Angående utmätning. Laga kraft derå eller icke ?
27 februari 1871
Så kom texten hit
- Ej mänskligt kontrollerad. Transkriberad av Stockholms universitetsbibliotek med Abbyy FineReader; text och nummer som de står i OCR-lagret. Ingen människa har läst korrektur på texten, på löpnumren eller på var referatet börjar och slutar.
- Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, årgången 1871, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek (LIBRIS). Texten nedan är bibliotekets eget OCR-lager och publiceras som den står — ingenting är rättat, bara avstavning över radbrytning är hopfogad.
- Textkvalitet: högst omkring 1,0 % av orden kan vara felavlästa. Måttet är andelen ord som inte återkommer i årgångarna 1864–1880 — det räknar sällsynta ord som fel och upprepade fel som ord, och är alltså ett tak, inte en mätning
- Tryckta sidor: s. 679–682 i årgången 1871. Sidnumren är lästa ur kolumntiteln på varje sida; varje sida nedan har en egen citatknapp, för sidan är citeringen.
- Avgränsning: referatets början och slut är bandets egen löpnummerrad i brödtexten, eller — när numret inte gick att läsa — kolumntitelns byte. Avdelningen styr ingenting: tidskriften blandar avhandlingar, notiser och referat genom hela bandet, och referaten står i båda avdelningarna. Innehållsförteckningen är kontroll, inte villkor — dess punktledare tappar siffror i OCR:en, och i fyra årgångar går avdelningsrubriken inte att läsa alls. Det här referatet står inte i förteckningens avdelning III — den posten saknas eller gick inte att läsa.
- Varför det här är ett referat: texten nämner en underinstans, Högsta domstolen eller dess ledamöter och ett utslag — och bandet skriver ut en dag för Kongl. Maj:ts dom eller för föredragningen inför Högsta domstolen. Avhandlingar som handlar om domstolar faller på det andra ledet.
- Hela årgången: samma tryck finns i sin helhet, sida för sida, som Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning. Åttonde årgången, 1871 i litteraturen — s. 679–682 där är samma sidor som här.
- Avgörandedag: ur bandets egen rad — «Kongl. Maj:ts dom är utfärdad den 27 Februari 1871»
- Upphovsrätt: verket är fritt från upphovsrätt. Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek. Ratio Lex är inte Stockholms universitetsbibliotek och företräder det inte.
Sidbilderna publiceras inte här — de finns hos Stockholms universitetsbibliotek.
Domstolens referat
För uttagande af Sven Bengtssons i Killhult genom . konungens befallningshafvandes i Hallands län utslag den 31 December 1868 fastställda fordran hos Karl Peter Nilsson i Killhult till belopp af 500 rdr jemte ränta och expenser, utmättes den 5 April 1869 dels åtskillig lösegendom dels ock 1/64:dels mantal frälse n:o 1 Killhult. Karl Peter Nilsson aflemnade vid utmätningstillfället åtkomsthandlingar till berörde hemman.
Enkan Elna Kristensdotter, svärmor till Karl Peter Nilsson, öfverklagade hos konungens befallningshafvande denna utmätning, så vidt den rörde lösegendomen; och genom utslag den 28 April 1869 förklarades frågan om utmätningen af samma egendom tvistig.
Den 3 Januari 1870 hölls af kronofogde auktion å nämnde hemmansdel, hvarvid företeddes ett för Karl Peter Nilsson och hans hustru Cecilia Nilsdotter, enkan Elna Kristensdotters dotter, utfärdadt fastebref å berörde hemmansdel, som de den 21 April 1864 inköpt af Sven Bengtsson och hans hustru; men som anbud, uppgående till det belopp, hvartill hemmansdelen värderats, icke erhölls, tillkännagafs, att ny auktion komme att förrättas sex veckor derefter eller den 14 Februari.
s. 680 Sida 680 i årgången börjar här
Uti en till konungens befallningshafvande ingifven skrift anförde enkan Elna Kristensdotter, att hon af protokollet vid nämnde auktion erfarit, att 1/64:dels mantal n:o 1 Killhult blifvit utmätt för Karl Peter Nilssons skuld till Sven Bengtsson; men som hon ägde första inteckningen i hemmanet till säkerhet för ogulden köpeskilling, och vore ägare till hälften deraf eller yodels mantal samt hennes dotter Cecilia Nilsdotter (Karl Peter Nilssons hustru) icke underskrifvit den fordring shandling, hvarpå Sven Bengtssons kraf grundades, så yrkades, att utmätnings- och försäljningsåtgärderna, såvidt de anginge större andel af hemmanet än Vi^dels mantal, måtte upphäfvas.
Genom utslag den 17 Juni 1870 förklarade konungens befallningshafvande skäl icke hafva förekommit till ändring i öfverklagade utmätnings- och auktionsåtgärderna.
Enkan Elna Kristensdotter besvärade sig i Göta hofrätt och företedde der
1) utdrag af Höks häradsrätts lagfartsprotokoll för den 9 Oktober 1869, hvari fanns infördt ett af Cecilia Nilsdotter den 30 September 1868 till Elna Kristensdotter utfärdadt köpebref å »mitt ägande frälsehemman 1/128 n:o 1 Killhult» att genast tillträdas, å hvilket köpebref fanns tecknadt: »Ofvanstående hemmanshandel godkännes och medgifves. Som ofvan. Karl Peter Nilsson», hvarjemte två personer bevittnat köpebrefvet och hade häradsrätten under sagde den 9 Oktober beviljat Elna Kristensdotter första uppbudet å hemmansdelen ; och
2) utdrag af häradsrättens inteckningsprotokoll för den 10 April 1869, enligt hvilket samma dag meddelats inteckning i 1/128:dels mantal n:o 1 Killhult till säkerhet för ett af Cecilia Nilsdotter den 16 Februari 1869 till innehafvaren utfärdadt skuldebref å 500 rdr, i hvilket skuldebref Karl Peter Nilsson tecknat, att hans hustru Cecilia med hans begifvande och samtycke utfärdat skuldebrefvet och deri medgifvit inteckningsrätt.
