Naumanns tidskrift 1873 s. 118

Den 10 September 1872 förrättades genom utsedde elektorer val af en riksdagsman i andra kammaren för Aspelands och Handbörds häraders domsaga under tre är från och med 1873-års början. Dervid tillföllo 14 röster Peter Magnus Gunnarsson i Björkmossa, 11 röster C. J. Svensén i Lilla Sinnerstad, 6 röster häradshöfdingen O. Lemchen, och 1 röst landtbrukaren Engstrand; och förklarades följaktligen Peter Magnus Gunnarsson vara till riksdagsman utsedd.

Ofver detta riksdagsmannaval anfördes besvär hos konungens befallningshafvande i Kalmar län af, bland andra, hofrättskommissarien B. N. W. Bergman, hvilken androg: Enligt det inför Högsby kommunalstämmas ordförande den 27 Augusti 1872 förda protokoll, hade valet af kommunens sju elektorer verkstälts medelst slutna sedlar, hvarvid två personer erhållit hvardera 11 röster, en person 10 röster, en person 9 röster, en person 8 röster, och fem personer 7 röster, hvarefter bland desse sistnämnde 2 utsetts genom lottning. Vid detta elektorsval hade tillgått sålunda: Sedan kommulalstämmans ordförande uppläst konungens befallningshafvandes kungörelse om valet jemte åtskilliga paragrafer i Riksdagsordningen, framtog ordföranden röstlängden och tillfrågade de närvarande om de ansåge nödigt att upprop skedde af alla röstberättigade inom församlingen eller om endast bynamnen skulle uppropas samt de närvarandes namn och by antecknas. Detta senare beslutades då, emedan endast 16 valberättigade voro tillstädes. Ordföranden genom-

s. 119 Sida 119 i årgången börjar härKopiera citering

gick sedermera röstlängden medelst uppropande endast af bynamnen och antecknade de närvarande å en särskild lista; och sedan detta skett, erhöllos voteringssedlar, 'hvarefter de antecknade till namn och bynamn åter uppropades samt lingo i denna ordning nedlägga sina valsedlar i valurnan. Då detta var slutadt, anmodade ordföranden två personer att biträda vid kontrollen å valsedlarnes namn och hopsummerandet af de afgifna rösterna. Sedan vederbörande intagit sina platser vid valbordet, upptog ordföranden en •sedel i sönder ur urnan, uppläste densamma och upptecknade namnen å valsedeln. Då endast två sedlar på detta sätt blifvit genomgångna, inkom en valberättigad hemmansägare Samuel Jonsson i Drageryd; men utan att dervid fästa afseende fortsatte ordföranden oafbrutet med valsedlarnes uppläsande. Efter en längre stund inkommo i valrummet postmästaren Phalén, löjtnanten Phalén, apothekaren Sandstedt och t. f. postmästaren Morén. Ordföranden slutade uppläsandet af den valsedel, med hvilken han börjat vid bemälde personers ankomst; men derefter fortsatte icke ordföranden med framtagandet af annan valsedel, utan frågade nämnde personer, om de ville deltaga i elektorsvalet för utseende af riksdagsman; hvarefter och sedan denna fråga besvarats jakande, ordföranden till hvar och en af dem aflemnade en voteringssedel att ifylla, hvarjemte äfven Samuel Jonsson då fick tillsägelse att i valet deltaga. Bergman anmärkte väl då, att ett dylikt förfaringssätt vid valet enligt hans åsigt vore olagligt och icke öfverensstämmande med vanligt bruk vid val, och att de personer, som icke närvarit vid uppropet, förlorat all rätt att deltaga i valet, äfvensom att, sedan valurnan öppnats ingen hade rätt att derefter i densamma ditlägga nya voteringssedlar; men denna åsigt delades icke af ordföranden, som påstod, att valet icke var slutadt, så länge en sedel funnes qvar i urnan, och att af 16 ditlagda sedlar ännu sex funnos der qvar; och som på tillfrågan åtskilliga af de närvarande instämde i ordförandens åsigt, fingo bemälde fem personer nedlägga sina valsedlar i urnan och sålunda deltaga i valet. Detta sätt att tillvägagå kunde

s. 120 Sida 120 i årgången börjar härKopiera citering

emellertid Bergman icke annat än fortfarande anse såsom olagligt, ty derigenom hade valts fyra elektorer, som i annat fall varit uteslutna, och detta hade åter inverkat på utgången af sjelfva riksdagsmannavalet, som troligen annars utfallit på annat sätt än som ägt rum. Bergman yrkade förty, att riksdagsmannavalet måtte upphäfvas, och Högsby kommun åläggas att förrätta nytt elektorsval.

