Vid försäljning af fastighet stadgas vilkor, hvarigenom köparen förbinder sig och sina rättsinnehafvare att icke upprensa ett uppgifvet mindre vattendrag eller anlägga nytt vattenverk på den inköpta fastighetens mark, vid visst äfventyr. Inteckning vinnes
19 maj 1874
Så kom texten hit
- Ej mänskligt kontrollerad. Transkriberad av Stockholms universitetsbibliotek med Abbyy FineReader; text och nummer som de står i OCR-lagret. Ingen människa har läst korrektur på texten, på löpnumren eller på var referatet börjar och slutar.
- Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, årgången 1875, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek (LIBRIS). Texten nedan är bibliotekets eget OCR-lager och publiceras som den står — ingenting är rättat, bara avstavning över radbrytning är hopfogad.
- Textkvalitet: högst omkring 0,7 % av orden kan vara felavlästa. Måttet är andelen ord som inte återkommer i årgångarna 1864–1880 — det räknar sällsynta ord som fel och upprepade fel som ord, och är alltså ett tak, inte en mätning
- Tryckta sidor: s. 156–160 i årgången 1875. Sidnumren är lästa ur kolumntiteln på varje sida; varje sida nedan har en egen citatknapp, för sidan är citeringen.
- Avdelning: III. Lagskipning, H) Rättegångsbalken med dit hörande förordningar. Inteck- ningsstadgan, nr 4 i årgångens innehållsförteckning. Löpnummer 25 i bandet.
- Avgränsning: referatets början och slut är bandets egen löpnummerrad i brödtexten, eller — när numret inte gick att läsa — kolumntitelns byte. Avdelningen styr ingenting: tidskriften blandar avhandlingar, notiser och referat genom hela bandet, och referaten står i båda avdelningarna. Innehållsförteckningen är kontroll, inte villkor — dess punktledare tappar siffror i OCR:en, och i fyra årgångar går avdelningsrubriken inte att läsa alls. Förteckningen tar upp referatet under Rättegångsbalken med dit hörande förordningar. Inteck- ningsstadgan, nr 4.
- Varför det här är ett referat: texten nämner en underinstans, Högsta domstolen eller dess ledamöter och ett utslag — och bandet skriver ut en dag, och posten står i årgångens innehållsförteckning, avdelning III. Avhandlingar som handlar om domstolar faller på det andra ledet.
- Hela årgången: samma tryck finns i sin helhet, sida för sida, som Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning. Tolfte årgången, 1875 i litteraturen — s. 156–160 där är samma sidor som här.
- Avgörandedag: ur bandets egen rad — «Kongl. Maj:ts Dom utgafs den 19 Maj 1874»
- Upphovsrätt: verket är fritt från upphovsrätt. Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek. Ratio Lex är inte Stockholms universitetsbibliotek och företräder det inte.
Sidbilderna publiceras inte här — de finns hos Stockholms universitetsbibliotek.
Domstolens referat
På exsekutiv auktion den 28 Juli 1871 inropade grosshandlanden Fredr. Johansson för 51,000 rdr aflidne doktor J. Engströms konkursbos fastighet, frälsehemmanen n:r 1 och 2 Odensvi, hvilken egendom Engström i lifstiden, genom köpebref den 23 September 1862, inköpt af kammarherren. H. 0. af Harmens’ sterbhusdelegare; och hade Engström sedermera, den 16 September 1864, i vederbörlig ordning erhållit fastebref å detta köp.
Vid auktionstillfället var fastigheten, enligt hvad gravationsbevis utvisade, behäftad med följande inteckningar,, som meddelats:
l:o) den 3 Oktober 1863 å 30,000 rdr med ränta, H. 0. af Harmens’ sterbhusdelegare till säkerhet för obetald köpeskilling;
2:o) den 22 December 1863 å 14,000 rdr och ränta, enligt Engströms den 1 i samma månad till enkefru U. Engström utgifna skuldebref;
3:o) den 30 Augusti 1864, H. 0. af Harmens’ arfvingar, såsom ägare af fastigheten Frövi, till säkerhet för beståndet af det emellan samme arfvingar och Engström angående köp af egendomen Odensvi den 23 September 1862 upprättade köpekontrakts fjerde punkt, hvarigenom stadgats inskränkning i Engströms och hans rättsinnehafvares rätt dels till
s. 157 Sida 157 i årgången börjar här
den qvill, som frän Emån ledde till- Odensvi och. Högsby prostgårds sågqvarnar, dels ock till anläggning af vattenverk på Odensvi egor; och
4:o) den 4 November 1864 å 24,000 rdr jemte ränta, H. O. af Harmens arfvingar till säkerhet för obetald köpeskilling, hvilken inteckning gällde med förmånsrätt från den 30 Augusti 1864, då den söktes.
