Naumanns tidskrift 1875 s. 209

Sedan landtbrukaren Erik Österbergs konkursbo tillhöriga fasta egendomen Apalby n:o 1 och 2 om 11/2 mantal kronoskatte rusthåll blifvit å exsekutiv auktion inför Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Westmanlands län den 25 September 1871 för 39,000 rdr försåld till delägarne i sterbhuset efter handlanden C. J. Flodman, befanns vid köpeskillingsliqviden den 18 November samma år, att köpeskillingen icke förslog till fulla gäldandet af två utaf A. Wahlström till C. E. Flodman eller ordres den 24 Oktober 1857 utfärdade, den 28 April 1858 i egendomen intecknade samt den 21 December 1867 till inteckningen förnyade skuldebref, af hvilka det ena, som ursprungligen lydt å 30,000 rdr, gälde för 18,500 rdr och blifvit af köparne aflemnadt i afräkning på köpeskillingen, och det andra, hvilket ursprungligen lydt å 10,000 rdr, gälde för 7,000 rdr samt innehades af löjtnanten Th. Fröberg.

Vid liqviden uppgaf löjtnanten Fröberg, att han, såsom löftesman för ett af Österberg den 19 Augusti 1870 i Mälareprovinsernas enskilda bank upptaget lån å 1,600 rdr, till säkerhet hvarför Österberg hypothiserat sistnämnda Inteckning, den 19 December samma år efter början af Österbergs konkurs nödgats infria berörda lån och dervid jemte öfverlåtelse af bankens fordringsrätt utbekommit hypotheket, hvarefter Fröberg i Österbergs konkurs bevakat omförmälda belopp 1,600 rdr jemte ränta med påstående om förmånsrätt derför i hypotheket. Fröberg yrkade derföre, att han, såsom

Tidskrift för lagstiftning etc. 12:te årg. 14

s. 210 Sida 210 i årgången börjar härKopiera citering

innehafvare af inteckningen och syssloman i Österbergs konkurs, mätte af köpeskillingsåterstoden, 19,219 rdr 76 öre, undfå ej mindre full liqvid för sin i konkursen bevakade fordran, än äfven hypothekets fulla värde, eller dels 6 procent ränta å 7,000 rdr för 3 är före konkursens början den 19 November 1870 och vidare intill liqvidationsdagen, dels ock så stor del af kapitalet, som på hypotheket vid sidan af den likställda inteckningen å 18,500 rdr kunde belöpa, hvarjemte Fröberg, enär det öfverskott, som uppkomme, sedan han blifvit för sin fordran godtgjord, utgjorde en tillgång i konkursboet, som borde de oprioriterade fordringsägarne tillgodokomma, förklarade sig villig att samma öfverskott till konkursboet redovisa.

Vice häradshöfdingen N. Th. Sylvan, såsom jemte Fröberg syssloman i konkursen, förenade sig i Fröbergs yrkanden; hvaremot Flodmans sterbhusdelägare, enär den af Fröberg innehafda inteckningen varit pantsatt endast för det af honom infriade lån, bestredo rätt för Fröberg att ur hypotheket och sålunda äfven ur köpeskillingen utfå större belopp, än som motsvarade hans fordran å 1,600 rdr med ränta.

Genom beslut den 18 November 1871 utlät sig Kongl. Maj:ts befallningshafvande : att enär löjtnanten Fröbergs innehafvande inteckning för 7,000 rdr med ränta ostridigt hade lika rätt med den inteckning å 18,500 rdr i kapital med ränta, hvilken af delägarne i sterbhuset efter handlanden Flodman blifvit i afräkning på köpeskillingen aflemnad, kunde Fröberg, såsom innehafvare af inteckningen å 7,000 rdr icke förvägras att af köpeskillingsåterstoden, så långt den försloge, utbekomma samma intecknings fulla värde med öppen rätt för köparne att vid domstol mot Fröberg eller Österbergs konkursmassa föra den talan om återvinning, hvartill fog kunde förefinnas.

Svea hofrätt förklarade, på besvär af Flodmans sterbhusdelägare, genom utslag den 19 Mars 1872, att hofrätten ej funne skäl att i Kongl. Maj:ts befallningshafvandes beslut göra annan ändring, än att omtvistade medlen dömdes i.

s. 211 Sida 211 i årgången börjar härKopiera citering

qvarstad, till följd hvaraf Fröberg förpligtades att till Kongl. Maj:ts befallningshafvande återbära hvad han utöfver sin i Österbergs konkurs bevakade fordran 1,600 rdr med ränta kunde hafva af köpeskillingen uppburit, med rättighet för Fröberg att mot borgen lyfta det omtvistade beloppet och med skyldighet för ofvanbemälde sterbhusdelägare att inom 6 månader från utslagets dag söka i rättan domstol vinna omtvistade medlen åter, om de gitte, vid äfventyr att qvarstaden eljest förfölle.

