske allenast för hvarje gång ting med samtlige tingslagen hållits eller för hvarje tingstur; alltså och emedan i betraktande häraf samt enär i Westerdalarnes domsaga ting med samtliga tingslagen hölles endast två gånger årligen, nemligen en gång om hösten och en gång å annan tid af året, protokollen vid 1868-års af Ölander förrättade vinterting med Malungs tingslag ej finge anses hafva bort till hofrätt insändas förrän inom tre månader efter afslutandet af det inom tingsturen före hösten sist hållna ting; ty och då advokatfiskalen Billbergh ej ifrågasatt, att ju icke denna tid blifvit i afseende å berörde protokolls insändande vederbörligen iakttagen, funne hofrätten advokatfiskalens i detta mål väckta talan icke kunna bifallas.
Detta utslag uttryckte hofrättsrådet Munthes samt assessorerna Retzelii och Ahlgrens åsigt, hvaremot vice häradshöfdingarne Nordenfalk och Norberg förenade sig i detta yttrande.
»Som 7 kap. 28 § Rättegångsbalken, sådant detta lagens rum lyder i K. F. den 2 Februari 1864, stadgar, att
s. 513 Sida 513 i årgången börjar här
sedan häradshöfding hvarje gäng om året hållit ting i sitt häradshöfdingedöme, han skall sända in till hofrätten, inom tre månader derefter, protokollen öfver inteckningar m. fl. ärenden; samt på grund af berörde stadgande, jemfördt med föreskriften i 2 kap. 1 § nämnde balk angående de tider, då ting skola i hvarje härad hållas, ifrågavarande protokoll för 1868-års vinterting med Malungs tingslag följaktligen bort vid det förhållande, att vinterting inom domsagan endast förrättats med Näs och Malungs tingslag, af hvilka ting det sisthållna afslutats den 25 Maj, till hofrätten insändas inom tre månader derefter; men, enligt hvad upplyst är, nämnde protokoll först den 26 December 1868 till hofrätten inkommit; alltså anse vi för vår del, det vice häradshöfdingen Ölander, hvilken nämnde ting med Malungs tingslag förrättat och således varit för protokollens behöriga insändande ansvarig, låtit uraktlåtenhet härutinnan komma sig till last; men då advokatfiskalen hemställt att härvid må få bero och följaktligen ansvarsyrkandet förfalla, finna vi vidare yttrande i anledning af det sålunda frånträdda åtalet ej erfordras».
I hofrättens utslag sökte advokatfiskalen Billbergh i underdånighet ändring.
Målet föredrogs den 18 November 1869 inför Högsta Domstolen, hvarvid justitierådet Wretman yttrade: »Som advokatfiskalen Billbergh, hvilken redan hos hofrätten frånträdt det af honom emot vice häradshöfdingen Ölander i målet framställda ansvarspåstående, med sin emot hofrättens utslag fullföljda talan icke afsett att få Ölander för felaktigt förfarande vid domareembetets utöfning sakfälld eller förpligtad att fullgöra något af honom försummadt embetsåliggande, anser jag vid sådant förhållande någon pröfning af det mot Ölander anmärkta förfarande icke böra i detta mål af Kongl. Maj:t meddelas.
I detta yttrande instämde justitierådet Södergren; hvaremot Högsta Domstolens öfriga ledamöter (justitieråden Alexanderson, Cramér, Carleson och Lagerstråle) ansågo pröfning i nyssnämnda hänseende böra äga rum; hvarefter
Tidskrift för Lagstiftn. ete. 7:de årg. . 33
s. 514 Sida 514 i årgången börjar här
Högsta Domstolens samtlige ledamöter förenade sig i följande beslut: att Högsta Domstolen fann väl, med afseende å det i 2 kap. 1. § Rättegångsbalken förekommande allmänna stadgande om häradstings hållande å särskilda tider under vintern, sommaren och hösten, föreskriften i 28 § 7 kap. i samma balk, sådant detta lagrum lyder i K. F. den 2 Februari 1864, hafva rätteligen bort så tillämpas, att protokoll af ifrågavarande beskaffenhet skolat till hofrätten insändas inom stadgad tid särskildt för de härader, der allenast vinterting, och särskildt för de härader, der allenast sommarting förrättats; men då något ansvar å vice häradshöfdingen Ölander för hans härutinnan begångna försummelse icke blifvit af advokatfiskalsembetet yrkadt, erfordrades i målet icke vidare yttrande.