Landtmäteriförrättning öfverklagad af beställsinnehafvare utan uppdrag af vederbörande myndighet.
Så kom texten hit
- Ej mänskligt kontrollerad. Transkriberad av Stockholms universitetsbibliotek med Abbyy FineReader; text och nummer som de står i OCR-lagret. Ingen människa har läst korrektur på texten, på löpnumren eller på var referatet börjar och slutar.
- Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, årgången 1870, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek (LIBRIS). Texten nedan är bibliotekets eget OCR-lager och publiceras som den står — ingenting är rättat, bara avstavning över radbrytning är hopfogad.
- Textkvalitet: högst omkring 2,6 % av orden kan vara felavlästa. Måttet är andelen ord som inte återkommer i årgångarna 1864–1880 — det räknar sällsynta ord som fel och upprepade fel som ord, och är alltså ett tak, inte en mätning
- Tryckta sidor: s. 584–585 i årgången 1870. Sidnumren är lästa ur kolumntiteln på varje sida; varje sida nedan har en egen citatknapp, för sidan är citeringen.
- Avdelning: III. Lagskipning, D) Byggningabalken. Jagtstadgan. Stadga om Skiftesverket i riket. Förordningar rörande bränvins tillverkning och försälj- ning, brandstod. Bergsordningar m. fl, nr 18 i årgångens innehållsförteckning. Löpnummer 91 i bandet.
- Avgränsning: referatets början och slut är bandets egen löpnummerrad i brödtexten, eller — när numret inte gick att läsa — kolumntitelns byte. Avdelningen styr ingenting: tidskriften blandar avhandlingar, notiser och referat genom hela bandet, och referaten står i båda avdelningarna. Innehållsförteckningen är kontroll, inte villkor — dess punktledare tappar siffror i OCR:en, och i fyra årgångar går avdelningsrubriken inte att läsa alls. Förteckningen tar upp referatet under Byggningabalken. Jagtstadgan. Stadga om Skiftesverket i riket. Förordningar rörande bränvins tillverkning och försälj- ning, brandstod. Bergsordningar m. fl, nr 18.
- Varför det här är ett referat: texten nämner en underinstans, Högsta domstolen eller dess ledamöter och ett utslag — och posten står i årgångens innehållsförteckning, avdelning III. Avhandlingar som handlar om domstolar faller på det andra ledet.
- Sökord: ur F. O. Leuhusens Register till årgångarne 1864—1886, taget bara när referatet självt använder ordet. Registrets sidkolumn är OCR-läst och ett felläst tal landar på en annan sidas referat, så sidmatchningen ensam räcker inte.
- Hela årgången: samma tryck finns i sin helhet, sida för sida, som Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning. Sjunde årgången, 1870 i litteraturen — s. 584–585 där är samma sidor som här.
- Dag: bandet skriver inte ut någon dag för avgörandet i det här referatet, och ingen har härletts.
- Upphovsrätt: verket är fritt från upphovsrätt. Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek. Ratio Lex är inte Stockholms universitetsbibliotek och företräder det inte.
Sidbilderna publiceras inte här — de finns hos Stockholms universitetsbibliotek.
Domstolens referat
Pâ grand af vederbörligt förordnande och med biträde af gode män företog kommissionslandtmätaren G. F. Gyllenbåga och afslutade den 17 December 1868' laga skifte å ägorna till den i Refteleds socken af Jönköpings län belägna Dye by, i sammanhang med hvilken förrättning ägoutbyte emellan nämnde by, â ena, och Refteleds kyrkoherdeboställe, â andra sidan, verkställdes.
Sedan prosten C. M. Nilsson, såsom innehafvare af Refteleds församlings kyrkoherdeboställe, vid Westbo härads ägodelningsrätt anmält klander emot ägoutbytet, samt Nilsson vid ägodelningsrättens sammanträde invändt, att berörde klander ej borde slutligen pröfvas, förrän konsistoriiombud kommit i tillfälle att deröfver sig yttra, —• utlät sig ägodelningsrätten genom utslag den 13 Juli 1869: att enär klagan ej blifvit förd vare sig af det ombud, som å konsistorii vägnar i utbytesfrågan deltagit, eller af Dye skiftesdelägare, samt Nilsson icke visat, att han hos domkapitlet anmält sina tillämnade besvär och inhemtat domkapitlets yttrande, huruvida nödigt vore att boställets rätt på sådant sätt bevaka, af hvilken underlåtenhet måste anses följa, att Nilsson velat med den rätt, honom såsom boställsinnehafvare kunde tillkomma, ändring i ägoutbytet påkalla, funne ägodelningsrätten den gjorda invändningen emot frågans afgörande, innan konsistoriiombud fått deröfver yttra sig, icke böra hindra målets hufvudsakliga pröfning.
I öfrigt fann, af anförda skäl, ägodelningsrätten Nilssons besvär icke kunna till ändring af skedda ägoutbytet föranleda; vid hvilken utgång och då besvären saknade det bemyndigande, som kunnat föranleda dertill, att kostnaderna
s. 585 Sida 585 i årgången börjar här
för ägodelningsrättens sammanträde bort af pastoratets kyrkokassa gäldas, ägodelningsrätten tillförband Nilsson att af egna medel och utan skifteslagets deltagande gälda berörda kostnader med 78 rdr 17 öre rmt.
Prosten Nilsson fullföljde underdånig talan; men nedre revisionen (revisionssekreterarne von Segebaden och Fahrœus samt t. f. revisionssekreteraren Ryding, den sistnämnde föredragande) hemställde i underdånigt betänkande den 7 Maj 1870, att klagandens besvär icke måtte föranleda ändring af ägodelningsrättens utslag; hvilket betänkande bifölls vid målets föredragning den 17 i nämnde månad inför Högsta Domstolen (i närvaro af justitieråden Södergren, Cramér friherre Leuhusen, Carleson, Rabe, Dreijer och Huss).