Beträffande särskild delning af afrösningsjord, som blifvit vid laga skifte från delning utesluten. Skiftesstadgans 3 §, 1 och 2 punkterna.
21 februari 1870
Så kom texten hit
- Ej mänskligt kontrollerad. Transkriberad av Stockholms universitetsbibliotek med Abbyy FineReader; text och nummer som de står i OCR-lagret. Ingen människa har läst korrektur på texten, på löpnumren eller på var referatet börjar och slutar.
- Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, årgången 1870, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek (LIBRIS). Texten nedan är bibliotekets eget OCR-lager och publiceras som den står — ingenting är rättat, bara avstavning över radbrytning är hopfogad.
- Textkvalitet: högst omkring 1,4 % av orden kan vara felavlästa. Måttet är andelen ord som inte återkommer i årgångarna 1864–1880 — det räknar sällsynta ord som fel och upprepade fel som ord, och är alltså ett tak, inte en mätning
- Tryckta sidor: s. 742–744 i årgången 1870. Sidnumren är lästa ur kolumntiteln på varje sida; varje sida nedan har en egen citatknapp, för sidan är citeringen.
- Avdelning: III. Lagskipning, D) Byggningabalken. Jagtstadgan. Stadga om Skiftesverket i riket. Förordningar rörande bränvins tillverkning och försälj- ning, brandstod. Bergsordningar m. fl, nr 22 i årgångens innehållsförteckning. Löpnummer 116 i bandet.
- Avgränsning: referatets början och slut är bandets egen löpnummerrad i brödtexten, eller — när numret inte gick att läsa — kolumntitelns byte. Avdelningen styr ingenting: tidskriften blandar avhandlingar, notiser och referat genom hela bandet, och referaten står i båda avdelningarna. Innehållsförteckningen är kontroll, inte villkor — dess punktledare tappar siffror i OCR:en, och i fyra årgångar går avdelningsrubriken inte att läsa alls. Förteckningen tar upp referatet under Byggningabalken. Jagtstadgan. Stadga om Skiftesverket i riket. Förordningar rörande bränvins tillverkning och försälj- ning, brandstod. Bergsordningar m. fl, nr 22.
- Varför det här är ett referat: texten nämner en underinstans, Högsta domstolen eller dess ledamöter och ett utslag — och bandet skriver ut en dag, och posten står i årgångens innehållsförteckning, avdelning III. Avhandlingar som handlar om domstolar faller på det andra ledet.
- Sökord: ur F. O. Leuhusens Register till årgångarne 1864—1886, taget bara när referatet självt använder ordet. Registrets sidkolumn är OCR-läst och ett felläst tal landar på en annan sidas referat, så sidmatchningen ensam räcker inte.
- Hela årgången: samma tryck finns i sin helhet, sida för sida, som Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning. Sjunde årgången, 1870 i litteraturen — s. 742–744 där är samma sidor som här.
- Föredragningsdag: ur bandets egen rad — «föredragning inför Högsta Domstolen den 21 Februari 1870». Bandet skriver inte ut dagen för Kongl. Maj:ts dom i det här referatet.
- Upphovsrätt: verket är fritt från upphovsrätt. Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek. Ratio Lex är inte Stockholms universitetsbibliotek och företräder det inte.
Sidbilderna publiceras inte här — de finns hos Stockholms universitetsbibliotek.
Domstolens referat
Efter det år 1788 storskifte förrättats å Österby bys skog, hvilket storskifte faststälts den 23 Oktober 1789, samt
s. 743 Sida 743 i årgången börjar här
delning af inägorna ägt rum år 1801, och sedan de byn tillhöriga backar, myror och sjöslogar, som vid delningen af skogen år 1788 och delningen af inägorna år 1801 uteslutits, blifvit år 1837 fördelade, — hade under åren 1866—1868 af vice kommissionslandtmätaren B. H. Alstermark å byns inrösningsjord verkstälts laga skifte, som vunnit fastställelse den 20 Oktober sistnämnda år. Alstermark var då förordnad att förrätta laga skifte å byns alla ägor, men, såsom det i skiftesprotokollets 4 § derom funnes antecknadt — sedan en delägare framställt önskan att blifva befriad från deltagande i skiftet, och öfrige delägarne medgifvit, att laga skiftet öfver all inrösningsjorden borde verkställas, — »beslöts det, att skogen borde från delning uteslutas».
