Skiftesförrättning å och ägoutbyte emellan hemmansdelar, tillhöriga samme ägare, äro ej att anse som laga skifte och få icke af ägodelningsrätt fastställas. Jemför årgången 1865, sid. 664; årg. 1867, sid. 578; årg. 1869, sid. 330; årg. 1871, sid. 413.
Så kom texten hit
- Ej mänskligt kontrollerad. Transkriberad av Stockholms universitetsbibliotek med Abbyy FineReader; text och nummer som de står i OCR-lagret. Ingen människa har läst korrektur på texten, på löpnumren eller på var referatet börjar och slutar.
- Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, årgången 1873, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek (LIBRIS). Texten nedan är bibliotekets eget OCR-lager och publiceras som den står — ingenting är rättat, bara avstavning över radbrytning är hopfogad.
- Textkvalitet: högst omkring 0,4 % av orden kan vara felavlästa. Måttet är andelen ord som inte återkommer i årgångarna 1864–1880 — det räknar sällsynta ord som fel och upprepade fel som ord, och är alltså ett tak, inte en mätning
- Tryckta sidor: s. 276–277 i årgången 1873. Sidnumren är lästa ur kolumntiteln på varje sida; varje sida nedan har en egen citatknapp, för sidan är citeringen.
- Avdelning: III. Lagskipning, D) Byggningabalken. Fattigvårdsstadgan. Jagtstadgan. Skiftes- stadgan. Förordningar om sjösänkning, vattenverk, bergverk, eldskada, brandstod, pensionsinrättningar, tillverkning och för- säljning af bränvin m. fl, nr 4 i årgångens innehållsförteckning. Löpnummer 41 i bandet.
- Avgränsning: referatets början och slut är bandets egen löpnummerrad i brödtexten, eller — när numret inte gick att läsa — kolumntitelns byte. Avdelningen styr ingenting: tidskriften blandar avhandlingar, notiser och referat genom hela bandet, och referaten står i båda avdelningarna. Innehållsförteckningen är kontroll, inte villkor — dess punktledare tappar siffror i OCR:en, och i fyra årgångar går avdelningsrubriken inte att läsa alls. Förteckningen tar upp referatet under Byggningabalken. Fattigvårdsstadgan. Jagtstadgan. Skiftes- stadgan. Förordningar om sjösänkning, vattenverk, bergverk, eldskada, brandstod, pensionsinrättningar, tillverkning och för- säljning af bränvin m. fl, nr 4.
- Varför det här är ett referat: texten nämner en underinstans, Högsta domstolen eller dess ledamöter och ett utslag — och posten står i årgångens innehållsförteckning, avdelning III. Avhandlingar som handlar om domstolar faller på det andra ledet.
- Sökord: ur F. O. Leuhusens Register till årgångarne 1864—1886, taget bara när referatet självt använder ordet. Registrets sidkolumn är OCR-läst och ett felläst tal landar på en annan sidas referat, så sidmatchningen ensam räcker inte.
- Hela årgången: samma tryck finns i sin helhet, sida för sida, som Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning. Tionde årgången, 1873 i litteraturen — s. 276–277 där är samma sidor som här.
- Dag: bandet skriver inte ut någon dag för avgörandet i det här referatet, och ingen har härletts.
- Upphovsrätt: verket är fritt från upphovsrätt. Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek. Ratio Lex är inte Stockholms universitetsbibliotek och företräder det inte.
Sidbilderna publiceras inte här — de finns hos Stockholms universitetsbibliotek.
Domstolens referat
Den 27 Maj 1871 afslutades ett af kommissionslandtmätaren A. P. Liedberg med biträde af gode män förrättadt laga skifte â alla ägorna till frälsehemmanet 1/2 förmedladt mantal Drefs-Tofta i Drefs socken och Uppvidinge härad af Kronobergs län; hvarefter nämnde härads ägodelningsrätt, i anledning af sökt fastställelse å skiftet, genom utslag den 31 Oktober 1871, yttrade: att enär ifrågavarande förrättning, som blifvit påkallad af ägaren till Drefs-Tofta, hofmarskalken m. m. friherre C. F. Rålamb, för ändamål, som i ansökningen till kon:s befallningshafvande uppgifvits, att erhålla en rättvis delning emellan sina arrendatorer af samma hemman, icke kunde, vid det förhållande att berörda hemman äfvensom det hemman i Dref Besagård, med hvilket ägoutbyte under skiftesförrättningen ägt rum, tillhörde samme ägare, betraktas såsom sådant laga skifte, för hvars verk-
s. 277 Sida 277 i årgången börjar här
ställighet de i skiftesstadgan gifna föreskrifter skulle lända till efterrättelse, samt följaktligen förrättningsmannen icke bort, på sätt som skett, vid förrättningens afslutande meddela hänvisning att klagan emot delningen finge hos ägodelningsrätten anmälas, funne ägodelningsrätten, med undanrödjande af den meddelade besvärshänvisningen, skäligt förklara, det någon fastställelse å ifrågavarande delning eller å det verkställda ägoutbytet icke kunde af ägodelningsrätten meddelas.
Underdåniga besvär häröfver anfördes af såväl friherre Rålamb som Liedberg, under yrkande, att Kongl. Maj:t, med undanrödjande af ägodelningsrättens utslag, måtte förständiga nämnde rätt att fastställa de verkställda förrättningarne, hvilka väl vore att anse såsom laga skifte, då kon:s befallningshafvande dertill utfärdat förordnande.
Nedre revisionen (revisionssekreteraren Ryding, föredragande, samt konstituerade revisionssekreterarne Lagergren och Glimstedt) hemställde i underdånigt betänkande den 31 Juli 1872, att Kongl. Maj:t måtte pröfva lagligt fastställa ägodelningsrättens öfverklagade utslag; och detta betänkande ‘ bifölls af Högsta Domstolen vid målets föredragning derstädes den 14 nästpåföljde Augusti (i närvaro af justitieråden Södergren, Almqvist, Carleson, Naumann, Rabe, Lagerstråle och von Segebaden).