Redan förrättadt men icke faststäldt laga skifte utgörande hinder för nytt skiftes verkställande eller icke?
Så kom texten hit
- Ej mänskligt kontrollerad. Transkriberad av Stockholms universitetsbibliotek med Abbyy FineReader; text och nummer som de står i OCR-lagret. Ingen människa har läst korrektur på texten, på löpnumren eller på var referatet börjar och slutar.
- Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, årgången 1873, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek (LIBRIS). Texten nedan är bibliotekets eget OCR-lager och publiceras som den står — ingenting är rättat, bara avstavning över radbrytning är hopfogad.
- Textkvalitet: högst omkring 1,1 % av orden kan vara felavlästa. Måttet är andelen ord som inte återkommer i årgångarna 1864–1880 — det räknar sällsynta ord som fel och upprepade fel som ord, och är alltså ett tak, inte en mätning
- Tryckta sidor: s. 547–551 i årgången 1873. Sidnumren är lästa ur kolumntiteln på varje sida; varje sida nedan har en egen citatknapp, för sidan är citeringen.
- Avdelning: III. Lagskipning, D) Byggningabalken. Fattigvårdsstadgan. Jagtstadgan. Skiftes- stadgan. Förordningar om sjösänkning, vattenverk, bergverk, eldskada, brandstod, pensionsinrättningar, tillverkning och för- säljning af bränvin m. fl, nr 8 i årgångens innehållsförteckning. Löpnummer 79 i bandet.
- Sidhänvisning: innehållsförteckningen anger s. 8 för det här referatet, men referatet börjar på s. 547 enligt sidhuvudet. Sidhuvudet gäller här; avvikelsen redovisas i stället för att döljas.
- Avgränsning: referatets början och slut är bandets egen löpnummerrad i brödtexten, eller — när numret inte gick att läsa — kolumntitelns byte. Avdelningen styr ingenting: tidskriften blandar avhandlingar, notiser och referat genom hela bandet, och referaten står i båda avdelningarna. Innehållsförteckningen är kontroll, inte villkor — dess punktledare tappar siffror i OCR:en, och i fyra årgångar går avdelningsrubriken inte att läsa alls. Förteckningen tar upp referatet under Byggningabalken. Fattigvårdsstadgan. Jagtstadgan. Skiftes- stadgan. Förordningar om sjösänkning, vattenverk, bergverk, eldskada, brandstod, pensionsinrättningar, tillverkning och för- säljning af bränvin m. fl, nr 8.
- Varför det här är ett referat: texten nämner en underinstans, Högsta domstolen eller dess ledamöter och ett utslag — och posten står i årgångens innehållsförteckning, avdelning III. Avhandlingar som handlar om domstolar faller på det andra ledet.
- Hela årgången: samma tryck finns i sin helhet, sida för sida, som Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning. Tionde årgången, 1873 i litteraturen — s. 547–551 där är samma sidor som här.
- Dag: bandet skriver inte ut någon dag för avgörandet i det här referatet, och ingen har härletts.
- Upphovsrätt: verket är fritt från upphovsrätt. Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek. Ratio Lex är inte Stockholms universitetsbibliotek och företräder det inte.
Sidbilderna publiceras inte här — de finns hos Stockholms universitetsbibliotek.
Domstolens referat
Kommissionslandtmätaren Erik Norén, vederbörligen förordnad att förrätta laga skifte å alla ägorna till Råby by i Kalmar socken af Upsala län, företog denna förrättning den 10 Augusti 1871. Vid fråga huruvida något hinder för skiftet mötte, bestridde delägarne A. J. Callén, J. W. Skroth och enkan Christina Eriksson dess företagande, under åberopande deraf, att byens ägor förut undergått laga skifte, hvilket visserligen icke blifvit faststäldt, men vore att anse såsom laga kraftvunnet, samt att någon lämpligare fördelning af ägorna, än den redan verkställda, icke kunde ske.