Vid den exsekutiva auktionen, som förrättades å Landskansliet i Kalmar, upplästes gravationsbeviset. Kammarherren H. G. af Harmens, såsom dämera ensam ägare till det i 3:dje punkten af gravationsbeviset omnämnda hemmanet Frövi, yrkade, att Odensvi egendom ej måtte säljas annorlunda, än med skyldighet för nya ägaren att efterlefva fjerde punkten i det den 23 September 1862 emellan Engström och H. 0. af Harmens’ arfvingar upprättade köpekontrakt, hvilken punkt hade denna lydelse: »Egendomen säljes med det uttryckliga förbehåll, att köparen och hans rättsinnehafvare för everldeliga tider tillförbinda sig att ej upprensa, fördjupa eller förbreda den qvill, som från Emån leder till Odensvi och prostgårdens sågqvarnar, eller på Odensvi mark anlägga något nytt vattenverk med undantag af en benstamp; men skulle mot förmodan köparen eller hans rättsinnehafvare häremot bryta, vare skyldig till ägaren af Frövi afträda utan ersättning all den mark af Odensvi egendom, som sträcker sig utefter Emån till 100 famnars bredd från åstranden, eller hafve ägaren af Frövi rättighet att rifva neder sådana nya verk.»
Sysslomannen i Engströms urarfvakonkurs bestred afseende å H. G. af Harmens’ berörda yrkande; hvarefter landshöfdingeembetet resolverade, att det anmälda påståendet skulle antecknas i protokollet till den kraft och verkan sådant vid frågans framtida pröfning inför domstol kunde medföra. Deruppå kungjordes auktionsvilkoren angående tillträdet, köpeskillingens erläggande m. m., hvarefter egendomen uppbjöds i upp- och afslag samt inropades af Johansson, som förklarades hafva för 51,000 rdr och med fastställda vilkor inropat densamma med hvad dertill hörde.
s. 158 Sida 158 i årgången börjar här
Köpeskillingsliqvid verkställdes den 5 September 1871 sålunda, att, sedan försäljningsomkostnaderna betäckts, först utgick till inteckningen n:0 1 30,000 rdr med ränta och sedan till inteckningen 1:0 4 15,968 rdr 53 öre. För återstoden af denna inteckning likasom ock för inteckningen n:0 2, hvilka begge inteckningar innehades af enkefru Engström såsom hypothek för tillhopa 24,000 rdr med ränta, uppkom brist; och den under 1:0 3 upptagna inteckningen omnämndes icke i liqvidations-instrumentet. .
Med företeende af erforderliga handlingar anhöll Johansson hos domhafvanden i Handbörds härad, att alla inteckningarne förutom den under 11:0 1 upptagne mätte, jemlikt 7 kap. 17 och 24 §§ Rättegångsbalken, dödas. — Sedan i anledning häraf kallelse utfärdats å inteckningshafvarne, förekom ärendet vid påföljande ting med Handbörds härad, dervid H. G. af Harmens bestred ansökningen, såvidt densamma anginge den under 1:0 3 i gravationsbeviset upptagna inteckningen, enär denna inteckning vore fullt gällande, helst densamma meddelats till säkerhet för uppfyllande af köpevilkor, och ingen af öfriga inteckningarne förefunnits, då köpet emellan Engström och H. O. af Harmens’ arfvingar afslöts.
Johansson anförde, att då hvarken i köpeskillingsliqviden eller utdelningsförslaget i Engströms konkurs, hvilka begge voro laga kraftvunna, något nämndes om inteckningen n:0 3, så hade af Harmens förlorat rätt till talan i ärendet. Inteckningen 10:0 3 hade i allt fall icke bättre rätt, än n:0 4; och om vid försäljningen eller köpeskillingsliqviden något afseende kunnat fästas å inteckningen n:0 3, så hade den bort uppskattas i penningar och brista mark om mark med 1:0 4. Då icke för inteckningen n:o 4 liqvid kunnat till fullo utgå, så kunde ej heller n:o 3 få fullt. Derjemte vore de köpevilkor, för hvars bestånd inteckningen n:o 3 beviljats, olagliga, hvadan ock sjelfva inteckningen vore utan laga verkan.
