Laga forum. Resningsansökning.
10 januari 1872
Så kom texten hit
- Ej mänskligt kontrollerad. Transkriberad av Stockholms universitetsbibliotek med Abbyy FineReader; text och nummer som de står i OCR-lagret. Ingen människa har läst korrektur på texten, på löpnumren eller på var referatet börjar och slutar.
- Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, årgången 1873, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek (LIBRIS). Texten nedan är bibliotekets eget OCR-lager och publiceras som den står — ingenting är rättat, bara avstavning över radbrytning är hopfogad.
- Textkvalitet: högst omkring 1,0 % av orden kan vara felavlästa. Måttet är andelen ord som inte återkommer i årgångarna 1864–1880 — det räknar sällsynta ord som fel och upprepade fel som ord, och är alltså ett tak, inte en mätning
- Tryckta sidor: s. 302–304 i årgången 1873. Sidnumren är lästa ur kolumntiteln på varje sida; varje sida nedan har en egen citatknapp, för sidan är citeringen.
- Avdelning: III. Lagskipning, Rättegångsbalken. Inteckningsstadgan. Stämpelpappersförerd- ningen. Expeditionstaxan, nr 4 i årgångens innehållsförteckning. Löpnummer 47 i bandet.
- Avgränsning: referatets början och slut är bandets egen löpnummerrad i brödtexten, eller — när numret inte gick att läsa — kolumntitelns byte. Avdelningen styr ingenting: tidskriften blandar avhandlingar, notiser och referat genom hela bandet, och referaten står i båda avdelningarna. Innehållsförteckningen är kontroll, inte villkor — dess punktledare tappar siffror i OCR:en, och i fyra årgångar går avdelningsrubriken inte att läsa alls. Förteckningen tar upp referatet under Rättegångsbalken. Inteckningsstadgan. Stämpelpappersförerd- ningen. Expeditionstaxan, nr 4.
- Varför det här är ett referat: texten nämner en underinstans, Högsta domstolen eller dess ledamöter och ett utslag — och bandet skriver ut en dag, och posten står i årgångens innehållsförteckning, avdelning III. Avhandlingar som handlar om domstolar faller på det andra ledet.
- Sökord: ur F. O. Leuhusens Register till årgångarne 1864—1886, taget bara när referatet självt använder ordet. Registrets sidkolumn är OCR-läst och ett felläst tal landar på en annan sidas referat, så sidmatchningen ensam räcker inte.
- Hela årgången: samma tryck finns i sin helhet, sida för sida, som Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning. Tionde årgången, 1873 i litteraturen — s. 302–304 där är samma sidor som här.
- Föredragningsdag: ur bandets egen rad — «föredrogs inför Högsta Domstolen den 10 Januari 1872». Bandet skriver inte ut dagen för Kongl. Maj:ts dom i det här referatet.
- Upphovsrätt: verket är fritt från upphovsrätt. Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek. Ratio Lex är inte Stockholms universitetsbibliotek och företräder det inte.
Sidbilderna publiceras inte här — de finns hos Stockholms universitetsbibliotek.
Domstolens referat
Prosten och kyrkoherden Karl Johansson, såsom ordförande, samt civilingeniören Johan Lundgren m. fl., i egenskap af ledamöter i Weddige sockens kyrkobyggnadskomité, instämde till Wiske häradsrätt Nils Persson i Fläskjum Öfvergården m. fl. med påstående: att som byggmästaren Olaus Persson i Brottorp å entreprenadauktion den 29 Mars 1865 emot 20,900 rdr rmt och andra vilkor åtagit sig uppförande af ny kyrka och tornbyggnad i Weddige församling af Hallands län, samt Nils Persson och hans medparter för fullgörande af detta arbete i öfverensstämmelse med upprättadt kontrakt äfvensom för kyrkans bestånd och de penningeförskott, Olaus Persson kunde komma att lyfta, ingått borgen, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld, men Olaus Persson brustit i uppfyllande af sina i nämnde hänseenden ingångna förbindelser, hvadan socknens till kyrkobyggnad skyldige innevånare måst sjelfve fullgöra en del af det arbete Olaus Persson sig åtagit, — Nils Persson och hans medparter alltså måtte varda förpligtade att, en för alla och alla för en, till församlingen utgifva ersättning för hvad Olaus Persson af det såmedelst betingade arbete icke behörigen fullgjort.
s. 303 Sida 303 i årgången börjar här
Häradsrätten yttrade i utslag den 21 Oktober 1868: att enär ostridigt vore, att Nils Persson och. medparter vore bosatte utom Wiske härad, häradsrätten icke vore behörig att upptaga målet till pröfning.
