Naumanns tidskrift 1870 s. 736

[Edgång fullständig eller icke?

59 Natten emellan den 19 och 20 Januari 1868 uppbrann en spikfabrik och ett valsverk, tillhörige Marieholms jernbruksbolag, jemte åtskillig i dessa förvarad lösegendom; och som nämnde bolag med firma Colléen & Sjöbring haft lösegen-

s. 737 Sida 737 i årgången börjar härKopiera citering

domen försäkrad i Jönköpings läns brandstodsbolag till belopp af 10,000 rdr rmt, fordrade firman ersättning för den uppbrända lösegendomen, enligt vederbörande brandstodskomités uppskattning, med 3,591 rdr 17 öre.

I anledning häraf meddelade brandstodsbolagets direktion under den 28 Mars 1868 det beslut: att enär, med afseende å stadganderna i 5 och 8 §§ af det för brandstodsbolaget gällande reglemente, bolaget ej vore pligtigt att för lösören, som af delägare i annan inrättning försäkrats, gifva denne ersättning i händelse af eldskada, ,samt — om än antagas kunde, hvad dock icke blifvit behörigen utredt, att den lösegendom, som natten till den 20 Januari 1868 genom eldsvåda å Marieholm gått förlorad, till större eller mindre del vore att hänföra till den lösegendom, för hvilken Colléen och Sjöbring vid Öfra Marieholm tagit försäkring — Colléen och Sjöbring likväl sjelfva upplyst, att de för berörde uppbrända lösegendom af bolaget Skandia påkallat ersättning och derigenom medgifvit, att samma lösegendom varit af dem i nämnde inrättning försäkrad, ehuru af en eller annan anledning brandstod ej bekommits; alltså och då vid detta förhållande brandstodsbolagets ansvarighet för sagde lösegendom i hvad fall som helst upphört, samt Colléen och Sjöbring dessutom icke ådagalagt, att föreskrifne vilkor för åtnjutande af försäkringsrätt hos bolaget för omförmälde lösegendom af dem iakttagits eller att denna vid Öfra Marieholm förvarats, kunde det af Colléen och Sjöbring väckta ersättningsanspråk icke af direktionen bifallas.

Som emellertid Colléen och Sjöbring voro missnöjda med detta beslut, hänskjöts frågan enligt gällande reglemente till pröfning af kompromissarier, hvilka ock den 31 Augusti 1868 meddelade följande beslut: »Emedan de brandskadade, med företedt, till riktigheten obestridt lemnadt intyg af inspektören hos försäkringsbolaget Skandia S. V. Falk styrkt, att de hos sistberörda bolag försäkrat ett fabrikshus med mindre öfverbyggnad jemte i samma hus förvarade maskiner, jerneffekter och redskap, äfvensom att anspråk på

Tidskrift för Lagstiftn. etc. 7:de ârg. 47

s. 738 Sida 738 i årgången börjar härKopiera citering

ersättning för åtskillig lösegendom och maskiner, som vid brandtillfället funnits i en annan, vid försäkringstiden verkställd, hos Skandia ej anmäld påbyggnad i fabrikshuset, ej blifvit hos Skandia framstäldt; ty och då icke visadt blifvit att å de brandskadades sida någon försummelse ägt rum, som enligt reglementet för brandstodsbolaget medförde försäkringsrättens förlust, men brandstodsbolaget ej kunde anses skyldigt lemna ersättning för den till 395 rdr 75 öre värderade lösegendom, som, efter de brandskadades hos kompromissrätten meddelade uppgift, vid branden förvarats i det hos Skandia försäkrade hus och mindre påbyggnader derå; alltså pröfvade kompromissrätten, med ogillande af ersättningsanspråket i denna del, rättvist förklara, att hvad styrelsen anmärkt till grund för afslag af ersättningsanspråket icke utgjorde hinder för de brandskadade, hvilka, såsom de med edsförpligtelse uppgifvit, vid ifrågavarande brand förlorat lösegendom till värde af 4,237 rdr 17 öre, att efter afdrag af dels nyssnämnde 395 rdr 75 öre, dels ock, enligt de brandskadades eget medgifvande, värdet af den qvarvarande, vid branden skadade lösegendom 646 rdr eller tillhopa 1,041 rdr 75 öre, af brandstodsbolaget utbekomma återstående ersättningsbeloppet 3,195 rdr 42 öre».