De öfriga fyra delägarne åter påstodo, att förra skiftet, såsom ej faststäldt, endast vore att anse såsom en sämje-
s. 548 Sida 548 i årgången börjar här
delning, samt ansågo, att genom ny delning ett färre antal skiften skulle kunna utan någon delägares förfång beredas.
Sedan skiftesmannen med gode män uti afgifvet utlåtande, under åberopande af 89 § Skiftesstadgan, ansett laga skifte böra öfvergå alla byns ägor, hade Håbo härads ägodelningsrätt, till hvars pröfning frågan öfverlemnats, genom utslag den 11 November 1871 yttrat: att som vid det af Callén, Skroth och enkan Eriksson åberopade, af kommissionslandtmätaren Edling förrättade skifte i Råby en betydlig del af skifteslagets ägoområde lemnats oskiftad, och hvaraf en del ej ens blifvit å karta affattad, samt de öfriga ägorna blifvit, enligt en af delägarne sjelfva beslutad skiftesplan, grundande sig derpå att samtliga gårdarne i byn skulle vid de gamla hustomterna bibehållas, för hvarje hemman fördelade i sex särskilda skiften, hvarigenom olägenhet vid hemmanens bruk och svårigheter att inhägna de spridda skifteslotterna otvifvelaktigt måste uppkomma; men skifteslagets ägor, enligt hvad kommissionslandtmätaren Norén efter besigtning å desamma vitsordat, vore af den beskaffenhet att de kunde mot hvarandra i utbyte gå och genom nytt skifte, med iakttagande af nödiga utflyttningar ur byn, på sätt i Skiftesstadgan föreskrefves, erhålla en för deras skötsel lämpligare indelning; vid hvilka förhållanden och då det af Edling förrättade skifte ej blifvit faststäldt, de af Callén åberopade omständigheter, att samma skifte försiggått och att den dervid upprättade skiftesplanen blifvit af ägodelningsrätten gillad, ej borde anses utgöra hinder för ett laga skiftes förrättande efter de i nämnde författning stadgade grunder; alltså pröfvade ägodelningsrätten, med gillande af kommissionslandtmätaren Noréns och gode männens ifrågavarande utlåtande, jemlikt 1 kap. 3 § samt 12 kap. 89 § Skiftesstadgan, skäligt föreskrifva, att den af Norén påbörjade skiftesförrättningen skulle i laga ordning fortgå.
Callén och hans medparter anförde underdåniga besvär och yrkade, att Kongl. Maj:t, med undanrödjande af ägodelningsrättens ifrågavarande beslut, måtte förklara nytt skifte
s. 549 Sida 549 i årgången börjar här
ej böra äga rum. Ägodelningsrättens förra beslut i fråga om skiftesplanen hade vunnit laga kraft och finge alltså icke rubbas, såsom genom ägodelningsrättens nu öfverklagade utslag skett.
Uti underdånigt betänkande, afgifvet den 19 Oktober 1872, yttrade nedre revisionen (revisionssekreterarne Fâhræus och Lilienberg samt t. f. revisionssekreteraren Widström, den sistnämnde föredragande): Af handlingarne inhemtades, att vid det år 1835 företagna laga skifte i Råby en skiftesplan, enligt hvilken större antal skiften, än det i allmänhet medgifna, skulle hvarje delägare tilldelas, samt betesmarken och till byn hörande holmar i sjön Mälaren bibehållas gemensamma, blifvit af förrättningsmännen i samråd med delägarne antagen och af ägodelningsrätten genom utslag den 28 Juni 1836, som vunnit laga kraft, gillad; att sedan, i enlighet härmed, skiftet förrättats, men ägodelningsrätten i anledning af klander föreskrifvit rättelser i vissa delar, och, efter verkställighet deraf, klagan öfver förrättningen blifvit ånyo förd, hade ej mindre ägodelningsrätten, genom utslag den 29 Juni 1846, än äfven Kongl. Maj:t, medelst utslag den 30 April 1847, vid pröfning af de gjorda anmärkningarne, desamma i hufvudsakliga delar underkänt; samt att derefter år 1858 landtmätare med biträde af gode män, i öfverensstämmelse med samtlige delägarnes begäran, dem emellan och i sammanhang med deras öfriga skiften fördelat den gemensamma betesmarken med undantag af den söder om gårdstomterna belägna svinvallen; hvilken förrättning icke, såvidt handlingarne utmärkte, blifvit öfverklagad; och ehuru det sålunda förrättade skiftet icke blifvit af ägodelningsrätten faststäldt, dock som detsamma icke desto mindre, med afseende å ofvan anförda omständigheter, torde böra betraktas såsom ägande laga kraft, vid hvilket förhållande nämnda skifte icke utan samtlige delägarnes åsämjande borde kunna rubbas; alltså hemställde nedre revisionen i underdånighet, att Kongl. Maj:t måtte finna skäligt, med ändring af ägodelningsrättens öfverklagade utslag samt skiftesman-
s. 550 Sida 550 i årgången börjar här
nens och gode männens utlåtande, förklara, att det sökta laga skiftet i Råby icke borde äga rum.
