Naumanns tidskrift 1876 s. 662

den 18 Augusti 1871 eller af K. F. den 24 Maj 18722

Sedan bolaget »the Gellivara company limited» gjort konkurs, inropades å auktion inför K. bef:hde i Norrbottens län den 20 November 1869 konkursmassans inom Gellivara och Jokkmokks lappmarker samt Råneå, Öfver Luleå, Piteå och Neder Luleå tingslag belägna fastigheter af engelska bolaget »the new Gellivara company limited» för 775,000 rdr.

Efter det K. bef:hde den 20 Maj 1871 för sistnämnda bolag utfärdat köpebref, sökte och undfick bolaget uppbud den 7 Februari 1872 å fastigheterna inom Gellivara lappmark, samt den 16 i samma månad och år å fastigheterna inom Jokkmokks lappmark. Köpebrefvet blef dervid af Jokkmokks tingslags häradsrätt belagdt med stämpel till belopp af 4,650 rdr.

Den 15 Februari 1872 öfverlät »the new Gellivara company limited» köpet å Giles Loder i London enligt följande handling: »På sätt bilagda auktionsprotokoll för den 20 November 1869 närmare omförmäler, har »the new Gellivara company limited» för 775,000 rdr rmt inropat de s. k. Gellivara-verken. Detta auktionsinrop varder härmed öfverlåtet och transporteradt på hr Giles Loder i London, så att han blifver egare till nämnda verk med alla thy åtföljande skyldigheter och rättigheter. Angående köpeskillingen rdr 775,000 rmt kommer särskild liqvid att uppgöras. London den 15 Februari 1872» (underskrift af bolagets direktion).

Med företeende af denna öfverlåtelsehandling äfvensom köpebrefvet den 20 Maj 1871 sökte Loder uppbud

s. 663 Sida 663 i årgången börjar härKopiera citering

dels 1872 vid lagtima vinter- och vårtingen i Kåneå, Nedre Luleå, Piteå och Öfver Luleå tingslag (det första tinget, som i dessa tingslag inföll 6 månader efter den 20 Maj 1871), hvilken ansökning vid nästföljande ting, sedan Loder genom Kongl. Maj:ts resolution den 1 Juni 1872 fått tillåtelse att besitta fastigheterna och derå vinna lagfart, bifölls utan att öfverlåtelsehandlingen der försågs med stämpelpapper;

och dels 1873 i Februari vid lagtima tingen i Gellivara och Jokkmokks lappmarker, dervid ansökningen beviljades och öfverlåtelsehandlingen belades med stämpel till belopp af 1,550 rdr, motsvarande 2/e af stämpeln för hela köpeskillingen. Ordföranden i Jokkmokks tingslags häradsrätt, v. häradshöfdingen H. J. Kramer, ansåg nemligen, att, då lagfart å de inom lappmarkerna belägna fastigheter ej blifvit sökt inom lagfartstiden för köpet af den 20 Maj 1871, öfverlåtelsehandlingen med hänsyn till värdet af dessa fastigheter borde särskildt karteras. Som emellertid något taxeringsvärde å omförmälda fastigheter då ej fanns, ansågs kronans rätt bäst tillgodoses derigenom att stämpeln beräknades efter tingslagens antal, enär lappmarksfastigheterna i förhållande till de ôfriga försålda fastigheterna hade ett relativt ringa värde.

Vid granskning i Svea hofrätt af redovisningen för ifrågavarande stämpelpapper anmärktes, att öfverlåtelsehandlingen bort förses med stämpel efter köpeskillingen i dess helhet. Denna anmärkning hade till följd, att v. häradshöfdingen Kramer, då han, såsom ordförande i Piteå tingslags häradsrätt, den 9 December 1873 utfärdade fastebref för Loder å de inom tingslaget belägna fastigheterna, å fastebrefvet påförde Loder, under benämningen »fyllnadsstämpelpapper å öfverlåtelsehandlingen», 7,409 rdr utöfver den stämpel, hvarmed fastebrefvet särskildt skulle förses.