Den 31 Oktober 1868 anmäldes detta kompromissrättens beslut inför brandstodsbolagets direktion, som då meddelade ett nytt beslut af innehåll: att, enär bruksägarne Colléen och Sjöbring underlåtit att, på sätt i 55 § af reglementet föreskrefves, genast efter branden derom hos vederbörande brandstodskomité göra anmälan, samt derigenom betagit tillfälle såväl för komitén att, efter hvad ske bort, på stället i behörig tid hålla undersökning, hvilken verkstälts först den 23 Mars, som ock för direktionen att vidtaga den åtgärd i afseende å besigtning af qvarlefvorna efter lösegendomen, hvartill dennas beskaffenhet föranledt, aktade direktionen, i betraktande jemväl af öfrige omständigheter i ärendet och då kompromissrätten egentligen endast ogillat det skäl, som direktionen anfört till stöd för sitt beslut om afslag å väckta ersättningsanspråket, så att direktionen ännu hade

s. 739 Sida 739 i årgången börjar härKopiera citering

pröfningsrätt sig förbehållen, nödigt förelägga Colléen och Sjöbring, jemlikt 57 § i reglementet, att hvar för sig inför domstolen i orten med ed betyga, om de förmådde, att elden, som natten emellan den 19 och den 20 Januari 1868 förstört hus och lösegendom å Marieholm, icke af deras vangömmo eller vållande uppkommit, samt att de genom branden mistat all den lösegendom, som i förteckningen derå upptagits, äfvensom att de särskilda effekterna haft de å dem satta värden; och ville direktionen, efter delfående af domstolens protokoll rörande edgången, vidare yttrande i ärendet meddela.

Colléen fullgjorde inför rådstufvurätten i Jönköping den 16 November 1868 omförmälda, af direktionen för brandstodsbolaget honom förelagde edgång; och Sjöbring intygade edeligen inför rådstufvurätten i Wexiö den 30 November 1868, att elden, som natten emellan den 19 och 20 Januari 1868 förstört hus och lösegendom å Marieholm, icke af hans vangömmo eller vållande uppkommit; men förklarade, beträffande den ifrågasatta eden i öfrigt, att han, som vore boende på 13/2 mils afstånd från Marieholm och icke varit derstädes sedan Augusti 1867, icke hade kännedom om de effekter, hvilka vid den timade eldsvådan blifvit förstörde.

Sedan derefter till direktionen inlemnats bevis om de aflagda ederna och påyrkats brandskadeersättning med 3,195 rdr 42 öre, förklarade direktionen, att den, som, då annat förhållande ej blifvit utredt, antog, att Colléen och Sjöbring vore till hälften hvar ägare af Marieholm, beviljade brandstod åt Colléen med 1,597 rdr 71 öre, hvaremot, enär Sjöbring dittills underlåtit i allo fullgöra den honom förelagda edgång, honom, emot bestämmelserna i 57 och 59 §§ af reglementet, icke kunde för närvarande tillerkännas någon ersättning.

Derpå ingåfvo Colléen och Sjöbring till konungens befallningshafvande i Jönköpings län ansökning om handräckning för att af direktionen för länets brandstodsbolag utfå den ännu oguldna hälften af den genom kompromissrättens beslut bestämda ersättning med 1,597 rdr 71 öre.

s. 740 Sida 740 i årgången börjar härKopiera citering

I afgifven förklaring yttrade brandstodsbolagets ombudsman, att kompromissrätten icke ovilkorligen tillerkänt sökanderna något visst belopp, utan endast ansett direktionens skäl för afslag å deras begäran om brandskadeersättning ej vara antagligt. Derföre och då direktionens beslut att sökanderna borde aflägga ed jemväl innefattade skyldighet för dem båda att gå sådan ed, kunde ock Sjöbring, som icke gittat eden gå, ej lagligen begära att utfå någon ersättning. Följaktligen bestreds den gjorda ansökningen. •

I afgifna påminnelser genmälde sökanderna, att sedan kompromissrätten meddelat sitt hufvudsakliga beslut i ärendet, direktionen icke ägt ringaste rätt att af sökanderna fordra den i reglementet omnämnda edgång och sålunda ånyo rifva upp saken. Att ändock Colléen aflagt den äskade eden hade skett endast för att visa, att han kunde gå eden, men alldeles icke för att dermed söka åstadkomma större juridisk rätt åt sökandernas redan pröfvade och afgjorda anspråk; och hvad Sjöbring anginge, så, då han lång tid före eldsvådan bott på 131/2 mils afstånd från Marieholm, vore uppenbart att han icke på annat sätt, än som skett, kunnat aflägga ifrågasatta eden. Med lag och praxis vore dessutom öfverensstämmande, att icke alla bolagsmännen i ett bolag utan endast en ginge ed, der sådan fordrades. På dessa grunder yrkades bifall till den gjorda ansökningen.

