Angående hamnafgift för tjära, som blifvit lossad vid »Tjärhofvet» i Stockholm. Af hvilken myndighet skola anförde besvär öfver Öfverståthållare-embetets beslut i ämnet upptagas och pröfvas?
2 november 1875
Så kom texten hit
- Ej mänskligt kontrollerad. Transkriberad av Stockholms universitetsbibliotek med Abbyy FineReader; text och nummer som de står i OCR-lagret. Ingen människa har läst korrektur på texten, på löpnumren eller på var referatet börjar och slutar.
- Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, årgången 1876, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek (LIBRIS). Texten nedan är bibliotekets eget OCR-lager och publiceras som den står — ingenting är rättat, bara avstavning över radbrytning är hopfogad.
- Textkvalitet: högst omkring 1,7 % av orden kan vara felavlästa. Måttet är andelen ord som inte återkommer i årgångarna 1864–1880 — det räknar sällsynta ord som fel och upprepade fel som ord, och är alltså ett tak, inte en mätning
- Tryckta sidor: s. 202–206 i årgången 1876. Sidnumren är lästa ur kolumntiteln på varje sida; varje sida nedan har en egen citatknapp, för sidan är citeringen.
- Avgränsning: referatets början och slut är bandets egen löpnummerrad i brödtexten, eller — när numret inte gick att läsa — kolumntitelns byte. Avdelningen styr ingenting: tidskriften blandar avhandlingar, notiser och referat genom hela bandet, och referaten står i båda avdelningarna. Innehållsförteckningen är kontroll, inte villkor — dess punktledare tappar siffror i OCR:en, och i fyra årgångar går avdelningsrubriken inte att läsa alls. Det här referatet står inte i förteckningens avdelning III — den posten saknas eller gick inte att läsa.
- Varför det här är ett referat: texten nämner en underinstans, Högsta domstolen eller dess ledamöter och ett utslag — och bandet skriver ut en dag för Kongl. Maj:ts dom eller för föredragningen inför Högsta domstolen. Avhandlingar som handlar om domstolar faller på det andra ledet.
- Hela årgången: samma tryck finns i sin helhet, sida för sida, som Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning. Trettonde årgången, 1876 i litteraturen — s. 202–206 där är samma sidor som här.
- Föredragningsdag: ur bandets egen rad — «föredrogs den 2 November 1875». Bandet skriver inte ut dagen för Kongl. Maj:ts dom i det här referatet.
- Upphovsrätt: verket är fritt från upphovsrätt. Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek. Ratio Lex är inte Stockholms universitetsbibliotek och företräder det inte.
Sidbilderna publiceras inte här — de finns hos Stockholms universitetsbibliotek.
Domstolens referat
Genom den af Öfverståthållare-embetet den 16 Januari 1873 kungjorda taxa på hamnafgifter i Stockholm bestämdes dylik afgift för tjära till 10 öre för tunnan, men stadgades tillika, att för varor, som lossades eller lastades inom hamnområdet, utan att dervid föras öfver stadens kaj eller brygga, allenast hälften af den i taxan upptagna afgift skulle utgå.
Under åberopande af denna taxa blefvo grosshandelsbolagen Er. Fröberg & Comp. m. fl. af vederbörande hamnfogde påförda hamnafgift för tjära efter 10 öre tunnan, som de lossat vid Tjärhofvet.
s. 203 Sida 203 i årgången börjar här
Häröfver klagade de hos Stockholms stads drätselnämnds första afdelning med yrkande att, då den vid Tjärhofvet befintliga bro icke vore Stockholms stads tillhörighet och ej heller af staden underhölles, hamnfogden måtte anbefallas att för kommande partier tjära, som lossades vid Tjärhofvet, i öfverensstämmelse med hamntaxans bestämmelser rörande varor, som lastades eller lossades inom hamnområdet utan att föras öfver stadens kaj eller brygga, påföra endast half afgift eller 5 öre för tunnan; äfvensom att Er. Fröberg & Comp. jemte medparter måtte berättigas återbekomma hvad de för redan lossade tjärupartier fått för mycket utgifva.
Drätselnämnden yttrade genom beslut den 30 Juli 1873: att enär strandområdet i Tjärhofvet tillhörde staden, och drätselnämnden, såsom vilkor för sin åt grosshandels-societeten lemnade tillåtelse att der anlägga en »slip», förbehållit sig att Tjärhofsbryggan, ehuru icke tillhörig staden, likväl skulle betraktas såsom stadens kaj eller brygga, klagandenes yrkanden icke förtjenade afseende.
Häröfver anfördes besvär hos Öfverståthållare-embetet, som, i utslag den 19 November 1873, af anförda orsaker, med upphäfvande af drätselnämndens beslut, förklarade, dels att staden icke vore berättigad att för varor, som lossades eller lastades vid de grosshandels-societeten tillhöriga broar vid Tjärhofvet, uppbära, vare sig af Er. Fröberg & Comp. och medparter eller af andra personer, högre hamnafgift, än i den af Öfverståthållare-embetet den 16 Januari 1873 kungjorda hamntaxan funnes bestämd för varor, som inom hamnområdet lossas eller lastas utan att föras öfver stadens kaj eller brygga; dels ock att Er. Fröberg & Comp. och medparter egde kostnadsfritt af staden återbekomma hvad, efter det taxan blifvit till efterlefnad gällande, kunde hafva blifvit af dem derutöfver betaldt. — Tillika hänvisades den med detta utslag missnöjde att ingifva sina underdåniga besvär till Kongl. Maj:t i Civil-departementet.