Stämpelpapperet till öfverlåtelsehandlingen uppgick således till ett belopp af 8,959 rdr, hvaraf 1,550 rdr utgjorde värdet af den stämpel, hvarmed nämnda handling, på sätt här ofvan är omförmäldt, belades vid första uppbudet i

s. 664 Sida 664 i årgången börjar härKopiera citering

Februari 1873 vid Jokkmokks häradsrätt. De inom Råneå, Öfver Luleå, Piteå och Neder Luleå tingslag belägna fastigheter voro taxerade till 1,493,200 rdr, hvaremot något taxeringsvärde icke fanns å fastigheterna inom Gellivara och Jokkmokks lappmarker. Då emellertid taxeringsvärdet å fastigheterna inom de fyra första tingslagen öfversteg köpeskillingen för fastigheterna inom alla sex tingslagen, togs berörda taxeringsvärde till grund för karteringen af öfverlåtelsehandlingen.

Öfver Kramers åtgärd att påföra Loder berörda fyllnadsstämpel klagade Loder i en till hofrätten ingifven skrift: Då lagfart på grund af öfverlåtelsehandlingen blifvit sökt för Loder vid Råneå, Piteå samt Öfver och Neder Luleå tingslags häradsrätter inom lagfartstiden för första köpet, vore Loder ej pligtig att betala stämpel utöfver det belopp af 1,550 rdr, hvarmed öfverlåtelsehandlingen vid lagfartsansökningen i lappmarkernas tingslag blifvit försedd. Den omständigheten, att bolaget redan i Februari 1872 erhållit uppbud å fastigheterna i lappmarkerna kunde ej föranleda dertill, att öfverlåtelsehandlingen skulle förses med stämpel jemväl för värdet af fastigheterna inom öfriga tingslagen. Ty uppenbart vore, att öfverlåtelsehandlingen innefattade verklig transport; och ingenting hade hindrat, att K. bef:hde, såsom med fastebrefven måst ega rum, utfärdat särskilda köpebref å fastigheterna inom hvarje tingslag, i hvilket fall förnyad stämpelbeläggning ej kunnat ifrågakomma. På grund häraf yrkade Loder att, emot återlemnande af stämpelpappershalfvorna n:o 1 till belopp af 7,409 rdr, antingen af Kramer eller af statsverket återfå nämnda summa. Skulle dock detta yrkande ej kunna bifallas, yrkades i andra rummet, att då öfverlåtelsehandlingen i intet fall bort förses med stämpelpapper till högre belopp än 4,650 rdr, d. v. s. i förhållande till köpeskillingen, det måtte varda antingen Kramer eller statsverket ålagdt att till Loder återbära 4,309 rdr eller skilnaden emellan den af honom erlagda stämpelafgiften 8,959 rdr, och ofvannämnda 4,650 rdr. Till stöd för sistberörda yrkande anfördes: att Loder sökt lagfart först

s. 665 Sida 665 i årgången börjar härKopiera citering

vid Råneå häradsrätt den 14 Mars 1872; att sålunda öfverlåtelsehandlingen enligt Kongl. cirkuläret den 11 Februari 1847 bort der i sin helhet karteras; och att Kongl. förordningen den 24 Maj 1872, — hvarigenom stadgats den förändring i Kongl. förordningen den 18 Augusti 1871 att till grund för karterande af köpebref, alltid skulle läggas den försålda fastighetens taxeringsvärde, derest detta öfverstege köpeskillingen, — ej skolat tillämpas förr, än från och med 1873.

