Tullstadgans 194 §, angående laga domstol i tullmål, tillämplig eller icke!
26 augusti 1873
Så kom texten hit
- Ej mänskligt kontrollerad. Transkriberad av Stockholms universitetsbibliotek med Abbyy FineReader; text och nummer som de står i OCR-lagret. Ingen människa har läst korrektur på texten, på löpnumren eller på var referatet börjar och slutar.
- Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, årgången 1874, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek (LIBRIS). Texten nedan är bibliotekets eget OCR-lager och publiceras som den står — ingenting är rättat, bara avstavning över radbrytning är hopfogad.
- Textkvalitet: högst omkring 0,0 % av orden kan vara felavlästa. Måttet är andelen ord som inte återkommer i årgångarna 1864–1880 — det räknar sällsynta ord som fel och upprepade fel som ord, och är alltså ett tak, inte en mätning
- Tryckta sidor: s. 252–253 i årgången 1874. Sidnumren är lästa ur kolumntiteln på varje sida; varje sida nedan har en egen citatknapp, för sidan är citeringen.
- Avgränsning: referatets början och slut är bandets egen löpnummerrad i brödtexten, eller — när numret inte gick att läsa — kolumntitelns byte. Avdelningen styr ingenting: tidskriften blandar avhandlingar, notiser och referat genom hela bandet, och referaten står i båda avdelningarna. Innehållsförteckningen är kontroll, inte villkor — dess punktledare tappar siffror i OCR:en, och i fyra årgångar går avdelningsrubriken inte att läsa alls. Det här referatet står inte i förteckningens avdelning III — den posten saknas eller gick inte att läsa.
- Varför det här är ett referat: texten nämner en underinstans, Högsta domstolen eller dess ledamöter och ett utslag — och bandet skriver ut en dag för Kongl. Maj:ts dom eller för föredragningen inför Högsta domstolen. Avhandlingar som handlar om domstolar faller på det andra ledet.
- Sökord: ur F. O. Leuhusens Register till årgångarne 1864—1886, taget bara när referatet självt använder ordet. Registrets sidkolumn är OCR-läst och ett felläst tal landar på en annan sidas referat, så sidmatchningen ensam räcker inte.
- Hela årgången: samma tryck finns i sin helhet, sida för sida, som Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning. Elfte årgången, 1874 i litteraturen — s. 252–253 där är samma sidor som här.
- Föredragningsdag: ur bandets egen rad — «föredrogs inför Högsta Domstolen den 26 Augusti 1873». Bandet skriver inte ut dagen för Kongl. Maj:ts dom i det här referatet.
- Upphovsrätt: verket är fritt från upphovsrätt. Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek. Ratio Lex är inte Stockholms universitetsbibliotek och företräder det inte.
Sidbilderna publiceras inte här — de finns hos Stockholms universitetsbibliotek.
Domstolens referat
Tullfiskalen vice häradshöfdingen G. M. Engzell hade, på angifvelse af kustvakten Mårten Johnsson, vid rådstufvurätten i Trelleborg efter stämning yrkat ansvar å åboen Christoffer Olsson i Lilla Beddinge för det han skulle den 24 Augusti 1872 i Lilla Beddinge våldfört sig å Mårten Johnsson under det denne var stadd i tjensteutöfning.
Rådstufvurätten meddelade utslag den 4 November 1872 och dömde Christoffer Olsson, af anförda orsaker och under åberopande af 10 kap. o § Strafflagen, jemförd med 4 kap. 3 § samma lag, att för misshandel och hotelser emot tjensteman under tjensteutöfning hållas i fängelse under två månader, hvarjemte han förpligtades att utgifva ersättning till målsägande och vittnen.
Hofrätten öfver Skåne och Blekinge, der Christoffer Olsson anförde besvär, yttrade medelst utslag den 27 Mars 1873: att enär 194 § i Tullstadgan den 7 December 1860, angående laga domstol i tullmål, ej vore tillämplig i förevarande mål, der fråga vore om ansvar för förbrytelse, som borde bedömas enligt allmän strafflag och ej enligt nämnda stadga, samt förbrytelsen ej blifvit föröfvad inom Trelleborgs rådstufvurätts domvärjo; alltså och då rådstufvurätten således varit obehörig att handlägga och afdöma ifrågavarande mål, blef rådstufvurättens utslag af hofrätten undanröjdt; och skulle Engzell ersätta af honom i målet åberopade vittnen.
Häruti söktes i underdånighet ändring hos Kongl. Maj:t.
Målet föredrogs inför Högsta Domstolen den 26 Augusti 1873 (i närvaro af justitieråden Qvensel, Wretman, von Hofsten, Olivecrona och Huss), och då 190 § i Tullstadgan ej kan anses upphäfd genom nya Strafflagen, utan af denna
s. 253 Sida 253 i årgången börjar här
allenast följer, att det särskilda straff, soin kan ifrågakomma för tjenstemäns våldförande i tjensten, skall, liksom för vissa andra i omförmälda § upptagna förseelser, efter allmän lag bestämmas, samt således Tullstadgans 194 §, enligt hvilken åtal för förbrytelser emot samma stadga skall af närmaste rådstufvurätt upptagas, är på förevarande åtal, så vidt det afser våld å Mårten Johnsson i egenskap af tulltjensteman, tillämplig, blef, med upphäfvande af öfverklagade utslaget, målet visadt åter till hofrätten, som hade att detsamma på anmälan åter företaga och laglikmätigt behandla.