Beträffande parts skyldighet att tillhandahålla vederparten åtkomsthandlingar (editio documentorum).
10 juni 1875
Så kom texten hit
- Ej mänskligt kontrollerad. Transkriberad av Stockholms universitetsbibliotek med Abbyy FineReader; text och nummer som de står i OCR-lagret. Ingen människa har läst korrektur på texten, på löpnumren eller på var referatet börjar och slutar.
- Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, årgången 1875, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek (LIBRIS). Texten nedan är bibliotekets eget OCR-lager och publiceras som den står — ingenting är rättat, bara avstavning över radbrytning är hopfogad.
- Textkvalitet: högst omkring 0,7 % av orden kan vara felavlästa. Måttet är andelen ord som inte återkommer i årgångarna 1864–1880 — det räknar sällsynta ord som fel och upprepade fel som ord, och är alltså ett tak, inte en mätning
- Tryckta sidor: s. 680–682 i årgången 1875. Sidnumren är lästa ur kolumntiteln på varje sida; varje sida nedan har en egen citatknapp, för sidan är citeringen.
- Avdelning: III. Lagskipning, H) Rättegångsbalken med dit hörande förordningar. Inteck- ningsstadgan, nr 26 i årgångens innehållsförteckning. Löpnummer 119 i bandet.
- Avgränsning: referatets början och slut är bandets egen löpnummerrad i brödtexten, eller — när numret inte gick att läsa — kolumntitelns byte. Avdelningen styr ingenting: tidskriften blandar avhandlingar, notiser och referat genom hela bandet, och referaten står i båda avdelningarna. Innehållsförteckningen är kontroll, inte villkor — dess punktledare tappar siffror i OCR:en, och i fyra årgångar går avdelningsrubriken inte att läsa alls. Förteckningen tar upp referatet under Rättegångsbalken med dit hörande förordningar. Inteck- ningsstadgan, nr 26.
- Varför det här är ett referat: texten nämner en underinstans, Högsta domstolen eller dess ledamöter och ett utslag — och bandet skriver ut en dag, och posten står i årgångens innehållsförteckning, avdelning III. Avhandlingar som handlar om domstolar faller på det andra ledet.
- Hela årgången: samma tryck finns i sin helhet, sida för sida, som Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning. Tolfte årgången, 1875 i litteraturen — s. 680–682 där är samma sidor som här.
- Avgörandedag: ur bandets egen rad — «Kongl. Maj:ts dom utgafs den 10 Juni 1875»
- Upphovsrätt: verket är fritt från upphovsrätt. Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek. Ratio Lex är inte Stockholms universitetsbibliotek och företräder det inte.
Sidbilderna publiceras inte här — de finns hos Stockholms universitetsbibliotek.
Domstolens referat
Genom afhandling den 26 Augusti och den 2 September 1859 försålde Per Olofsson och hans hustru Karin Mårtensdotter till Marma sågverks aktiebolag afverkningsrätten under 50 år från och med år 1859 å en till den Per Olofsson och Karin Mårtensdotter då tillhöriga andel af hemmanet n:o 4 i Ygsbo lydande skog. Denna afhandling blef den 1 November 1862 intecknad i förenämnda hemmansdel.
Sedan denna inteckning till följd af underlåten förnyelse förfallit, uttog bolaget till 1873-års hösteting med Ljusdals tingslag stämning å Per Olofsson samt Mårten Mårtensson i Svedja och Per Persson i Cathrineberg, de begge sistnämnde såsom förmyndare för Per Olofssons och hans dåmera aflidna hustru Karin Mårtensdotters omyndiga barn, med påstående att Per Olofsson och förmyndarne måtte förpligtas tillhandahålla bolaget de åtkomsthandlingar till ofvannämnda hemmansdel, hvilka vore nödiga för vinnande af ny inteckning deri till säkerhet för den åberopade afhandlingens bestånd.
1) Ett rättsfall, som berör frågan om tillämpning af § 38 Konkurslagen på sändning af varor, finnes i Naumanns tidskrift för 1872 sidd. 247 o. f.; och efter nedskrifvandet af ofvanstående hafva vi träffat ett annat i detta års årgång sidd. 320 o. f., i hvilket, ty värr, den slutliga utgången icke bestämts af den uppfattning, vi utvecklat.
s. 681 Sida 681 i årgången börjar här
Per Olofsson och förmyndarne bestredo bifall till käromålet, emedan dels inteckningen af den 1 November 1862 fått förfalla och mera än tio år från afhandlingens tillkomst förflutit, dels ock inteckningen upphört att gälla redan innan Per Olofssons hustru aflidit, så att de omyndiga barnens arfslott i hemmanet vid arfskiftet efter modren ej varit med någon inteckning för ifrågavarande afhandling besvärad.