Ärendet föredrogs den 22 i nyssnämnde månad inför Högsta Domstolen, hvars flesta ledamöter (justitieråden Cramér, friherre Leuhusen, Bolin, von Hofsten och Strandberg) förenade sig om följande yttrande: »Af handlingarne inhemtades, att, vid det år 1835 företagna laga skifte i Råby, en skiftesplan, enligt hvilken större antal skiften, än det i allmänhet medgifna, skulle hvarje delägare tilldelas, samt betesmarken och till byn hörande holmar i sjön Mälaren bibehållas gemensamma, blifvit af förrättningsmännen i samråd med delägarne antagen och af ägodelningsrätten genom utslag den 28 Juni 1836, som vunnit laga kraft, gillad; att sedan, i enlighet härmed, skiftet förrättats, men ägodelningsrätten, i anledning af klander, föreskrifvit rättelse i vissa delar, och efter verkställighet deraf, klagan öfver förrättningen blifvit ånyo förd, hade ej mindre ägodelningsrätten genom utslag den 29 Juli 1846 än äfven Kongl. Maj:t medelst utslag den 30 April 1847, vid pröfning af de gjorda anmärkningarne, desamma i hufvudsakliga delar underkänt; att ägodelningsrätten sedermera, efter anmälan af landtmätaren om fastställelse å skiftet, i utslag den 10 Oktober 1849 af anförda skäl funnit den sökta fastställelsen icke kunna då meddelas; samt att till följd häraf landtmätaren med gode män år 1858, i öfverensstämmelse med samtlige delägares begäran, dem emellan och i sammanhang med deras öfriga skiften fördelat den gemensamma betesmarken med undantag af den söder om gårdstomterna belägna svinvallen; hvilken senare förrättning icke veterligen öfverklagats.
Och emedan frågan om verkställighet af det nu sökta skiftet funnes beroende deraf, huruvida det i ägodelningsrättens utslag den 10 Oktober 1849 anmärkta hinder för fastställelse af ofvanberörda, år 1835 började skifte må anses vara genom 1858-års skiftesåtgärd undanröjdt eller eljest kunna genom ytterligare af ägodelningsrätten meddelade föreskrifter undanrödjas; men detta ännu icke blifvit till ägodelningsrättens bedömande i laga ordning anmäldt; ty pröfvade bemälde
s. 551 Sida 551 i årgången börjar här
ledamöter rättvist att, med ändring af ägodelningsrättens öfverklagade beslut, förklara, att nytt laga skifte inom skifteslaget ej må, emot någon delägares bestridande, företagas innan anmälan om fastställelse å redan skedda skiftet ånyo ägt rum samt genom beslut, som vunnit laga kraft, slutligen stadgats, att sådan fastställelse icke kan meddelas.
Justitieråden Qvensel och Olivecrona yttrade, att med afseende å hvad som förekommit derom, att vid förra förrättningen vissa lotter blifvit uti ända till sex skiften utlagda, men kunna sammandragas, justitieråden ej funno skäl göra ändring i det slut, hvari ägodelningsrätten stannat.