Konungens befallningshafvande yttrade medelst utslag den 9 Oktober 1872: att emedan vid öfverklagade riksdagsmannavalet, så vidt det dervid förda protokoll utvisade, icke gjorts någon anmärkning emot det inom Högsby kommun den 27 Augusti 1872 enligt företedt protokollsutdrag inför kommunalstämmans ordförande å utlyst sammanträde förrättade val af elektorer, samt, äfven om det antoges, att vid samma elektorsval så tillgått, som klaganden uppgifvit och sökt styrka, eller att det tillåtits fem till sammanträdet, efter det valsedlarne börjat upptagas och läsas, ankomne personer att i röstningen medelst valsedlars nedläggande i valurnan deltaga, sådant likväl vid det af klaganden medgifna förhållande, att desse personer varit valberättigade och att vid deras framkallande till röstning valförrättningen ännu icke varit afslutad, utan flera af de i urnan först inlagde sedlarne der qvarlegat, ej innefattat någon så bestämd afvikelse från gällande föreskrifter, att det i öfrigt utan anmärkning lemnade elektorsvalet endast på grund deraf kunnatlagligen ogillas, fann konungens befallningshafvande skäligt att, med besvärens underkännande, fastställa ifrågavarande riksdagsmannaval.

Bergman fullföljde underdånig talan. Om en sådan metod, som den nu öfverklagade, blefve i sina yttersta konseqvenser tillämpad, skulle det förhållande kunna inträffa — hvilket, om ock i ringare mån, redan här inträffat — att de sist komna, om de vidtalade en person, från början närvarande, att anteckna de afgifna rösterna, skulle kunna i högre grad än de först ankomna bestämma öfver valets utgång. Högsby kommun ägde att utse icke mindre än sju elektorer; hvarföre ock riksdagsmannavalet kunnat utfalla

s. 121 Sida 121 i årgången börjar härKopiera citering

helt annorlunda än som skett, ifall vissa andra elektorer än de nu valde fått i riksdagsmannavalet deltaga.

I afgifven förklaring yttrade kommunalstämmans ordförande: Då icke någon i lag stadgad föreskrift funnes, huru vid elektorsval borde tillgå; då de förutnämnde fem röstberättigade personerna, hvilka under valsedlarnes öppnande infunnit sig, ej billigtvis kunnat frånkännas utöfvandet af deras rösträtt, alldenstund samma personers namn icke förut uppropats, samt vid deras ankomst icke öppnade valsedlar ännu funnits qvar i valurnan; och då klaganden sjelf justerat valprotokollet, utan att dervid foga den ringaste anmärkning emot detsamma, ansåge ordföranden klagandens påstående, att elektorsvalet olagligt tillgått, sakna all befogenhet.

Målet föredrogs den 25 November 1872 inför Högsta Domstoten, hvars flesta ledamöter (justitieråden Södergren, Cramér, Almqvist, von Hofsten och Strandberg) funno skäl icke vara anfördt, som i konungens befallningshafvandes utslag kunde verka ändring.

