Är församling skyldig att underhålla s. k. tiondelada på kyrkoherdeboställe, ehuru kyrkoherdens lön, enligt fastställd lönereglering, utgår endast i penningar?
29 april 1872
Så kom texten hit
- Ej mänskligt kontrollerad. Transkriberad av Stockholms universitetsbibliotek med Abbyy FineReader; text och nummer som de står i OCR-lagret. Ingen människa har läst korrektur på texten, på löpnumren eller på var referatet börjar och slutar.
- Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, årgången 1872, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek (LIBRIS). Texten nedan är bibliotekets eget OCR-lager och publiceras som den står — ingenting är rättat, bara avstavning över radbrytning är hopfogad.
- Textkvalitet: högst omkring 4,2 % av orden kan vara felavlästa. Måttet är andelen ord som inte återkommer i årgångarna 1864–1880 — det räknar sällsynta ord som fel och upprepade fel som ord, och är alltså ett tak, inte en mätning
- Tryckta sidor: s. 583–585 i årgången 1872. Sidnumren är lästa ur kolumntiteln på varje sida; varje sida nedan har en egen citatknapp, för sidan är citeringen.
- Avgränsning: referatets början och slut är bandets egen löpnummerrad i brödtexten, eller — när numret inte gick att läsa — kolumntitelns byte. Avdelningen styr ingenting: tidskriften blandar avhandlingar, notiser och referat genom hela bandet, och referaten står i båda avdelningarna. Innehållsförteckningen är kontroll, inte villkor — dess punktledare tappar siffror i OCR:en, och i fyra årgångar går avdelningsrubriken inte att läsa alls. Det här referatet står inte i förteckningens avdelning III — den posten saknas eller gick inte att läsa.
- Varför det här är ett referat: texten nämner en underinstans, Högsta domstolen eller dess ledamöter och ett utslag — och bandet skriver ut en dag för Kongl. Maj:ts dom eller för föredragningen inför Högsta domstolen. Avhandlingar som handlar om domstolar faller på det andra ledet.
- Sökord: ur F. O. Leuhusens Register till årgångarne 1864—1886, taget bara när referatet självt använder ordet. Registrets sidkolumn är OCR-läst och ett felläst tal landar på en annan sidas referat, så sidmatchningen ensam räcker inte.
- Hela årgången: samma tryck finns i sin helhet, sida för sida, som Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning. Nionde årgången, 1872 i litteraturen — s. 583–585 där är samma sidor som här.
- Föredragningsdag: ur bandets egen rad — «föredragning inför Högsta Domstolen den 29 April 1872». Bandet skriver inte ut dagen för Kongl. Maj:ts dom i det här referatet.
- Upphovsrätt: verket är fritt från upphovsrätt. Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek. Ratio Lex är inte Stockholms universitetsbibliotek och företräder det inte.
Sidbilderna publiceras inte här — de finns hos Stockholms universitetsbibliotek.
Domstolens referat
Jemfor n:o 32 i årgången 1864 af denna tidskrift, sid. 195 o. f.
Den 27 och 28 September 1870 förrättades i närvaro af vederbörligen förordnade consistorii och sockneombud afoch tillträdessyn å Själevads kyrkoherdeboställe emellan aflidne prosten Holms sterbhusdelägare, afträdare, samt kyrko herden m. m. S. Brandell, tillträdare. Vid besigtning af socknens laga hus befanns sädesladan i godt skisk, men den dertill ledande bron ansågs böra omläggas. Sockneombudet anmärkte med anledning häraf, att då kyrkoherdens lön, enligt fastställd konvention, numera utgjordes i penningar, och således skälet för sädesladans anskaffande, nemligen att tjena till förvaringsrum för tiondespanmålen, förfallit, församlingen icke vidare hade skyldighet att åt pastor underhålla sädeslada, hvadan ombudet sådant bestred. Deremot yrkade tillträdaren, att församlingen måtte varda ålagdt icke
s. 584 Sida 584 i årgången börjar här
allenast att gå i författning om anbringande af ny bro, som för sädesladan ostridigt erfordrades, utan ock att, på sätt hittills skett, jemväl framdeles åt pastor underhålla ladan.