Förklaring infordrades och afgafs af

l:o) advokatfiskalen i Hofrätten Th. Ä. Billbergh, som anmärkte: Öfverlåtelsehandlingen till Loder var ej tecknad å det för hans fångesmän utfärdade köpebref. Då öfverlåtelsen skedde, hade fångesmännen redan fått uppbud å sitt köp vid Gellivara häradsrätt den 7 Februari 1872. Öfverlåtelsen hade icke heller egt rum inom den för lagfart å fångesmännens köp stadgade tid, ty denna tid gick till ända sistnämnde dag, då vintertinget med Gellivara tingslag afslutades. På grund häraf hade öfverlåtelsehandlingen, såsom äfven skett, bort särskildt karteras. Beträffande åter grunden för beräkningen af stämpelns belopp, så vore att märka, att Loder först den 1 Juni 1872 erhöll Kongl. Maj:ts tillstånd att besitta i fråga varande egendom och derå vinna lagfart. Den af Loder derförinnan anhängiggjorda ansökan om lagfart, syntes icke kunna tillerkännas någon verkan. Efter erhållandet af Kongl. Maj:ts tillstånd i berörda hänseende erhöll Loder uppbud vid Piteå, Öfver-Luleå och Råneå häradsrätter i December 1872, vid Neder-Luleå häradsrätt i Januari 1873 samt vid Gellivara och Jokkmokks häradsrätter i Februari 1873. Vid sådant förhållande och då öfverlåtelsehandlingen vid 1873 års ting med Gellivara och Jokkmokks tingslag blef belagd med stämpel till belopp af 1,550 rdr, syntes det som om, efter meddelande af Kongl. Maj:ts tillståndsresolution, öfverlåtelsehandlingen först vid sistnämnda ting, således 1873, blifvit för lagfartsdomaren ånyo företedd. I sådant fall hade taxeringsvärdet, så vidt sådant varit att tillgå, skolat enligt Kongl. förordningen

s. 666 Sida 666 i årgången börjar härKopiera citering

den 24 Maj 1872 läggas till grand för stämpelbeläggningen, då samma värde vore högre än den utsatta köpeskillingen. Men om, efter tillkomsten af Kongl. Maj:ts tillståndsresolution, öfverlåtelsehandlingen sedan under år 1872 blifvit för lagfartsdomaren företedd och sålunda Kongl. förordningen den 18 Augusti 1871 i fråga om stämpelbeläggningen bort tillämpas, så förekomme, att öfverlåtelsehandlingen hänförde sig till en särskild uppgörelse emellan kontrahenterne, hvadan samma handling i fråga om rätta köpevilkoren syntes så ofullständig och sväfvande, att den ej kunde tagas till grund för beräkning af stämpelbeloppet.

2:0) v. häradshöfdingen Kramer, som anförde: Då han till följd af advokatfiskalens anmärkning, kommit att närmare begrunda de på stämpelpappersfrågan inverkande omständigheter, hade han funnit, dels att öfverlåtelsehandlingen tillkommit först efter det öfverlåtaren vid Gellivara häradsrätt den 7 Februari 1872 fått lagfart å sitt köp, dels ock att öfverlåtelsen icke heller egt rum inom lagfartstiden för första köpet, enär denna lagfartstid tilländagått med 1872-års vinterting, af hvilka det första börjades i Gellivara tingslag och afslutades redan den 7 Februari 1872. Vid detta förhållande och på de af advokatfiskalen närmare utvecklade grunder hade Kramer kommit till den ôfvertygelse, att öfverlåtelsehandlingen bort stämpelbeläggas efter de sålda fastigheternas taxeringsvärden i den mån sådana funnits att tillgå; och som öfverlåtelsehandlingen dåmera icke varit för Kramer tillgänglig, hade han ansett sig berättigad att påföra Loder den resterande stämpelpappersafgiften å det för honom af Piteå häradsrätt utfärdade fastebref.