Sven Bengtsson bestred ändringssökandet och fogade
vid sin förklaring:
s. 681 Sida 681 i årgången börjar här
1) ett af Karl Peter Nilsson till Sven Bengtsson den 21 Mars 1864 för ogniden köpeskilling för ifrågavarande 1/64:dels mantal utfärdadt skuldebref å 500 rdr, till säkerhet för hvilket, enligt anteckning å detsamma, inteckning meddelats den 15 December 1864 i Karl Peter Nilssons och hans hustru Cecilia Nilsdotters ägande 1/64:dels mantal;
2) gravationsbevis af den 11 Oktober 1869, utvisande att i berörde 1/64:dels mantal endast funnos två inteckningar, eller ofvanberörde den 15 December 1864 och den 10 April 1869 meddelade;
3) förutnämnde för Karl Peter Nilsson och Cecilia Nilsdotter å 1/64:dels mantal utfärdade fastebref; samt
4) bevis att konungens befallningshafvandes utslag den 28 April 1869, angående utmätningen af lösegendomen, vunnit laga kraft, äfvensom samma utslag. €
Hofrätten yttrade i utslag den 14 Juni 1870: att ehuru Elna Kristensdotter med i hofrätten företedde utdrag af Höks häradsrätts inteckningsprotokoll för den 10 April 1869 och af samma rätts lagfartsprotokoll för den 9 påföljde Oktober sökt styrka uppgiften derom, att hon hade inteckning i ifrågavarande hemman och vore ägare till ’/]28:dels mantal af detsamma; likväl, emedan de af Sven Bengtsson i hofrätten företedda handlingar gåfve vid handen, bland annat, att Elna Kristensdotter förut hos konungens befallninghafvande anhängiggjort klandertalan emot utmätningsförrättningen, dock endast i afseende å lösegendomen, som jemte fastigheten dervid skrifvits i mät, öfver hvilken klagan konungens befallningshafvande den 28 April 1869 meddelat utslag; ty och då utmätningsförrättningen, såvidt den afsåg nu ifrågavarande fasta egendom, sålunda måste anses hafva vunnit laga kraft, funne hofrätten besvären icke förtjena afseende.
Elna Kristensdoter sökte i detta utslag i underdånighet ändring.
Nedre revisionen (revisionssekreterarne von Segebaden, föredragande, och Lilienberg, samt t. f. revisionssekreteraren Glimstedt) afgaf underdånigt betänkande den 11 Januari 1871.
s. 682 Sida 682 i årgången börjar här
Som sökanden med i hofrätten företedde handlingar visat, att hon den 30 September 1868, och således innan ifrågavarande utmätning verkställdes, af Karl Peter Nilsson och hans hustru Cecilia Nilsdotter tillhandlat sig hälften af omförmälda då utmätta fastighet, eller 1/128 mantal, samt att sökanden med detta köp vid Höks häradsrätt lagfarit och den 9 Oktober 1869 derå erhållit första uppbudet; alltså och enär den omständigheten att sökanden icke i de af henne öfver utmätningen anförde, af konungens befallningshafvande den 28 April 1869 pröfvade besvär öfverklagat utmätningen i hvad den rörde fastigheten, icke lagligen föranledde dertill, att utmätningen i den delen mot sökanden vunnit laga kraft, hemställde nedre revisionen i underdånighet att Kongl. Maj:t måtte pröfva rättvist på det sätt ändra hofrättens utslag, att öfverklagade utmätnings- och auktionsåtgärderne, såvidt de afsåge ofvannämnde 1/128 mantal Killhult måtte ogillas.
Saken föredrogs den 24 i nyssnämnde månad inför Högsta Domstolen, hvars flesta ledamöter (justitieråden Södergren Cramér, Carleson, Olivecrona och Huss) förenade sig i följande yttrande: »Emedan den handling, enligt hvilken sökanden skall hafva af Karl Peter Nilsson och hans hustru den 30 Septemper 1868 tillhandlat sig hälften af ifrågakomna '/64:dels mantal Killhult, icke varit till lagfart hos häradsrätten anmäld vid den tid den 5 April 1869, då utmätning af nämnde fastighet ägde rum; samt vid utmätningsförrättningen, som i Karl Peter Nilssons närvaro hållits, någon upplysning om berörda försäljning ej heller, såvidt förrättningsprotokollet utmärker, meddelats; ty och enär inteckningssäkerhet i fastigheten blifvit redan den 15 December 1864 och således långt innan ofvanberörda köp afslutats, beviljad för svarandens fordran, till hvilkens gäldande utmätningen är vorden verkställd, samt något jäf emot samma fordrans ständighet ej ens af sökanden uppgifvits, pröfvade justitieråden rättvist gilla det slut i saken, hvari hofrätten stannat».
Justitieråden Naumann och Strandberg biföllo nedre revisionens underdåniga betänkande.
Kongl. Maj:ts dom är utfärdad den 27 Februari 1871.