Justitierådet Carleson, med hvilken justitierådet Wretman förenade sig, yttrade: »Af handlingarna inhemtas såsom upplyst eller ostridigt, bland annat, att, sedan vid det i Högsby socken förrättade valet af sju elektorer för ifrågavarande riksdagsmannaval omröstning med slutna sedlar ägt rum emellan de efter vederbörlig kallelse till ett antal af sexton personer tillstädeskomne valmännen, samt, för utrönande af omröstningens utgång, öppnandet och uppläsandet af valsedlarne börjat och fortskridit så långt, att endast sex valsedlar till skärskådande återstått, har valförrättaren, med anmaning till åtskilliga under sedlarnes granskning och uppläsning tillkomne personer att deltaga i valet, afbrutit valsedlarnes öppnande och låtit fullföljden af denna förhandling anstå till dess valsedlar af jemväl de personer, hvilka först under uppläsningen af förut afgifna röstsedlarne sig infunnit, blifvit påtecknade och aflemnade; att, efter det på detta sätt fem nya valsedlar blifvit tillagda de sex förenämnda, valet så utfallit, att till elektorer för socknen blifvit utsedde två genom 11 röster hvardera, en genom 10 röster.

s. 122 Sida 122 i årgången börjar härKopiera citering

en med 9 röster, en med 8 röster, och två, efter lottning med tre andra, genom 7 röster; samt att vid det slutligen förrättade riksdagsmannavalet, deruti bemälde elektorer deltagit, 14 röster tillfallit Peter Magnus Gunnarsson, 11 röster C. J. Svensén i Lilla Sinnerstad, 6 röster häradshöfdingen O. Lemchen, och 1 röst landtbrukaren Engstrand. Ovedersägligt är således, att det öfverklagade riksdagsmannavalets utgång kan hafva blifvit bestämd genom de för Högsby socken röstande elektorerna, och att valet af dessa samma elektorer kan hafva afgjorts derigenom att valförrättaren, efter det större delen af de vid förutgången omröstning afgifna valsedlarne blifvit öppnade och uppläste, låtit sedermera tillkomne personer deltaga i valet. Men om än icke någon viss ordning för omröstningen vid val af elektorer för riksdagsmannaval, likasom icke heller för omröstningen vid sistnämnda val, finnes föreskrifven, ligger dock i sjelfva begreppet om allmän och enskild rätt en tillräcklig anvisning derom, att icke blott någon ordning vid dessa val måste iakttagas, utan ock att denna ordning skall medgifva bevarandet af allas lika goda rätt, hvilket, der efter valsedlarnes öppnande och uppläsning vid sluten omröstning nya valsedlar få emottagas, blir lika omöjligt, som der efter rösternas sammanräknande vid öppen votering skulle tillåtas att lägga nya röster till de afgifna. Rätta ordningen vid en valförrättning bestämmes af. dess egen beskaffenhet derutinnan, att den slutna omröstningen måste vara fullbordad, innan valsedlarna öppnas och uppläsas, och att den öppna omröstningen måste anses fulländad, innan röstsammanräkningen vidtager — änskönt valförrättningen i intetdera fallet är slutad förr än resultatet deraf blifvit kungjordt. Ett förfaringssätt, som innebär motsatsen af ordning och leder till kränkning af rätt, kan icke vara tillåtligt derför att det icke blifvit särskildt förbjudet, och enahanda grund, som tillförene berättigat och kräft ogillande af riksdagsmannaval, dervid förelupit oordentligheter, som ej finnas i lag påvisade såsom förbjudna, har sin tillämplighet jemväl i fråga om val af elektorer för riksdagsmannaval.

s. 123 Sida 123 i årgången börjar härKopiera citering

I betraktande häraf är, hvad ifrågakomna riksdagsmannaval för Aspelands och Handbörds härader beträffar, min mening den, att emedan vid val med slutna sedlar valförrättarens åtgärd att för utrönande af valets utgång öppna valsedlarne förutsätter att omröstningen blifvit fullbordad; men vid det i Högsby socken hållna elektorsvalet flere personer tillåtits att, efter det valsedlarnes öppnande börjat och omröstningen således bort anses vara slutad, afgifva sina röster till valet och derigenom obehörigen inverka på utgången af detsamma; ty och då ostridigt är, att de sålunda för Högsby socken utsedde elektorerne deltagit i det sedermera hållna och nu öfverklagade valet af riksdagsman för Aspelands och Handbörds härader, samt omröstningen dervid så utfallit, att utgången deraf kan vara genom förenämnde elektorer bestämd, finner jag lagligt att, med ändring af Kongl. Majt:s befallningshafvandes utslag, ogilla såväl omförmälda elektorsval som öfverklagade riksdagsmannavalet».