Emellertid och innan sist omförmälda sldfte fastställdes, hade, uppå ansökning af två delägare i Österbyn, Alstermark erhållit förordnande att förrätta laga skifte å byns afrösningsjord. Vid första sammanträdet, som hölls först den 14 Juni 1869, hade endast två delägare förenat sig med skiftessökanderne, hvaremot de öfrige nitton delägarne i skiftesaget bestridt förrättningens fortgång; med anledning hvaraf och sedan besigtning å marken anstälts, samt de dervid gjorda iakttagelser till protokollet antecknats, förrättningsmännen uti afgifvet utlåtande påföljde dag af anförda skäl förklarat att ifrågasatta skiftet borde fortgå. Då endast tre af delägarne åtnöjdes med detta beslut, blef detsamma understäldt Hedemoratingslags ägodelningsrätts pröfning ; och yttrade ägodelningsrätten i sitt utslag den 27 Juli 1869: att alldenstund, vid granskning af handlingarne och kartorna angående förut i Österby verkställda delningar af skogsmark, det befunnes, att jemlikt 1788-års storskifte de hemman, som å kartan öfver samma skifte betecknades med litt. E, F, G, L och M, innehade hvartdera två skogsskiften, oberäknadt att i mark, som då undantagits och sedermera syntes vara vid någon sämjedelning af G. Z:son Sahlberg år 1837 byemännen emellan fördelad, de flesta delägare i byn erhållit ytterligare ett sldfte; fördenskull, och med stöd af 3 § i gällande Skiftesstadga, pröfvade ägodelningsrätten rättvist
s. 744 Sida 744 i årgången börjar här
gilla skiftesmannens och gode männens utlåtande, enligt hvilket laga skifte å Österby bys afrösningsjord, för såvidt sådan icke uti det år 1868 afslutade och fastställda laga skifte kunde hafva ingått, skulle äga rum.
Häröfver anfördes underd. besvär af sjutton delägare, hvilka yrkade, att ifrågavarande skiftesförrättning, såsom varande alldeles obehöflig, måtte inställas, så att tillsvidare finge förblifva vid hvad det fastställda storskiftet bestämde. De åberopade jemväl, till stöd för sitt bestridande, stadgandet i 87 § 2 mom. Skiftesstadgan derom, att i Kopparbergs län delägarne finge hafva fyra skiften hvar, om så behöfdes.
Nedre revisionen (revisionssekreterarne Wedberg och Lilienberg samt konstituerade revisionssekreteraren Ryding, föredragande) afgaf underdånigt betänkande den 19 Februari 1870 af följande innehåll: Enär vid det laga skifte, som åren 1866-1868 förrättats å Österby by, samtlige delägarne beslutat, att byns skog skulle från skiftet uteslutas, samt, i öfverensstämmelse härmed, de förut å afrösningsjorden verkställda delningar lemnats orubbade; alltså och då berörda laga skifte är vordet af ägodelningsrätten faststäldt, samt följaktligen nämnde delningar numera torde böra tillerkännas samma vitsord som om de i sammanhang med laga skiftet förrättats, hemställde nedre revisionen i underd., att Kongl. Maj:t, likmätigt 3 § sista mom. Skiftesstadgan, måtte, med upphäfvande af ägodelningsrättens utslag och förrättningsmännens utlåtande, pröfva rättvist förklara, att nu ifrågasatta skifte af Österby bys afrösningsjord icke må, emot klagandernes bestridande, verkställas.
Vid ärendets föredragning inför Högsta Domstolen den 21 Februari 1870 blef nedre revisionens betänkande bifallet af Högsta Domstolens flesta ledamöter (justitieråden Södergren, Cramér, Carleson och Huss').
Justitieråden Qvensel, Naumann och Strandberg funno skäl icke vara anfördt, som kunde verka ändring i ägodelningsrättens öfverklagade utslag.