Kyrkoherden Johansson och medparter instämde derefter till Bollebygds häradsrätt Nils Persson och medparter med enahanda påståenden som vid Wiske häradsrätt framstälts; hvaremot Nils Persson och medparter i genstämning å komitén och församlingens kyrkobyggnadsskyldige innevånare dels yrkade, att enär församlingen underlåtit fullgöra sina i kontraktet åtagne förbindelser och i strid mot detsamma förfarit, komiténs påstående måtte ogillas samt Nils Persson och hans medparter tillerkännas godtgörelse för dem i följd deraf tillskyndade kostnader, dels ock fordrade ersättning för åtskilliga af Olaus Persson vid byggnadsarbetet begagnade materialier och redskap, som blifvit af honom på löftesmännen öfverlåtne, men af hvilka komitén satt sig i besittning. Genom utslag den 16 September 1869 utlät sig Bollebygds häradsrätt: att som frågan, om och.i hvad mån Nils Persson och medparter vore skyldiga att upprätta den skada och förlust, som uppkommit genom Olaus Perssons förmenta underlåtenhet att uppfylla sina i entreprenadkontraktet med kyrkobyggnadskomitén åtagne förbindelser, berodde på förhållanden, hvarom undersökning och utredning vid Bollebygds häradsrätt ej lämpligen kunde ske, samt dertill komme, att talan i målet blifvit emot nämnde komité instämd, innefattande klander å dess förvaltningsåtgärder, derför komitén måste svara inför den rätt, der förvaltningen blifvit densamma anförtrodd, funne häradsrätten, i stöd af 10 kap. 4 § Rättegångsbalken, sig ej vara behörig att målet till handläggning och afgörande upptaga, hvadan parterne ägde att sina ömsesidiga påståenden instämma och fullfölja hos den rätt som vederborde.
Sedan G-öta hofrätt, der kyrkobyggnadskomitén sökte ändring i Bollebygds häradsrätts beslut, medelst utslag den 17 Juni 1870 fastställt samma beslut, anhängiggjorde bemälde komité ånyo vid Wiske häradsrätt sin omförmälda
s. 304 Sida 304 i årgången börjar här
stämningstalan emot löftesmännen; men i utslag den 14 Juni 1871 förklarade sistnämnde häradsrätt: att enär häradsrätten genom utslag den 21 Oktober 1868, som ostridigt vunnit laga kraft, funnit sig ej vara behörig domstol att upptaga till pröfning det emot Nils Persson och medparter då instämda mål, i hvilket enahanda påståenden med dem, som i förevarande mål väckts, blifvit framställda, förklarade häradsrätten det nu instämda käromålet ej heller kunna till pröfning upptagas.
Kyrkobyggnadskomitén sökte derefter hos Kongl. Maj:t, att enär samtlige omförmälde utslag tagit till sig laga kraft, Kongl. Maj:t måtte bevilja resning i målet.
Ärendet föredrogs inför Högsta Domstolen den 10 Januari 1872, hvarvid dess flesta ledamöter (justitieråden Cramér, Carleson, Wretman, Olivecrona och Lagerstråle) funno, med afseende å stadgandet i 10 kap. 1 § Rättegångsbalken, skäligt den sökta resningen sålunda bevilja, att Bollebygds häradsrätts den 16 September 1869 meddelade och af hofrätten gillade beslut förklarades icke utgöra hinder för häradsrätten att till behandling och afgörande upptaga ofvanomförmälda, af sökanderne till nämnde häradsrätt instämda tvistemål.
Justitieråden Södergren och Strandberg funno för sin del skäligt bevilja sådan resning, att derest Nils Persson och medparter fortfarande hafva sitt bo och hemvist inom Bollebygds häradsrätts domvärjo, och sökanderne derför, jemlikt 10 kap. 1 § Rättegångsbalken, vilja sin ifrågavarande talan hos samma häradsrätt anhängiggöra, häradsrätten skall äga att, utan hinder af sitt den 16 September 1869 meddelade beslut och hofrättens den 17 Juni 1870 gifna utslag, målet upptaga och dermed lagligen förfara.