Derstädes anförde ock stadens ombudsman A. R. Aberg besvär; men medelst resolution den 6 Mars 1874 yttrade
s. 204 Sida 204 i årgången börjar här
Kongl. Maj:t: att enär detta mål icke vore af beskaffenhet att talan emot Öfverståthållare-embetets deri meddelade utslag bort, på sätt besvärshänvisningen innehölle, hos Kongl. Maj:t fullföljas, blefve samma hänvisning undanröjd.
Efter ansökning af stadens ombudsman om ny besvärshänvisning, meddelade Öfverståthållare-embetet den 10 April 1874 annan sådan, enligt hvilken ändring borde sökas hos Svea hofrätt; men genom utslag den 3 Augusti 1874 utlät - sig hofrätten: att som i förevarande mål fråga vore om skyldighet att utgöra afgift för varor till stad, funne hofrätten, jemlikt 2 § 1 mom. i Kongl. Instruktionen för kommerskollegium den 23 April 1831, det icke tillkomma hofrätten att med målet taga befattning.
Öfverståthållare-embetet hänvisade häruppå ombudsmannen att fullfölja sin klagan hos kommerskollegium. Genom utslag den 6 Oktober 1874 yttrade nämnda kollegium: att ehuru till kollegii handläggning hörde frågor om afgifter för varor och fartyg till stad, men frågan nu rörde Stockholms stads påstående om rätt att, på grund af taxa, uppbära hel hamnafgift för varor, som lossats öfver den vid Tjärhofvet varande brygga, hvilken rätt af Er. Fröberg & Comp. m. fl. blifvit bestridd, och sahen sålunda blifvit tvistig, funne kollegium, med tillämpning af Kongl. Förordningen den 17 April 1828, sig icke kunna besvären till pröfning upptaga.
Då stadens ombudsman nu återigen hos Öfverståthållareembetet begärde behörig besvärshänvisning, aflät nämnda embete underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t med anmälan om hvad sålunda förelupit och med anhållan om uppgift på den myndighet, till hvilken klaganden rätteligen borde hänvisas att fullfölja sin talan.
Kongl. Maj:t1) beslöt den 8 Januari 1875, att, enär i detta mål fråga vore att, utan hinder af den laga kraft, som må hafva åkommit förut i målet meddelade beslut, bestämma laga forum för upptagande af besvären emot Öfverståthållare-
J) I Statsrådet, på föredragning af chefen för Civildepartementet.
s. 205 Sida 205 i årgången börjar här
embetets utslag, ärendet skulle öfverlemnas till justitierevisionens föredragning.
Uti en den 22 Januari 1875 ingifven skrift begärde i underdånighet stadens ombudsman Kongl. Maj:ts lof att saken finge ånyo skärkådas och resning meddelas, så att Öfverståthållare-embetets utslag »ej måtte vinna laga kraft».
Ärendet föredrogs den 2 November 1875 inför Högsta Domstolen (i närvaro af justitieråden friherre Leuhusen, Almqvist, von Hofsten, Babe, von Segebaden och Hernmarck); och enär genom Öfverståthållare-embetets ifrågavarande utslag Stockholms stad förklarats förbunden återgälda uppburna hamnafgifter, samt utslaget följaktligen innefattade åläggande af betalningsskyldighet, funne Högsta Domstolens bemälda ledamöter, med undantag af justitierådet Almqvist, skäligt sålunda bifalla ombudsmannens ansökning, att, derest han inom en månad efter erhållen del af Kongl. Maj:ts utslag i Svea hofrätt sig anmälde, hofrätten egde att, utan hinder af sitt den 3 Augusti 1874 meddelade beslut, till pröfning upptaga ombudsmannens mot Öfverståthållareembetets utslag i hofrätten anförda besvär.
Justitierådet Almqvist åter yttrade: »Då ifrågavarande ärende blifvit hos den under Stockholms stadsfullmägtige hörande drätselnämnd anhängiggjordt och handlagdt; då Öfverståthållareembetets utslag är meddeladt uppå klagan öfver nämnde kommunalmyndighets beslut samt med åberopande af den för kommunalstyrelse i Stockholm gällande förordning; då så väl hofrätten som kommerskollegium efter min uppfattning, rätteligen ansett sig icke tillkomma att till pröfning upptaga besvär mot Öfverståthållare-embetets utslag i så beskaffadt ärende; då genom Kongl. Maj:ts i Statsrådet fattade nådiga beslut blifvit afgjordt att klagan öfver samma utslag ej heller hos Kongl. Maj:t kunde komma under pröfning; och då, mig veterligen, icke gifves någon annan myndighet, som vore behörig att dylik klagan upptaga, eller till hvilken ombudsmannen kunde hänvisas att sina besvär fullfölja, finner jag, vid sådana förhållanden, det böra, i anledning af Öfverståthållare-embetets hemställan och ombudsmannens begäran om
s. 206 Sida 206 i årgången börjar här
resning i målet, af Högsta Domstolen förklaras, att Öfverståthållare-embetets omförmälda utslag icke får anses ega kraft och verkan till förhindrande deraf, att frågan om skyldighet för Er. Fröberg & Comp. m. fi. att erlägga hamnafgift för vid Tjärhofvet lossad tjära och om beloppet af samma afgift varder efter stämning vid vederbörlig allmän domstol anhängiggjord samt af domstolen till handläggning och pröfning upptagen.