Befrielse af nåd från förvandlingsstraff, i anseende till ålderdomssvaghet.
24 augusti 1872
Så kom texten hit
- Ej mänskligt kontrollerad. Transkriberad av Stockholms universitetsbibliotek med Abbyy FineReader; text och nummer som de står i OCR-lagret. Ingen människa har läst korrektur på texten, på löpnumren eller på var referatet börjar och slutar.
- Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, årgången 1873, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek (LIBRIS). Texten nedan är bibliotekets eget OCR-lager och publiceras som den står — ingenting är rättat, bara avstavning över radbrytning är hopfogad.
- Textkvalitet: högst omkring 1,7 % av orden kan vara felavlästa. Måttet är andelen ord som inte återkommer i årgångarna 1864–1880 — det räknar sällsynta ord som fel och upprepade fel som ord, och är alltså ett tak, inte en mätning
- Tryckta sidor: s. 184–186 i årgången 1873. Sidnumren är lästa ur kolumntiteln på varje sida; varje sida nedan har en egen citatknapp, för sidan är citeringen.
- Avdelning: III. Lagskipning, F) Strafflag och dit hörande förordningar, nr 1 i årgångens innehållsförteckning. Löpnummer 30 i bandet.
- Avgränsning: referatets början och slut är bandets egen löpnummerrad i brödtexten, eller — när numret inte gick att läsa — kolumntitelns byte. Avdelningen styr ingenting: tidskriften blandar avhandlingar, notiser och referat genom hela bandet, och referaten står i båda avdelningarna. Innehållsförteckningen är kontroll, inte villkor — dess punktledare tappar siffror i OCR:en, och i fyra årgångar går avdelningsrubriken inte att läsa alls. Förteckningen tar upp referatet under Strafflag och dit hörande förordningar, nr 1.
- Varför det här är ett referat: texten nämner en underinstans, Högsta domstolen eller dess ledamöter och ett utslag — och bandet skriver ut en dag, och posten står i årgångens innehållsförteckning, avdelning III. Avhandlingar som handlar om domstolar faller på det andra ledet.
- Hela årgången: samma tryck finns i sin helhet, sida för sida, som Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning. Tionde årgången, 1873 i litteraturen — s. 184–186 där är samma sidor som här.
- Föredragningsdag: ur bandets egen rad — «föredragning den 24 Augusti 1872». Bandet skriver inte ut dagen för Kongl. Maj:ts dom i det här referatet.
- Upphovsrätt: verket är fritt från upphovsrätt. Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek. Ratio Lex är inte Stockholms universitetsbibliotek och företräder det inte.
Sidbilderna publiceras inte här — de finns hos Stockholms universitetsbibliotek.
Domstolens referat
Hustru Ruck Brita Mattsdotter i Östanvik, dömd af Rättviks och Ore tingslags häradsrätt, genom utslag den 28 December 1864, att för oloflig utskänkning af bränvin å söcknedag böta 100 rdr och erlägga i utskänkningsafgift 40 rdr, eller att, vid bristande tillgång till böterna, i stället undergå 28 dagars fängelse vid vatten och bröd, sökte i
s. 185 Sida 185 i årgången börjar här
underdånighet hos Kongl. Maj:t: att enär hon saknade tillgäng till böternas gäldande, och i anseende till ålderdomssvaghet ej kunde förvandlingsstraffet undergå, Kongl. Maj:t måtte af nåd befria henne från det ådömda straffet. Ansökningen åtföljdes af dels intyg af länsmannen i orten jemte en fjerdingsman att Brita Mattsdotter vore utfattig och utan ringaste förmåga att gälda de henne ådömda böterna, dels ock ett af vederbörande pastor samt en ledamot i kommunalstyrelsen meddeladt bevis, att Brita Mattsdotter vore född 1794 och af sjuklighet samt ålderdomssvaghet vanligen sängliggande.
Kon:s befallningshafvande i Kopparbergs län, hörd öfver ansökningen, tillstyrkte nådigt bifall till densamma, enär det vore antagligt, att Brita Mattsdotter icke kunde uthärda den 61/2 mil långa färden från hennes hemvist till cellfängelset, och derefter befordras till ofvanberörda förvandlingsstraff.
Ärendet föredrogs den 7 Augusti 1872 inför Högsta Domstolen, hvars flesta ledamöter (justitieråden Almqvist, Habe, Lagerstråle, Strandberg och von Segebaden) i underdånighet tillstyrkte, att Kongl. Maj:t, med afseende på sökandens vitsordade höga ålder och svaghetstillstånd, måtte af nåd tillåta, att, i händelse sökanden fortfarande saknar tillgång till de ådömda böterna, all fråga om verkställighet af förvandlingsstraffet må förfalla.
Justitierådet Carleson yttrade: »Enär hvarken sökandens ålder och sjuklighet eller fattigdom innefattar skäl till hennes befriande från ådömde böter, samt förvandlingsstraffets verkställighet måste anstå så länge sökandens helsotillstånd förhindrar hennes inmanande i häkte, finner jag ej anledning att den sökta nåden tillstyrka».
Justitierådet Naumann tillstyrkte, att Kongl. Maj:t täcktes förklara sig icke finna skäl att sökanden nåd bevilja, och att på vederbörande ankommer att, efter infordrande af läkarebetyg, tillse hvad, med afseende på det till grund för ansökningen åberopade sjukdomsförhållande, bör i fråga om det ådömda straffets verkställande iakttagas.
s. 186 Sida 186 i årgången börjar här
Enligt statsrådets tillstyrkan vid målets föredragning den 24 Augusti 1872, täcktes H. K. H. Hertigen Regenten bifalla hvad Högsta Domstolens flesta ledamöter, såsom ofvan förmäldt är, hemställt.