Har domkapitel, till följd af den allmänna vård och inseende, som denna myndighet åligger öfver kyrkoherdeboställen, rätt att söka och erhålla laga skifte inom det skifteslag, dit bostället hörer, oaktadt samma boställe innehafves af förre kyrkoherdens enka
15 juni 1869
Så kom texten hit
- Ej mänskligt kontrollerad. Transkriberad av Stockholms universitetsbibliotek med Abbyy FineReader; text och nummer som de står i OCR-lagret. Ingen människa har läst korrektur på texten, på löpnumren eller på var referatet börjar och slutar.
- Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, årgången 1870, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek (LIBRIS). Texten nedan är bibliotekets eget OCR-lager och publiceras som den står — ingenting är rättat, bara avstavning över radbrytning är hopfogad.
- Textkvalitet: högst omkring 1,0 % av orden kan vara felavlästa. Måttet är andelen ord som inte återkommer i årgångarna 1864–1880 — det räknar sällsynta ord som fel och upprepade fel som ord, och är alltså ett tak, inte en mätning
- Tryckta sidor: s. 89–91 i årgången 1870. Sidnumren är lästa ur kolumntiteln på varje sida; varje sida nedan har en egen citatknapp, för sidan är citeringen.
- Avdelning: III. Lagskipning, D) Byggningabalken. Jagtstadgan. Stadga om Skiftesverket i riket. Förordningar rörande bränvins tillverkning och försälj- ning, brandstod. Bergsordningar m. fl, nr 2 i årgångens innehållsförteckning. Löpnummer 10 i bandet.
- Avgränsning: referatets början och slut är bandets egen löpnummerrad i brödtexten, eller — när numret inte gick att läsa — kolumntitelns byte. Avdelningen styr ingenting: tidskriften blandar avhandlingar, notiser och referat genom hela bandet, och referaten står i båda avdelningarna. Innehållsförteckningen är kontroll, inte villkor — dess punktledare tappar siffror i OCR:en, och i fyra årgångar går avdelningsrubriken inte att läsa alls. Förteckningen tar upp referatet under Byggningabalken. Jagtstadgan. Stadga om Skiftesverket i riket. Förordningar rörande bränvins tillverkning och försälj- ning, brandstod. Bergsordningar m. fl, nr 2.
- Varför det här är ett referat: texten nämner en underinstans, Högsta domstolen eller dess ledamöter och ett utslag — och bandet skriver ut en dag, och posten står i årgångens innehållsförteckning, avdelning III. Avhandlingar som handlar om domstolar faller på det andra ledet.
- Hela årgången: samma tryck finns i sin helhet, sida för sida, som Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning. Sjunde årgången, 1870 i litteraturen — s. 89–91 där är samma sidor som här.
- Föredragningsdag: ur bandets egen rad — «föredragning inför Högsta Domstolen den 15 Juni 1869». Bandet skriver inte ut dagen för Kongl. Maj:ts dom i det här referatet.
- Upphovsrätt: verket är fritt från upphovsrätt. Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek. Ratio Lex är inte Stockholms universitetsbibliotek och företräder det inte.
Sidbilderna publiceras inte här — de finns hos Stockholms universitetsbibliotek.
Domstolens referat
Sedan domkapitlet i Hernösand hos kon. befallningshafvande i Norrbottens län utverkat förordnande för kommissionslandtmätaren P. A. Brännström att verkställa laga skifte inom Bränna och Grelsby skifteslag, dit pastorsbostället i Öfver-Kalix socken hörer; men, vid förrättningens företagande af Brännström med gode män den 31 Augusti 1868, jordägarne inom skifteslaget jemte Carolina Rosenius, hvilken, såsom enka efter kyrkoherden, hofpredikanten E. A. Rosenius, under nådår innehade berörde pastorsboställe, påyrkat skiftesförrättningens inställande, enär domkapitlet icke innehade nämnde boställe och förty varit obehörigt att söka och erhålla laga skifte; så hade förrättningsmännen uti med anledning häraf afgifvet utlåtande yttrat, att enär, enligt 1 kap. 8 § af Kongl. Maj:ts nådiga Stadga om skiftesverket i riket den 9 November 1866, innehafvare af sådane hemman, som icke voro upplåtne med stadgad åborätt, utan lydde under vissa embetsverk, icke ägde att söka laga skifte förr, än det embetsverk, under hvilket hemmanet lydde, dertill lemnat bi-
s. 90 Sida 90 i årgången börjar här
fall, samt obestridligt vore, det pastorsbostället hörde under konsistoriet, syntes deraf följa, att nämnda myndighet varit behörig att laga skifte söka och erhålla, hvadan skiftesmännen förklarade skiftesförrättningen böra fortgå.
Då vederbörande icke åtnöjdes med detta utlåtande, blef detsamma understäldt Öfver-Kalix tingslags ägodelningsrätts pröfning.
Ägodelningsrätten meddelade utslag den 7 December 1868: Som pastorsbostället i Öfver-Kalix församling vid den tid, ansökning om förrättningen gjordes, innehades och ännu besutes af kyrkoherden Rosenii enka, Carolina Rosenius, såsom boställshafvare under nådår, och sålunda icke vid sagde tid varit eller vore under domkapitlets disposition, samt den omständighet att domkapitlet hade allmän vård och inseende öfver bostället icke, enligt stadgan om skiftesverket i riket den 9 November 1866, kunde i och för sig medföra rättighet att söka och erhålla laga skifte; alltså och då domkapitlet icke, så vidt visadt vore, på annan grund ägde sådan rättighet, samt landtmätarens och gode männens ofvanberörda utlåtande ej blifvit af någon delägare godkändt pröfvade ägodelningsrätten rättvist, med upphäfvande af samma utlåtande, förklara att laga skifte i Bränna och Grelsby icke, på grund af domkapitlets derom gjorda ansökning, skulle förrättas; hvarjemte, vid sådan utgång, ägodelningsrätten, jemlikt 1 kap. 12 § i nyssnämnde stadga, förpligtade domkapitlet ersätta såväl förrättningsmannen och hans medhjelpare för inställelsebesväret vid landtmäteriförrättningen» äfvensom den förre jemväl för enahanda besvär vid ägodelningsrättens sammanträde, som ock rättsledamöterna för besvär i sistnämnda afseende, allt med stadgade belopp.
Kontraktsprosten 0. Wiklund sökte, å domkapitlets vägnar i underd. ändring; hvarefter, sedan Bränna och Grelsby byemän i underd. sig förklarat, nedre revisionen (t. f. revisionssekreterarne Adlers, Ryding, föredragande, och Glimstedt) uti underd. betänkande den 12 Juni 1869 hemställde, att Kongl. Maj:t måtte finna skäl icke hafva förekommit till annan ändring i öfverklagade delarne af ägodelningsrättens
s. 91 Sida 91 i årgången börjar här
utslag, än att, likmätigt grunderna för 21 kap. 4 § Rättegångsbalken, kostnaderna för ägodelningsrättens sammanträde och kommissionslandtmätaren Brännströms inställelse dervid skulle gäldas blott till hälften af domkapitlet och till den andra hälften af delägarne i skifteslaget, efter skattetal; hvilket underd. betänkande vid ärendets föredragning inför Högsta Domstolen den 15 Juni 1869 gillades af dess flesta ledamöter (justitieråden Alexanderson, Iggeström, Södergren, Cramér, Carleson och Rabe).
Justitierådet Naumann fann icke skäl att i ägodelningsrättens öfverklagade utslag göra ändring.