Häradsrätten yttrade i utslag den 25 Juli 1873: att enär ifrågakomna inteckning, såsom meddelad innan laga
s. 159 Sida 159 i årgången börjar här
stånd åkommit doktor Engströms köp af fastigheten Odensvi och gällande till säkerhet för vid köpet stadgade vilkor, jemlikt 11 kapitlet 2 § Jordabalken och 2 § i K. Förordningen den 9 November 1844, egde bättre rätt, än den inteckning, som enkefru U. Engström på grund af doktor Engströms den 1 December 1863 utgifna skuldsedel den 22 i samma månad uti fastigheten erhållit; enär vid auktionen fastigheten Odensvi icke allenast icke afyttrats med vilkor att förstnämnda inteckning icke skulle vara gällande, utan tvärtom H. G. af Harmens gjort förbehåll om en rättighet, som han grundade på inteckningen, och detta förbehåll i auktionsprotokollet antecknats till det afseende, sådant vid tvistens pröfning af domstol kunde medföra; enär ifrågavarande inteckning lagligen gällde med lika rätt, som den samma dag i fastigheten sökta och den 4 November 1864 beviljade inteckning till säkerhet för ogulden köpeskilling 24,000 rdr med ränta, jemlikt doktor Engströms den 23 September 1862 uthändigade skuldsedel, hvilken af enkefru Engström innehafts såsom säkerket för en fordran å 14,000 rdr, och denna senare inteckning ur köpeskillingen till största delen guldits; enär af Harmens’ inteckning följaktligen vore fortfarande gällande; samt enär, jemlikt 90 § i konkurslagen, af Harmens’ på inteckningen grundade rätt icke, såsom Johansson påstått, gått förlorad derigenom, att i utdelningsförslaget 1 doktor Engströms konkurs en dylik rätt icke funnes af Harmens tillerkänd, ogillades påståendet om dödande af omförmälda inteckning.
Johansson anförde besvär i Göta hofrätt, som i utslag den 30 Oktober 1873 fann skäl icke hafva förekommit, ledande till ändring i häradsrättens utslag.
Om detta beslut förenade sig hofrättsråden Freidenfell och Hessle, assessoren v. Sydow och vice häradshöfdingen Stjernspetz; hvaremot assessoren Backman afgaf följande yttrande: »Enär, såvidt protokollet vid den exsekutiva försäljningen af Odensvi egendom utmärker, förbehåll icke skett derom att en blifvande köpare skulle vara pligtig att låta ägaren af hemmanet Frövi fortfarande tillgodonjuta den för-
s. 160 Sida 160 i årgången börjar här
mån, till säkerhet hvarför omförmälda inteckning blifvit den 30 Augusti 1864 meddelad uti Odensvi egendom, samt, enligt hvad den af Johansson åberopade, i vederbörlig ordning upprättade köpeskillingsliqviden visar, köpeskillingen icke förslagit till godtgörande af samma inteckning; alltså pröfvar jag, med upphäfvande af öfverklagade utslaget, rättvist att, jemlikt 24 § i K. Förordningen den 13 Juli 1818, sådan denna § lyder i K. Kungörelsen den 18 December 1823, förklara, att inteckningen bör dödas; i följd hvaraf häradsrätten har att på anmälan meddela vederbörlig åtgärd härutinnan.»
Johansson sökte i underdånighet ändring, som deremot af Harmens bestred.
Nedre revisionen (revisionssekreteraren Lilienberg samt konstit. revisionssekreterarne Adlers, föredragande, och von Bahr) hemställde i underd. betänkande den 15 April 1874, att Kongl. Maj:t. måtte pröfva rättvist gilla hofrättens utslag.
Vid sakens föredragning den 20 April 1874 inför Högsta Domstolen, biföllo dess fleste ledamöter (justitieråden Qvensel, friherre Leuhusen, Almqvist och Bolin) det underdåniga betänkandet.
Justitieråden Cramér och Olivecrona förklarade, att, enär den till säkerhet för ifrågavarande aftal meddelade inteckning icke vore att hänföra till sådan inteckning, hvarom i 24 § i K. Förordningen den 13 Juli 1818, efter dess lydelse i K. Kungörelsen den 18 December 1823, förmäldes, funno justitieråden ej skäl att i domstolarnes beslut göra lindring.
Kongl. Maj:ts Dom utgafs den 19 Maj 1874.