Flodmans sterbhusdelägare uttogo härefter till 1872- års vårting med Norrbo härad stämning ej mindre å landtbrukaren Österberg, än äfven å löjtnanten Fröberg och vice häradshöfdingen Sylvan, såsom sysslomän i Österbergs konkurs, samt å Fröberg jemväl för egen del, med yrkande att sterbhusdelägarne måtte för sin i Apalby intecknade fordran tillerkännas ofvanomförmälda återstod af köpeskillingen för sagda hemman, sedan Fröberg godtgjorts för sin fordran å 1,600 rdr med ränta, samt att »Fröberg och sysslomännen» måtte kännas skyldige godtgöra sterbhusdelägarne den ränteförlust, som genom deras berörda anspråk för sterbhuset uppkommit och än vidare kunde uppkomma. Till stöd härför anfördes: Ifrågavarande inteckning, hvilken Österberg sjelf inlöst och i händer haft, kunde ej på öfrige inteckningsägares rätt inverka i vidsträcktare mån än för det belopp, hvarför inteckningen sedermera blifvit hos Mälareprovisernas enskilda bank pantsatt. Vid exsekutiv försäljning af fastigheten hade Österberg ej ägt rätt att förfoga öfver det belopp af hypotheket, som ej åtgått till betäckande af bankens fordran. Fröberg ägde ej bättre rätt än banken, och Österbergs oprioriterade borgenärer kunde ej äga bättre rätt än Österberg sjelf.

Österberg och sysslomännen bestredo sterbhusdelägarnes anspråk. Genom Österbergs konkurs hade hans samtlige borgenärer inträdt i hans rätt. Den del af inteckningen, som återstode sedan Fröbergs fordran blifvit godtgjord, borde följaktligen lika tillgodokomma Österbergs rättsinne-

s. 212 Sida 212 i årgången börjar härKopiera citering

hafvare. Sterbhusdelägarne lede derigenom ingen orätt, helst gravationsbeviset upptoge äfven ifrågavarande inteckning.

I utslag den 11 Juni 1872 yttrade Häradsrätten: att enär upplyst vore, att ifrågakomna skuldebref, derå i kapital återstode 7,000 rdr, icke varit, då det af Fröberg inlöstes, pantsatt till högre belopp än 1,600 rdr med ränta, men genom den af Kongl. Maj:ts befallningshafvande verkställda liqviden af ofvanberörda köpeskilling, deraf 19,219 rdr 76 öre återstått till fördelning mellan nämnda skuldebref och det af delägarne i sterbhuset efter handlanden Flodman i afräkning å köpeskillingen lemnade, köpeskillingsåterstoden, på grund af Fröbergs och Sylvans yrkande, icke dess mindre å begge skuldebrefven fördelats i förhållande till de intecknade kapitalbeloppen och sålunda på skuldebrefvet å 7,000 rdr kommit ej mindre ränta, beräknad från den 19 November 1867 eller 3 år före konkursens början till liqvidationsdagen med 1,678 rdr 83 öre, än äfven i kapital 4,303 rdr 95 öre, samt å det af köparne lemnade skuldebrefvet ogulden ränta till samma dag äfvensom af kapitalet 11,374 rdr 65 öre; ty och då, oafsedt det att inteckningen för öfverskjutande beloppet i det förstnämnda skuldebrefvet icke blifvit dödad, sterbhusdelägarne, i enlighet med inteckningsrättens grunder, måste vara berättigade att, sedan det belopp 1,600 rdr med ränta, hvarför samma skuldebref varit pantsatt, blifvit till fullo godtgjordt, för sitt skuldebref åter äga förmånsrätt till betalning ur köpeskillingen äfven till den del deraf, som eljest, derest den andra ifrågakomna skuldsedeln varit till sin hela summa belånad, skulle derå belöpt, förklarades: att sterbhusdelägarne, hvilka fullgjort betalningen af köpeskillingen i enlighet med liqviden, ägde att, sedan Fröberg ur de för den af honom inlösta skuldsedeln afsatta 5,982 rdr 78 öre blifvit godtgjord sin i konkursen bevakade fordran 1,600 rdr med ränta, återstoden utfå såsom till hela beloppet kommande afbetalning å den af dem åberopade skuldsedeln; och skulle derjemte Fröberg och Sylvan ersätta sterbhusdelägarne fordrad ränta efter 4 procent å

s. 213 Sida 213 i årgången börjar härKopiera citering

samma belopp från den 18 November 1871 tills det först finge af sterbhusdelägarne lyftas.

Fröberg och Sylvan vädjade till Svea hofrätt samt anförde, bland annat, följande: Med inteckning följer s. k. delrätt i den intecknade fastigheten. Österbergs konkursmassa hade kunnat sjelf inlösa ifrågavarande, hos Mälareprovinsernas enskilda bank hypothiserade inteckning och sedermera uppträda med samma anspråk som öfriga inteckningshafvare.

Genom dom den 12 Juni 1873 pröfvade hofrätten rättvist gilla häradsrättens utslag

Fröberg och Sylvan sökte i underdånighet ändring, som af sterbhusdelägarne bestreds.

Medelst underdånigt betänkande den 3 December 1873 hemställde nedre revisionen (revisionssekreteraren Svedelius, föredragande, och t. f. revisionssekreteraren von Bahr), att Kongl. Maj:t måtte pröfva rättvist fastställa hofrättens dom.

Vid sakens underdåniga föredragning den 10 December 1873 inför Högsta Domstolen (i närvaro af justitieråden Qvensel, friherre Leuhusen, Almqvist, Bolin, Babe, Olivecrona och Lagerstråle) bifölls det underdåniga betänkandet.

Kongl. Maj:ts dom utgafs den 16 Januari 1874.