Boskilnadsansökan. Gäld »tillkommen af mannens särskilda vållande och förgörelse, deraf hustrun ingen nytta eller del haft».

15 mars 1875


Så kom texten hit

  • Ej mänskligt kontrollerad. Transkriberad av Stockholms universitetsbibliotek med Abbyy FineReader; text och nummer som de står i OCR-lagret. Ingen människa har läst korrektur på texten, på löpnumren eller på var referatet börjar och slutar.
  • Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, årgången 1875, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek (LIBRIS). Texten nedan är bibliotekets eget OCR-lager och publiceras som den står — ingenting är rättat, bara avstavning över radbrytning är hopfogad.
  • Textkvalitet: högst omkring 1,3 % av orden kan vara felavlästa. Måttet är andelen ord som inte återkommer i årgångarna 1864–1880 — det räknar sällsynta ord som fel och upprepade fel som ord, och är alltså ett tak, inte en mätning
  • Tryckta sidor: s. 422–424 i årgången 1875. Sidnumren är lästa ur kolumntiteln på varje sida; varje sida nedan har en egen citatknapp, för sidan är citeringen.
  • Avdelning: III. Lagskipning, A) Giftermålsbalken, nr 2 i årgångens innehållsförteckning. Löpnummer 77 i bandet.
  • Avgränsning: referatets början och slut är bandets egen löpnummerrad i brödtexten, eller — när numret inte gick att läsa — kolumntitelns byte. Avdelningen styr ingenting: tidskriften blandar avhandlingar, notiser och referat genom hela bandet, och referaten står i båda avdelningarna. Innehållsförteckningen är kontroll, inte villkor — dess punktledare tappar siffror i OCR:en, och i fyra årgångar går avdelningsrubriken inte att läsa alls. Förteckningen tar upp referatet under Giftermålsbalken, nr 2.
  • Varför det här är ett referat: texten nämner en underinstans, Högsta domstolen eller dess ledamöter och ett utslag — och bandet skriver ut en dag, och posten står i årgångens innehållsförteckning, avdelning III. Avhandlingar som handlar om domstolar faller på det andra ledet.
  • Hela årgången: samma tryck finns i sin helhet, sida för sida, som Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning. Tolfte årgången, 1875 i litteraturen — s. 422–424 där är samma sidor som här.
  • Avgörandedag: ur bandets egen rad — «Kongl. Maj:ts dom utgafs den 15 Mars 1875»
  • Upphovsrätt: verket är fritt från upphovsrätt. Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek. Ratio Lex är inte Stockholms universitetsbibliotek och företräder det inte.

Sidbilderna publiceras inte här — de finns hos Stockholms universitetsbibliotek.

Domstolens referat

Giftermålsbalkens 11 kap. 3 och 4 §§.

På grund af borgen för tillverkningskostnaden för en af snickaren J. E. Andersson i Gladhammar uppfunnen och vid Öfverums bruk beställd »inläggningsmaskin för tändstickor» blef Oskarshamns tändsticksfabriks-aktiebolag genom rådstufvurättens i Oskarshamn den 17 Juni 1872 meddelade utslag ålagdt att till nämnda bruk betala 721 rdr 72 öre jemte ränta. Andersson, hvilken uti särskild handling af den 4 Augusti 1870 förbundit sig att, i händelse maskinen ej skulle motsvara ändamålet eller befinnas antaglig, hålla bolaget skadeslöst, blef derefter, sedan maskinen befunnits oanvändbar, genom Göta hofrätts utslag den 24 April 1873

s. 423 Sida 423 i årgången börjar här

förpligtad att till bolaget återgälda ofvannämnda belopp jemte ränta.

Sedan Andersson och hans hustru Christina Catharina Pettersdotter afträdt sin egendom till konkurs, som anhängiggjordes vid Norra och Södra Tjusts häradsrätt, bevakade bolaget i konkursen, under yrkande om förmånsrätt, sin genom hofrättens utslag fastställda fordran jemte ersättning för en hos Andersson verkställd qvarstadsförrättning. Derjemte sökte hustru Andersson boskilnad med yrkande tillika, att då ifrågavarande skuld tillkommit genom mannen Anderssons särskilda vållande och förgörelse, utan att hustrun någon nytta deraf haft, henne måtte tillerkännas rättighet att undanskifta och såsom sin enskilda egendom behålla sin ärfda fastighet 1/48 mantal Gladhammar och sin giftorätt i boet.

Denna ansökning bestreds af bolaget, hvarefter häradsrätten genom dom den 19 Januari 1874 sig utlät: att då ostridigt vore, att bolagets ifrågavarande fordran tillkommit genom Anderssons oskicklighet och särskilda vållande, deraf hustrun ingen nytta eller del haft, kunde, jemlikt 11 kapitlet 3 och 4 §§ Giftermålsbalken, hustru Andersson icke åläggas att med sin giftorätt i boet eller sin enskilda arfvejord ansvara för bolagets fordran.

Bolaget vädjade till Göta hofrätt och anförde: Andersson hade åsamkat sig gälden för sin rörelse och verksamhet såsom byggmästare. Om maskinen befunnits duglig, så hade hustru Andersson otvifvelaktigt erhållit giftorätt i den genom maskinens försäljning uppkomna tillgången. På samma grund borde hustrun ock anses pligtig att ansvara för ifrågavarande gäld.

Enligt dom den 27 Juni 1874 fann hofrätten oj skäl att i häradsrättens dom ändring meddela.

Bolaget sökte i underdånighet ändring.

Nedre revisionen (revisionssekreteraren von Bahr, samt konstituerade revisionssekreterarne Adlers, föredragande, och WVidström) hemställde i underdånigt betänkande den 3 Februari 1875, att Kongl. Maj:t måtte pröfva rättvist gilla hofrättens dom.

s. 424 Sida 424 i årgången börjar här

494 Några anmärkningar om genstämning och om cumulatio caussarum.

Vid sakens underdåniga föredragning den 10 i sistnämnde månad inför Högsta Domstolen (i närvaro af justitieråden Cramér, Wretman, Naumann, von Hofsten, Rabe, Lindhagen och Svedelius) blef nedre revisionens betänkande bifallet.

Kongl. Maj:ts dom utgafs den 15 Mars 1875.