I utslag den 13 Juli 1875 yttrade hofrätten: att livad först anginge frågan huruvida i fråga varande öfverlåtelsehandling bort särskildt beläggas med stämpel utan afseende å den stämpelbeläggning, som skett af köpebrefvet den 20 Maj 1871, så enär Giles Loder såsom fångeshandling åberopat berörda af bolaget »the new Gellivara company limited» den 15 Februari 1872 utfärdade afhandling, hvari-

s. 667 Sida 667 i årgången börjar härKopiera citering

genom bolaget på grund af auktionsprotokoll för den 20 November 1869, enligt hvilket bolaget för 775,000 rdr rmt inropat de s. k. Gellivaraverken, till Giles Loder öfverlåtit och transporterat berörda auktionsinrop, så att han skulle blifva egare till nämnda verk med alla thy åtföljande skyldigheter - och rättigheter, samt berörda särskildt utfärdade handling så mycket mindre kunde anses innefatta någon transport eller öfverlåtelse af det köpebref, hvarigenom »the new Gellivara company limited» förvärfvat fastigheterna, som bestämmelsen i öfverlåtelsehandlingen derom, att angående köpeskillingen 775,000 rdr särskild liqvid komme att uppgöras, icke kunde annorlunda förstås, än att denna liqvid skulle ske emellan Giles Loder samt »the new Gellivara company limited», och berörda öfverlåtelsehandling följaktligen vore såsom särskildt köpebref att anse; ty och då vid sådant förhållande det i Kongl. kungörelserna angående stämpelpappersafgiften medgifna undantag från föreskriften om köpebrefs beläggande med stämpladt papper för hvarje transport eller öfverlåtelse icke vore i detta fall tillämpligt; funne hofrätten, med ogillande af Giles Loders klagan i denna del, vice häradshöfdingen Kramer hafva rätteligen ansett i fråga varande öfverlåtelsehandling böra särskildt stämpelbeläggas; att, vidkommande åter frågan om det belopp, hvartill handlingen bort med stämpel förses, så, emedan stämpeln borde beräknas efter den lag, som gälde vid den tid, då Giles Loder först i lagfartsändamål till domstol ingaf handlingen, samt af handlingarna inhemtades, att Giles Loder den 14 Mars 1872 sökt lagfart vid Råneå häradsrätt, och enligt Kongl. kungörelsen angående stämpelpappersafgiften den 18 Augusti 1871, som vid den tiden vore gällande, stämpelbeloppet i detta fall, der »the new Gellivara company limited» såsom säljare icke utöfver köpeskillingen förbehållit sig eller rättsinnehafvare vissa förmåner eller tjenstbarheter, bort beräknas efter köpeskillingen, funne hofrätten, med bifall till Giles Loders klagan i denna del, handlingen efter en köpeskilling af 775,000 rdr hafva bort beläggas med stämpelpapper efter 60 öre för hvarje fulla 100 rdr deraf eller med

s. 668 Sida 668 i årgången börjar härKopiera citering

stämpel till belopp af allenast 4,650 rdr; samt att, emedan upplyst vore, att öfverlåtelsehandlingen, då densamma vid 1873-års ting med Gellivara och Jokkmokks lappmarker i lagfartsändamål företeddes, blifvit af v. häradshöfdingen Kramer, såsom häradsrättens tillförordnade ordförande, belagd med stämpelpapper till belopp af 1,550 kronor, samt att v. häradshöfdingen Kramer derefter, då Piteå häradsrätt den 9 December 1873 under hans ordförandeskap meddelat Giles Loder fastebref å de inom häradet belägna andelar af fastigheten, påfört Giles Loder ytterligare stämpel till öfverlåtelsehandlingen med 7,409 kronor; ty och då Giles Loder, hvilken guldit omförmälda tvenne belopp, tillhopa, utgörande 8,959 kronor, sålunda fått i stämpelafgift för i fråga varande handling erlägga ett belopp, som med 4,309 kronor öfversköte hvad han, på sätt ofvan förmäles, rätteligen haft att såsom stämpelafgift i förevarande fall utgifva, pröfvade hofrätten rättvist sålunda bifalla Giles Loders i målet förda talan, att vice häradshöfdingen Kramer förpligtades att till Giles Loder återbära berörda belopp 4,309 kronor mot återbekommande af öfverlåtelsehandlingen åsätt stämpel till motsvarande belopp.