I resolution den 20 Juli 1869 yttrade konungens befallningshafvande: att med afseende å ordalydelsen i kompromissariernas beslut den 31 Augusti 1868 och vid det förhållande att, enligt 85 § i det för brandstodsbolaget gällande reglemente, det icke tillkomme konungens befallningshafvande att pröfva frågan om delägarnes i Marieholms bruksbolag skyldighet att fullgöra den af brandstodsbolagets direktion föreskrifna ed eller befogenheten af direktionens genom förment underlåtenhet i detta afseende föranledda vägran att äskade brandstodsersättningen utgifva, den sökta handräckningen för närvarande icke kunde meddelas.

s. 741 Sida 741 i årgången börjar härKopiera citering

Colléen och Sjöbring besvärade sig i Gröta hofrätt, som i utslag den 6 December 1869 fann skäl icke hafva förekommit, ledande till ändring i konungens befallningshafvandes resolution.

Detta utslag innefattade vice häradshöfdingen Schånbergs, assessoren Anderssons, hofrättsrådet Hederstiernas och t. f. presidenten justitiekanslern Huss’ åsigt i saken, hvaremot vice häradshöfdingen Hessle yttrade: »Som kompromissariernas ifrågavarande beslut i anledning af klagandernas behörigen väckta ersättningsanspråk, enligt 85 § i det för bolaget gällande reglemente, desto hellre måste anses innefatta ett ovilkorligt berättigande för klaganderna att den dem derigenom tillerkända ersättningen utbekomma, som nämnda anspråk i sin helhet utgjort föremål för kompromissariernas bedömande; alltså finner jag, med ändring af öfverklagade resolutionen, lagligt förpligta bolaget att, vid tvång af utmätning, emot qvitto till klaganderna genast betala 1,597 rdr 71 öre».

Assessoren Lothigius instämde med vice häradshöfdingen Hessle.

Colléen och Sjöbring fullföljde underdånig talan. Direktionens beslut, att sökanderna skulle aflägga ed, kunde, såvidt samma beslut skulle tolkas på det sätt direktionen ifrågasatt, omöjligt fullgöras; ty huru skulle en delägare i ett bolag, å hvars fasta egendom han kanske icke på flera års tid infunnit sig, kunna med sin ed bekräfta, att bolaget tillhörig lösegendom vid en yppad eldsvåda funnits å egendomen? Med anledning häraf och då Sjöbring aflagt sådan ed, som det varit för honom möjligt att gå, yrkades, att, med upphäfvande af konungens befallningshafvandes och hofrättens beslut, sökandernas ifrågakomna talan måtte bifallas.

Nedre revisionen (revisionssekreteraren von Sydow, konstituerade revisionssekreteraren Poignant och t. f. revisionssekreteraren Ryding, den sistnämnde föredragande) hemställde i underdånigt betänkande den 9 Juli 1870, att Kongl. Maj:t måtte pröfva rättvist fastställa hofrättens utslag.

s. 742 Sida 742 i årgången börjar härKopiera citering

Saken föredrogs den 20 Juli 1870 inför Högsta Domstolen; och då brandstodsbolagets direktion emot fullständig verkställighet af kompromissariernas beslut, hvarigenom ifrågavarande brandskadas belopp blifvit till 3,195 rdr 42 öre bestämdt, icke gjort annan anmärkning, än att direktionen genom senare beslut fordrat, att sökanderna skulle hvar för sig inför domstol edeligen betyga ej mindre att de icke vållat branden, än äfven att den uppgifna lösegendomen dervid gått förlorad, och Colléen gått denna ed, samt Sjöbring, hvilken fullgjort eden, hvad angick vållande till branden, men förklarat, att han, som haft sitt hemvist aflägset från brandstället och icke deltagit i egendomens förvaltning, följaktligen ej kunde på edenz taga någon bestämmelse om förlustens beskaffenhet, likaledes måste anses hafva, såvidt ske kunnat, uppfyllt det vilkor, direktionen uppstält för medlens slutliga utbetalning, pröfvade Högsta Domstolens flesta ledamöter (justitieråden Qvensel, Cramér, Naumann, von Hofsten och Olivecrona), med upphäfvande af öfverklagade besluten, rättvist förpligta direktionen, som redan erlagt halfva beloppet, att jemväl återstående hälften med 1,5-97 rdr 71 öre, i behörig ordning till sökanderna utgifva.

Justitieråden Wretman och Strandberg biföllo nedre revisionens underd. betänkande.

Kongl. Maj:ts dom är utgifven den 15 Augusti 1870.