Den af Kongl. Maj:t under den 29 December 1865 fastställda lönereglering för presterskapet i Själevads församlings pastorat, gällande för en tid af femtio år, räknadt från och med den 1 Maj 1866, stadgade, utom annat, att det i spannmål bestämda lönebidrag skulle lösas efter tioårigt medelmarkegångspris samt uppbäras och redovisas jemte penningeafgifterna, på sätt och i den ordning, 11 § i K. Förordningen den 11 Juli 1862 föreskrefve; men om tiondeladan eller dess underhåll fanns intet nämndt.
Synerätten yttrade i utslag den 28 September 1870: att, enär någon ändring i den för boställen af ifrågavarande natur fastställda byggnadsordning icke kunde anses hafva blifvit gjord genom den numera uppgjorda regleringen af pastors löneförmåner, samt sockneboerna icke heller eljest, så vidt visadt vore, blifvit fritagna från skyldigheten att framgent såsom hittills tillhandahålla pastor sädeslada, fann synerätten, med ogillande af sockneombudets i sådant afseende gjorda framställning, socknemännen icke kunna undgå att ombesörja omläggning af den utanför sädesladan befintliga bro.
Församlingen anförde besvär i Svea hofrätt, åberopade till stöd för besvären Lagutskottets utlåtande n:o 10 vid 1870-års riksdag samt förmälde tillika, att då, såsom af syneinstrumentet inhemtades, bland pastors underhållshus på bostället funnes en sädeslada, häraf följde, att den rätt, som i vissa orter ägde rum, grundande sig på praxis eller öfverenskommelse, att pastor skulle få begagna tiondeladan, här icke ägde tillämplighet i fråga om förvarandet af boställets gröda.
Tillträdaren yttrade i afgifven förklaring, att pastorns sädeslada vore alltför otillräcklig för nödtorften och gårdsbrukets storlek å bostället, som ägde omkring 270 tunnland inägor. Det hade i anledning häraf varit praxis, att pastor begagnat församlingens tiondelada för samma ändamål som
s. 585 Sida 585 i årgången börjar här
sädesladan. Skulle tiondeladan pröfvas icke vidare underhållas, blef det nödvändigt att större sädeslada underhölles, hvadan tillträdaren för sådant fall yrkade att afträdaren måtte åläggas tillhandahålla en sådan sädeslada, som, enligt bestämmelse i K. Resolutionen den 10 Augusti 1762, vore lämpad efter nödtorften och gårdsbrukets storlek.
Konsistoriiombudet åberopade, att, enligt Kongl. Maj:ts Resolution på allmogens besvär den 1 Augusti 1727, ålåge det församlingarne att vid hvarje pastorsboställe bygga och underhålla en tiondelada; och då denna alltså utgjorde en del af pastorernas löneförmåner, så torde samma förmån icke utan presteståndets hörande kunna fråndömas detsamma. För öfrigt hade ej allenast i Själevads socken, utan äfven i alla pastorater inom Hernösands stift, pastorerna efter gammal praxis och öfverenskommelse ägt frihet att begagna sig af församlingens tiondelada, oaktadt tionden utgått i tröskad säd.
Hofrätten, i utslag den 14 November 1871, fann ej skäl att i synerättens utslag göra ändring.
Församlingen fullföljde underdåniga besvär.
Vid målets föredragning inför Högsta Domstolen den 29 April 1872 (i närvaro af justitieråden Cramér, Almqvist, Wretman, Dolin, Rabe, Dreijer och Huss) fann Högsta Domstolen skäl icke vara anfördt, som i hofrättens öfverklagade utslag kunde verka ändring.