I detta utslag sökte parterne hvar för sig, i underdånighet ändring.

Löder anförde: Ifrågavarande öfverlåtelsehandling innefattade en verklig öfverlåtelse af bolagets köp. Köpeskillingen vore densamma, och inga nya vilkor hade vid öfverlåtelsen tillkommit. Att särskild liqvid af köpeskillingen emellan bolaget och Loder skulle ega rum, vore en nödvändig följd deraf, att bolaget köpt egendomen å en af offentlig myndighet förrättad exsekutiv auktion, och kunde rimligen ej förändra handlingens egenskap af öfverlåtelse.

Advokatfiskalen yrkade i utslaget den ändring att den vid stämpelpappersbeloppets beräkning antagna grund, nemligen taxeringsvärdet, måtte godkännas och följaktligen hofrättens utslag, i hvad det gått honom emot, upphäfvas. Afven om Kongl. kungörelsen angående stämpelpappersafgiften den 18 Augusti 1871 och icke Kongl. förordningen den 24 Maj

s. 669 Sida 669 i årgången börjar härKopiera citering

1872 skolat i förevarande fall tillämpas, så hade likväl taxeringsvärdet rätteligen blifvit lagdt till grund för stämpelbeläggningen, enär öfverlåtelsehandlingen hänvisade till en särskild handling, hvilken i förening med öfverlåtelsehandlingen innefattade hela fastighetsaftalet. Det hade varit Loders pligt att för lagfartsdomaren förete denna särskilda handling, som högst sannolikt innehölle vilkor, dem man ville undandraga offentligheten.

Kramer yrkade på de af honom och advokatfiskalen förut anförda grunder befrielse från den ådömda återbäringen.

Målet föredrogs den 2 Mars 1876 inför Högsta Domstolen; och enär, på grund af det till bolaget »the new Gellivara company limited» den 20 Maj 1871 utfärdade köpebref, uppbud för detta bolag skett vid häradsrätten i Gellivara tingslag redan den 7 Februari 1872 och således före upprättandet af ifrågavarande öfverlåtelsehandling den 15 i sistnämnda månad, vid hvilket förhållande samma handling, jemlikt 6 § i Kongl. förordningen den 18 Augusti 1871, skolat med särskild stämpel beläggas; alltså och på de af hofrätten i öfrigt anförda skäl blef det slut, deri hofrätten stannat, af Högsta Domstolens fleste ledamöter (justitieråden Södergren, Cramér, Wretman och Naumann) faststäldt, dock med den förklaring, att med det stämpelpapper, hvars återställande stadgats såsom vilkor för den Kramer ålagda återbäringsskyldighet, afsågs det vid Piteå häradsrätts den 9 December 1873 för Giles Loder utfärdade fastebref häftade »fyllnadsstämpelpapper å öfverlåtelsehandlingen».

Justitieråden Huss och Svedelius yttrade, att som öfverlåtelsehandlingen den 15 Februari 1872 innehölle att angående köpeskillingen för ifrågavarande fastigheter särskild liqvid skulle upprättas, men denna liqvid icke blifvit i målet företedd, samt upplysning följaktligen saknades huruvida vilkoren för öfverlåtelsen varit af sådan beskaffenhet, att Giles Loder finge, på grund af åberopade stadgandet i K. F. angående stämpelpappersafgiften den 18 Augusti 1871, vara befriad från skyldigheten att öfverlåtelsehandlingen med stäm-

s. 670 Sida 670 i årgången börjar härKopiera citering

pel belägga; alltså och på de af hofrätten i öfrigt anförda skäl instämde bemälde ledamöter i det slut, hvari Högsta Domstolens fleste ledamöter stannat.