Härtill genmälde bolaget, att någon preskription ej kunde ifrågakomma, då bolaget fortfarande vore i besittning af och utöfvade do genom afhandlingen bolaget tillerkända rättigheter. Karin Mårtensdotters barn, som ej gjort sig urarfva, vore för öfrigt lika med henne ansvarige för afhandlingens bestånd.
Genom utslag den 29 Juni 1874 utlät sig häradsrätten: att som ostridigt vore, att Per Olofsson och Karin Mårtensdotter, såsom ägare af Ygsbo mo 4 om åtta öresland, undertecknat omförmälda afhandling samt att Per Olofsson jemte hans och Karin Mårtensdotters barn nu områdde nämnda hemman, äfvensom att sågverks bolaget fortfarande vore i utöfning af de rättigheter, hvilka genom berörda afhandling bolaget förlänats; alltså och då aflidna Karin Mårtensdotters barn såsom hennes arfvingar inträdt i hennes förpligtelser samt följaktligen vore lika med henne förbundna af ifrågavarande afhandling, blef, utan afseende å Per Olofssons och förmyndarnes invändning, att sedan förnyelsen af den till säkerhet för afhandlingens bestånd i hemmanet n:o 4 Ygsbo fastställda inteckning försummats, samma afhandling såsom öfverårig skulle sakna all kraft och verkan, Per Olofsson och förmyndarne ålagdt, vid vite af 50 rdr, att senast en månad före 1874-års hösteting med tingslaget tillhandahålla bolaget så fullständiga åtkomsthandlingar till omförmälda hemman, att bolaget kunde deri erhålla ny inteckning till säkerhet för merberörda afhandling.
Per Olofsson och hans medparter vädjade till Svea hofrätt, som i dom den 10 December 1874 fann ej skäl att i häradsrättens utslag ändring göra; dock att tiden, inom hvilken Per Olofsson och hans medparter skulle fullgöra hvad som i afseende å tillhandahållandet af ifrågavarande
s. 682 Sida 682 i årgången börjar här
åtkomsthandlingar blifvit dein af häradsrätten ålagdt, bestämdes till en månad derefter.
Per Olofsson och hans medparter sökte i underdånighet ändring.
Medelst underdånigt betänkande den 28 April 1875 hemställde nedre revisionen (revisionssekreteraren Widström, samt t. f. revisionssekreterarne Skarin, föredragande, och Norberg), att Kongl. Maj:t måtte pröfva rättvist gilla hofrättens dom; dock att tiden, inom hvilken Per Olofsson och hans medparter skulle tillhandahålla bolaget ifrågavarande åtkomsthandlingar, måtte bestämmas till en månad från den dag Kongl. Maj:ts dom i saken utgåfves.
Saken föredrogs den 27 Maj 1875 inför Högsta Domstolen (i närvaro af justitieråden Södergren, Almqvist, Wretman, Solin, Olivecrona och Lindhagen), dervid Högsta Domstolens fleste ledamöter gillade domstolarnes beslut i hvad det innefattade förklarande, att hvad å Per Olofssons och hans medparters sida i denna rättegång blifvit invändt emot vederpartens anspråk att för de uti ifrågavarande kontrakt gjorda utfästelser vinna inteckning uti den Per Olofsson och hans aflidna hustrus arfvingar tillhörande del af hemmanet n:o 4 i Ygsbo icke utgjorde lagligt hinder för meddelande af sådan inteckning; men enär bolaget icke ens sökt utreda, att de åtkomsthandlingar rörande hemmanet, som förmenades vara för inteckningsansökningens fullföljande erforderliga, vore af den art, att de icke genom bolagets egna föranstaltande skulle kunna åtminstone i giltiga afskrifter anskaffas, och vid sådant förhållande Per Olofsson och hans medparter, som icke till någon åtgärd i detta hänseende sig förbundit, icke emot sitt bestridande nu kunde dertill förpligtas, undanröjde bemälde ledamöter domstolarnes härom Per Olofsson och hans medparter med stadgande af tid och vite gifna föreläggande.
Justitierådet Olivecrona fann Per Olofsson och hans medparter ej hafva anfört skäl, som kunde föranleda ändring i hofrättens dom.
Kongl. Maj:ts dom utgafs den 10 Juni 1875.