Ansvar för uraktlåtenhet att inom behörig tid göra anmälan om ingånget handelsbolag. K. F. den 28 Juni 1798.
29 mars 1876
Så kom texten hit
- Ej mänskligt kontrollerad. Transkriberad av Stockholms universitetsbibliotek med Abbyy FineReader; text och nummer som de står i OCR-lagret. Ingen människa har läst korrektur på texten, på löpnumren eller på var referatet börjar och slutar.
- Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, årgången 1876, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek (LIBRIS). Texten nedan är bibliotekets eget OCR-lager och publiceras som den står — ingenting är rättat, bara avstavning över radbrytning är hopfogad.
- Textkvalitet: högst omkring 1,2 % av orden kan vara felavlästa. Måttet är andelen ord som inte återkommer i årgångarna 1864–1880 — det räknar sällsynta ord som fel och upprepade fel som ord, och är alltså ett tak, inte en mätning
- Tryckta sidor: s. 671–673 i årgången 1876. Sidnumren är lästa ur kolumntiteln på varje sida; varje sida nedan har en egen citatknapp, för sidan är citeringen.
- Avgränsning: referatets början och slut är bandets egen löpnummerrad i brödtexten, eller — när numret inte gick att läsa — kolumntitelns byte. Avdelningen styr ingenting: tidskriften blandar avhandlingar, notiser och referat genom hela bandet, och referaten står i båda avdelningarna. Innehållsförteckningen är kontroll, inte villkor — dess punktledare tappar siffror i OCR:en, och i fyra årgångar går avdelningsrubriken inte att läsa alls. Det här referatet står inte i förteckningens avdelning III — den posten saknas eller gick inte att läsa.
- Varför det här är ett referat: texten nämner en underinstans, Högsta domstolen eller dess ledamöter och ett utslag — och bandet skriver ut en dag för Kongl. Maj:ts dom eller för föredragningen inför Högsta domstolen. Avhandlingar som handlar om domstolar faller på det andra ledet.
- Hela årgången: samma tryck finns i sin helhet, sida för sida, som Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning. Trettonde årgången, 1876 i litteraturen — s. 671–673 där är samma sidor som här.
- Föredragningsdag: ur bandets egen rad — «föredrogs den 29 Mars 1876». Bandet skriver inte ut dagen för Kongl. Maj:ts dom i det här referatet.
- Upphovsrätt: verket är fritt från upphovsrätt. Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek. Ratio Lex är inte Stockholms universitetsbibliotek och företräder det inte.
Sidbilderna publiceras inte här — de finns hos Stockholms universitetsbibliotek.
Domstolens referat
Den 3 Maj 1872 anmälde Peter Clausen och Mathias Drejer Knudsen Sörvik, hvar för sig, hos magistraten i Göteborg, att de ämnade i nämnda stad idka handel. Bemälde personer hade emellertid redan den 27 April samma år med hvarandra ingått bolag och drefvo sedermera gemensamt handelsrörelse under firma Clausen & Sörvik. Först den 21 September 1874 anmälde de hos rådstufvurätten, att de ingått bolag under nämnda firma.
s. 672 Sida 672 i årgången börjar här
I Oktober månad 1874 tilltalade stadsfiskalen H. Hanson bemälde handlande vid rådstufvurätten och yrkade ansvar å dem för det de icke inom behörig tid gjort anmälan om det af dem ingångna bolaget.
Clausen och Sörvik genmälde: Någon annan person än Clausen och Sörvik funnes icke i bolaget. Begge vore tydligen namngifna i firman. De hade derföre icke varit pligtige att om bolaget göra anmälan. För öfrigt hade förutom Clausen och Sörvik inga personer med samma namn under tiden från April 1872 bott än mindre idkat handel i Göteborg. Någon skada hade således ej skett.
Genom utslag den 23 November 1874 utlät sig rådstufvurätten: att enär Clausen och Sörvik medgifvit, att de längre tid än tre månader i Göteborg drifvit handel i bolag under firma Clausen & Sörvik, utan att om denna sin bolagsrörelse göra sådan anmälan, som i Kongl. förordningen den 28 Juni 1798 vore föreskrifven, samt Clausen & Sörvik, hvilka fortfarande idkade handel i bolag under förenämnda firma, icke kunde genom att deri endast utsätta sina tillnamn anses vara tydligen namngifne, utan således gjort sig skyldige till åtalade uraktlåtenheten; förty pröfvade rådstufvurätten, i förmågo af ofvannämnda Kongl. förordning, rättvist döma Clausen och Sörvik, såsom delegare i firman Clausen & Sörvik, att en för begge och begge för en, böta 300 rdr banko med 450 rdr rmt, Hanssons ensak.
Clausen och Sörvik anförde besvär hos Göta hofrätt. Deras förnamn vore utsatta i deras anmälan om handels idkande, så att den, som sådant önskade, kunde ju af berörda anmälan erhålla kännedom om deras fullständiga namn.
Medelst utslag den 15 Juni 1875 blef rådstufvurättens utslag af hofrätten faststäldt.
Om detta utslag förenade sig hofrättsrådet Björkman, assessoren Schånberg och v. häradshöfdingen Stählberg.
Assessoren Korsell yttrade: »Enär ostridigt är, att ifrågavarande bolag icke består af flere eller andre personer än Clausen och Sörvik, samt desse måste anses nog tydligt namngifne i bolagets antagna firma; alltså och då vid detta
s. 673 Sida 673 i årgången börjar här
förhållande den i Kongl. förordningen den 28 Juni 1798 föreskrifna anmälan om bolaget icke erfordrats, pröfvar jag rättvist att, med upphäfvande af öfverklagade utslaget, ogilla åtalet».
Clausen och Sörvik sökte i underdånighet ändring.
Målet föredrogs den 29 Mars 1876 inför Högsta Domstolen (i närvaro af justitieråden friherre Leuhusen, Almqvist, Wretman, Bolin, Babe, von Segebaden och Hernmarek), dervid Högsta Domstolen fann ej skäl att i hofrättens utslag göra ändring.