Bör utmätning för innehållet af underrätts utslag, emot hvilket vädjadt blifvit, icke verkställas, på den grund att ej borgen stälts för lyftning af det utmätta godset? Utsökningsbalkens 3 kap. 4 och 5 §§.
21 mars 1871
Så kom texten hit
- Ej mänskligt kontrollerad. Transkriberad av Stockholms universitetsbibliotek med Abbyy FineReader; text och nummer som de står i OCR-lagret. Ingen människa har läst korrektur på texten, på löpnumren eller på var referatet börjar och slutar.
- Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, årgången 1872, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek (LIBRIS). Texten nedan är bibliotekets eget OCR-lager och publiceras som den står — ingenting är rättat, bara avstavning över radbrytning är hopfogad.
- Textkvalitet: högst omkring 0,3 % av orden kan vara felavlästa. Måttet är andelen ord som inte återkommer i årgångarna 1864–1880 — det räknar sällsynta ord som fel och upprepade fel som ord, och är alltså ett tak, inte en mätning
- Tryckta sidor: s. 218–219 i årgången 1872. Sidnumren är lästa ur kolumntiteln på varje sida; varje sida nedan har en egen citatknapp, för sidan är citeringen.
- Avgränsning: referatets början och slut är bandets egen löpnummerrad i brödtexten, eller — när numret inte gick att läsa — kolumntitelns byte. Avdelningen styr ingenting: tidskriften blandar avhandlingar, notiser och referat genom hela bandet, och referaten står i båda avdelningarna. Innehållsförteckningen är kontroll, inte villkor — dess punktledare tappar siffror i OCR:en, och i fyra årgångar går avdelningsrubriken inte att läsa alls. Det här referatet står inte i förteckningens avdelning III — den posten saknas eller gick inte att läsa.
- Varför det här är ett referat: texten nämner en underinstans, Högsta domstolen eller dess ledamöter och ett utslag — och bandet skriver ut en dag för Kongl. Maj:ts dom eller för föredragningen inför Högsta domstolen. Avhandlingar som handlar om domstolar faller på det andra ledet.
- Hela årgången: samma tryck finns i sin helhet, sida för sida, som Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning. Nionde årgången, 1872 i litteraturen — s. 218–219 där är samma sidor som här.
- Föredragningsdag: ur bandets egen rad — «föredragning den 21 Mars 1871». Bandet skriver inte ut dagen för Kongl. Maj:ts dom i det här referatet.
- Upphovsrätt: verket är fritt från upphovsrätt. Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek. Ratio Lex är inte Stockholms universitetsbibliotek och företräder det inte.
Sidbilderna publiceras inte här — de finns hos Stockholms universitetsbibliotek.
Domstolens referat
J. Mauritzon i Wadstena och Carl Eklundh i Borås öfverlemnade till kronofogden i Kinds fögderi för verkställighet två af rådstufvurätten i Borås den 23 December 1867 meddelade utslag, hvarigenom hofrättskommissarien B. L. Bergendahl ålagts att utgifva till Mauritzon 3,000 rdr med ränta och rättegångskostnadsersättning, samt till Eklundh 108 rdr 25 öre.
Dessa utslag remitterades till länsmannen A. D. Johansson, som den 6 Mars 1868 inställde sig hos gäldenären för att anställa utmätning.
Gäldenären visade, att han vädjat emot rådstufvurättens berörde utslag, och bestred på sådan grund att utmätning finge verkställas; och förklarade Johansson att vid sådant förhållande samt då fordringsägaren hvarken för nu förevarande fall begärt utmätning eller ställt borgen för det utmätta godsets lyftande eller sättande i taka händer, kunde, emot stadganderna i 3 kap. 4 § Utsökningsbalken och 9 § i K. F. den 28 Juni 1798, utmätning icke företagas.
Mauritzon och Eklundh förde hos kon:s befhde i Elfsborgs län klagan öfver detta Johanssons förfarande och yr-
s. 219 Sida 219 i årgången börjar här
kade, att, med ogillande af samma förfarande, vederbörande underexsekutor mätte förständigas att utmätningen i laga ordning förrätta.
I förklaring åberopade Johansson hvad han förut yttrat och erinrade derjemte, att Mauritzon och Eklundh icke heller ställt borgen för hvad som komme att i qvarstad sättas, hvarför äfven på denna grund Johanssons förfarande varit med lag öfverensstämmande.
Landshöfdingeembetet yttrade i utslag den 21 Sept. 1868: att som enligt åberopade stadganderna, jemförda med 3 kap. 5 § Utsökningsbalken, Mauritzon och Eklundh bort njuta utmätning, ehvad borgen ställts eller icke, och qvarstad icke ägde rum i annat fall än då den vinnande lyftning icke påstode eller icke gittade laga borgen ställa, samt Johansson således olagligen undandragit sig verkställighet af påkallade utmätningen, blef öfverklagade förfarandet ogilladt och ärendet återförvisadt till kronofogden, som hade att skyndsamt förfoga om laga verkställighet å omförmälde utslag.
Uppå Johanssons besvär i Gröta hofrätt förklarade hofrätten i utslag den 22 Juni 1870 Johanssons förda talan ej föranleda ändring i öfverklagade utslaget.
Johansson sökte i hofrättens utslag i underdånighet ändring; men vid målets föredragning den 21 Mars 1871 inför Högsta Domstolen (i närvaro af justitieråden Cramer, Wretman, Naumann, von Hofsten, Dreijer, Strandberg och Huss) fann Högsta Domstolen skäl ej vara anfördt, som i hofrättens utslag kunde verka ändring,