Angående öfverlåtelse och utbyte af fideikommiss.
8 januari 1872
Så kom texten hit
- Ej mänskligt kontrollerad. Transkriberad av Stockholms universitetsbibliotek med Abbyy FineReader; text och nummer som de står i OCR-lagret. Ingen människa har läst korrektur på texten, på löpnumren eller på var referatet börjar och slutar.
- Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, årgången 1873, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek (LIBRIS). Texten nedan är bibliotekets eget OCR-lager och publiceras som den står — ingenting är rättat, bara avstavning över radbrytning är hopfogad.
- Textkvalitet: högst omkring 1,2 % av orden kan vara felavlästa. Måttet är andelen ord som inte återkommer i årgångarna 1864–1880 — det räknar sällsynta ord som fel och upprepade fel som ord, och är alltså ett tak, inte en mätning
- Tryckta sidor: s. 300–302 i årgången 1873. Sidnumren är lästa ur kolumntiteln på varje sida; varje sida nedan har en egen citatknapp, för sidan är citeringen.
- Avdelning: III. Lagskipning, B) Ärfdabalken, nr 4 i årgångens innehållsförteckning. Löpnummer 46 i bandet.
- Avgränsning: referatets början och slut är bandets egen löpnummerrad i brödtexten, eller — när numret inte gick att läsa — kolumntitelns byte. Avdelningen styr ingenting: tidskriften blandar avhandlingar, notiser och referat genom hela bandet, och referaten står i båda avdelningarna. Innehållsförteckningen är kontroll, inte villkor — dess punktledare tappar siffror i OCR:en, och i fyra årgångar går avdelningsrubriken inte att läsa alls. Förteckningen tar upp referatet under Ärfdabalken, nr 4.
- Varför det här är ett referat: texten nämner en underinstans, Högsta domstolen eller dess ledamöter och ett utslag — och bandet skriver ut en dag, och posten står i årgångens innehållsförteckning, avdelning III. Avhandlingar som handlar om domstolar faller på det andra ledet.
- Hela årgången: samma tryck finns i sin helhet, sida för sida, som Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning. Tionde årgången, 1873 i litteraturen — s. 300–302 där är samma sidor som här.
- Föredragningsdag: ur bandets egen rad — «föredrogs den 8 Januari 1872». Bandet skriver inte ut dagen för Kongl. Maj:ts dom i det här referatet.
- Upphovsrätt: verket är fritt från upphovsrätt. Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek. Ratio Lex är inte Stockholms universitetsbibliotek och företräder det inte.
Sidbilderna publiceras inte här — de finns hos Stockholms universitetsbibliotek.
Domstolens referat
Bruksägaren Rudolf Adlersparre och hans hustru Ida Adlersparre, född Broms, sökte hos Kongl. Maj:t i underdånighet att, sedan genom den 2 Januari 1857 upprättadt testamente, som vunnit laga kraft, Ida Adlersparres numera aflidne fader bruksägaren Johan Konrad Broms förordnat, att vid arfskiftet efter honom hans bemälda dotter Ida skulle tilldelas 500/j 0000:delar i Uddeholms bruk och att dessa delar i Uddeholm icke finge försäljas eller förpantas, äfvensom att, derest dottern Ida aflede utan barn, samma delar med den tillökning, som under tiden geuom bolagets inköp uppkommit, skulle tillfalla hennes syster Adele Broms’ barn; samt, efter det vid den 3 Februari 1869 hållen bolagsstämma med intressenterna i Uddeholms bolag beslut i vederbörlig ordning fattats derom att samma bolag skulle upplösas, och dess fasta och lösa egendom öfverlåtas till det då under bildning varande Uddeholms a/d^bolag, och Kongl. Maj:t den 12 Maj 1870 fastställt bolagsordning för Uddeholms aktiebolag, samtlige intressenter i Uddeholms bolag genom köpebref, upprättadt i September 1870, till Uddeholms aktiebolag försålt all det gamla bolagets fasta och lösa egendom; Kongl. Maj:t, enär ofvanomförmälda, i bruksägaren Broms’ testamente förekommande stadgande visat sig utgöra hinder för öfverlåtande till Uddeholms aktiebolag af de genom samma testamente Ida Adlersparre tillagda soo/loooo:delar i Uddeholm, och sökanderna icke åstundade annat, än att kunna för de sökanden Ida Adlersparre efter hennes fader tillagda andelar i Uddeholm inträda i det nya bolaget eller att få utbyta samma andelar emot ett deremot svarande antal aktier i det nya bolaget, måtte förklara, att de i Ida Adlersparres
s. 301 Sida 301 i årgången börjar här
faders testamente i afseende â ifrågavarande 500/1000ddelar i Uddeholm förekommande bestämmelser icke utgjorde hinder för att, på de vilkor Kongl. Maj:t kunde anse lämpligt föreskrifva, de genom samma testamente Ida Adlersparre tillagda 50°/1000y:delar i Uddeholm med den tillökning, som genom bolagets inköp uppkommit, finge till Uddeholms aktiebolag öfverlåtas, dock med förbehåll att sökanderne för motsvarande andel inginge i det nya aktiebolaget och att de aktier, de sålunda der erhölle, skulle vara underkastade alla de bestämmelser, hvilka enligt testamentet den 2 Januari 1857 nu gällde för meranämnde 500/10000delar i Uddeholms bolag; och hade sökanderne, som icke ägde barn, vid ansökningen fogat skriftliga yttranden af vederbörande, uti hvilka yttranden tillstyrktes bifall till ansökningen.
Ärendet föredrogs den 8 Januari 1872 inför Högsta Domstolen; och med stöd af förordningen den 3 April 1810 samt då alla de, hvilkas rätt kan anses vara af frågan beroende, tillstyrkt ansökningen, funno justitieråden Cramér» Wretman, Lagerstråle och Strandberg skäligt densamma sålunda bifalla, att, utan hinder af den fideikommissegenskap, som må vidlåda ifrågavarande 300/10000delar i Uddeholms bolag, dessa 5 00/,0000delar må till Uddeholms aktiebolag öfverlåtas emot aktier i detta bolag till motsvarigt värde, i förhållande till den emellan de särskilda bolagen för egendomen i sin helhet öfverenskomna köpeskilling, under förbehåll, att dessa aktier förses med anteckning derom, att de af sökanderne innehafvas med enahanda rätt, som för ofvannämnde 500/10000delar i Uddeholms bruk finnes bestämd i det af Johan Konrad Broms den 2 Januari 1857 derom upprättade testamente ; börande, innan lagfart för aktiebolaget å desse andelar i Uddeholms bruk beviljas, vid Elfdahls nedre tingslags häradsrätt styrkas, att aktiebrefven blifvit med berörde anteckning försedda.
Justitieråden Södergren och Olivecrona förklarade sig, i anseende till beskaffenheten af det förbehåll, ansökningen innefattade i fråga om användandet af den genom fideikom-
s. 302 Sida 302 i årgången börjar här
missegendomens försäljning blifvande tillgäng, icke finna skäl att till ansökningen lemna bifall.
Justitierådet Carleson ansåg ifrågavarande ansökning icke kunna lagligen bifallas.
Kongl. Maj:ts två röster afgåfvos i öfverensstämmelse med förstnämnde fyra ledamöters vota, och utfärdades i enlighet dermed Kongl. Maj:ts utslag den 26 Januari 1872.