Angående oloflig bränvinsutskänkning ombord på danskt ångfartyg vid tillfällen då detsamma legat i hamn i Malmö. Föreburen obekantskap med svenska lagstadganden.

24 maj 1876


Så kom texten hit

  • Ej mänskligt kontrollerad. Transkriberad av Stockholms universitetsbibliotek med Abbyy FineReader; text och nummer som de står i OCR-lagret. Ingen människa har läst korrektur på texten, på löpnumren eller på var referatet börjar och slutar.
  • Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, årgången 1876, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek (LIBRIS). Texten nedan är bibliotekets eget OCR-lager och publiceras som den står — ingenting är rättat, bara avstavning över radbrytning är hopfogad.
  • Textkvalitet: högst omkring 2,6 % av orden kan vara felavlästa. Måttet är andelen ord som inte återkommer i årgångarna 1864–1880 — det räknar sällsynta ord som fel och upprepade fel som ord, och är alltså ett tak, inte en mätning
  • Tryckta sidor: s. 612–614 i årgången 1876. Sidnumren är lästa ur kolumntiteln på varje sida; varje sida nedan har en egen citatknapp, för sidan är citeringen.
  • Avgränsning: referatets början och slut är bandets egen löpnummerrad i brödtexten, eller — när numret inte gick att läsa — kolumntitelns byte. Avdelningen styr ingenting: tidskriften blandar avhandlingar, notiser och referat genom hela bandet, och referaten står i båda avdelningarna. Innehållsförteckningen är kontroll, inte villkor — dess punktledare tappar siffror i OCR:en, och i fyra årgångar går avdelningsrubriken inte att läsa alls. Det här referatet står inte i förteckningens avdelning III — den posten saknas eller gick inte att läsa.
  • Varför det här är ett referat: texten nämner en underinstans, Högsta domstolen eller dess ledamöter och ett utslag — och bandet skriver ut en dag för Kongl. Maj:ts dom eller för föredragningen inför Högsta domstolen. Avhandlingar som handlar om domstolar faller på det andra ledet.
  • Hela årgången: samma tryck finns i sin helhet, sida för sida, som Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning. Trettonde årgången, 1876 i litteraturen — s. 612–614 där är samma sidor som här.
  • Föredragningsdag: ur bandets egen rad — «föredrogs den 24 Maj 1876». Bandet skriver inte ut dagen för Kongl. Maj:ts dom i det här referatet.
  • Upphovsrätt: verket är fritt från upphovsrätt. Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek. Ratio Lex är inte Stockholms universitetsbibliotek och företräder det inte.

Sidbilderna publiceras inte här — de finns hos Stockholms universitetsbibliotek.

Domstolens referat

Vid rådstufvurätten i Malmö yrkade t. f. stadsfiskalen N. Aschan ansvar å danske undersåten Sven Hansen för det han, som vore restaurator å danska ångfartyget »Gylfe», skulle vid tillfällen då fartyget legat i Malmö hamn så väl helge- som söcknedagar under år 1875 olofligen utskänkt spritdrycker.

Hansen erkände att han gjort sig skyldig till åtalade förseelsen, som dock varit en följd af hans obekantskap med svenska lagstadganden.

s. 613 Sida 613 i årgången börjar här

Rådstufvurätten yttrade medelst utslag den 12 Augusti 1875: att enär H. vidgått, att han, som ostridigt icke egde rättighet att utöfva bränvinsutskänkning, upprepade gånger under år 1875, jemväl å helgedagar, ombord å ångfartyget »Gylfe», medan detta legat i Malmö hamn, utskänkningsvis afyttrat spirituösa drycker, förty, med åberopande af 17, 18, 41 och 54 §§ i K. F. angående vilkoren för försäljning af bränvin m. fl. spirituösa drycker den 18 September 1874, dömdes H. att för oloflig bränvinsutskänkning första gången böta 45 kronor samt att i utskänkningsafgift erlägga 120 kronor; hvilka belopp skulle på föreskrifvet sätt fördelas.

H. besvärade sig hos hofrätten öfver Skåne och Blekinge. Af stadgandet i 23 § uti ofvan nämnde K. F. att tillstånd till bränvinsutskänkning skulle sökas hos Kon. befallningshafvande i det län, der fartygets rederi funnes, framginge att författningen ej vore tillämplig å andra än inländska fartyg och icke å det nu ifrågakomna, som tillhörde »Det forenede Dampskibs Selskab» och hade sitt rederi i Köpenhamn. För utskänkning å svenskt fartyg, vare sig i dansk eller tysk hamn, erlades icke skatt, och reciprocitet borde forefinnas.

Hofrätten fann i utslag den 24 September 1875 skäl icke hafva förekommit, ledande till ändring i rådstufvurättens utslag.

En bland hofrättens ledamöter ansåg att H:s besvär borde, innan målet af hofrätten företogs till pröfning, kommuniseras med H:s vederpart.

H. fullföljde underdåniga besvär. Enligt en af honom företedd och af Dampskibs Selskabet utfärdad instruktion för restauratören å Gylfe, hvilken erlade viss hyra för restaurationslokalen ombord och som finge viss betalning för spisning åt besättningen, ålåge det restauratören att »levere Folkene Öl och Braendeviin». Det vore således hans pligt att hålla restauration och särskildt att till manskapet utskänka bränvin. H. vore icke hemfallen under svensk, lag eller domsrätt för en handling, som enligt dansk lag vore tillåten och som egt rum å danskt fartyg. Enligt domstolarnes åsigt syntes det icke vara H. tillåtet att åt passagerare å fartyget ser-

s. 614 Sida 614 i årgången börjar här

vera spirituös dryck, förr än fartyget på resa hunnit bortom svenska gränsen i Sundet.

Målet föredrogs den 24 Maj 1876 inför Högsta Domstolen (i närvaro af justitieråden friherre Leuhusen, Almgvist, Naumann, Rabe, Olivecrona, Huss och Svedelius); och fann Högsta Domstolen skäl icke vara anfördt, som uti hofrättens öfverklagade utslag kunde verka ändring.