Naumanns tidskrift 1876 s. 691

Johan Abraham Larsson ingick år 1831 äktenskap med Maria Lisa Olofsdotter. Den 27 Augusti 1833 blef hustruns ärfda fastighet 1/10 mantal Gunnestorp Tomten af makarne försåld för 466 rdr 32 sk. rgld och dagen derpå inköpte de 3/2 mantal Luttra Skräddaretomten för 1,416 rdr 32 sk.

Sedan Johan Abraham Larsson den 5 Januari 1873 aflidit, påbörjades den 4 April samma år och afslutades den 17 i nämnda månad arfskifte efter honom emellan hans sterbhusdelegare, nemligen hans ofvanbemälda enka och hans två systerbarn Johan Gustaf Johansson och Sara Maria Johansdotter, den sistnämnda gift med Anders Pettersson. Vid detta arfskifte framstälde enkan anspråk på vederlag för sin försålda arfvejord, ofvanomförmälda 1/10 mantal Gunnestorp Tomten, för hvilket, såsom det i arfskiftesinstrumentet heter, »hon fordrade i stället lika mycket i proportion efter inköpssumman» af den under äktenskapet inköpta, boet tillhöriga fastigheten 1/2 mantal Luttra Skräddaretomten. Arfvingarne bestredo detta anspråk och ville tillägga enkan endast köpeskillingen för 1/10 mantal Gunnestorp Tomten eller 466 rdr 67 öre. Skiftesmännen ansågo enkan berättigad till vederlag i jord efter »nuvarande» taxeringsvärdet och kommo vid jemförelse af de uppgifna taxeringsvärdena till det resultat, att 1/s mantal Luttra Skräddaretomten, som enligt bouppteckningen efter Johan Abraham Larsson var taxeradt till 7,000 rdr, jemte 90 rdr motsvarade den försålda arfvejorden. I följd häraf delades 1/2 mantal Luttra Skräddaretomten sålunda, att enkan bekom i vederlag 1/s mantal

s. 692 Sida 692 i årgången börjar härKopiera citering

och i giftorätt likaledes 1/s mantal samt hvardera af systerbarnen äfven 1/8 mantal.

Detta arfskifte klandrades å ömse sidor efter stämning till häradsrätten i Frökinds härad och Ollebergs fjerdings tingslag af Wartofta härad.

Enkan yrkade, att arfskiftet måtte rättas sålunda, att henne blefve tilldeladt vederlag uti inköpta hemmansdelen efter förhållandet emellan förenämnda köpeskillingar. Arfvingarne åter framstälde det påstående, att enkans anspråk på vederlag måtte ogillas eller ock vederlaget bestämmas efter lag.

Vid häradsrätten anmärkte enkan vidare, att, om ej köpesumman finge tagas till beräkningsgrund för vederlaget, detta borde bestämmas efter förhållandet emellan fastigheternas nuvarande verkliga värde. Köpeskillingarne vore dock den säkraste beräkningsgrunden, helst köpen skett nästan samtidigt. Nu svarade köpeskillingen för enkans arfvejord ungefärligen mot en tredjedel af köpeskillingen för den inköpta fastigheten. Det vore derföre rättvist att vederlaget bestämdes till en tredjedel af det inköpta hemmanet eller 1/6 mantal med skyldighet för enkan att gälda den lilla skilnaden »cirka 13 kronor» till arfvingarne.

Arfvingarne åter ansågo, att skiftet borde verkställas sålunda, att först utginge till enkan i giftorätt en tredjedel och till arfvingarne två sjettedelar af boets fastighet. Derefter skulle, vid det förhållande att enkans arfvejord var till begge makarnes nytta såld, vederlaget 1/s mantal, enligt 11 kapitlet 7 § Giftermålsbalken, fyllas af hvardera makens lott till hälften, så att enkan tillsläppte 1/16 mantal och arfvingarne likaledes 1/16 mantal. Härigenom skulle enkan bekomma sammanlagdt 11/48 mantal.

Häremot erinrade enkan, att vederlaget borde utgifvas efter samma beräkningsgrund som giftorätten eller i öfverensstämmelse med föreskriften i 11 kapitlet 7 § Giftermålsbalken, såsom detta lagrum ursprungligen lydde, nemligen att vore endera makens odaljord till beggederas nytta såld,

s. 693 Sida 693 i årgången börjar härKopiera citering

»fylle då hvar af. sin jord, mannen två delar och hustrun tridiung».

Genom utslag den 4 Augusti 1874 utlät sig häradsrätten: att emedan upplyst blifvit, att, sedan Johan Abraham Larsson och Maria Lisa Olofsdotter år 1831 ingått äktenskap, den senares ärfda 1/10 mantal Gunnestorp Tomten den 27 Augusti 1833 af makarne för 466 rdr 32 sk. rgld försålts och det boet tillhöriga och enligt bouppteckningen till 7,000 kronor taxerade 1/2 mantal Luttra Skräddaretomten påföljande dagen för 944 rdr 21 sk. 4 rst. banko inköpts; ty och som ostridigt vore, att förstnämnda fastighet blifvit till båda makarnes nytta såld samt genom Kongl. förordningen den 19 Maj 1845 icke skett någon rubbning uti makarnes rättigheter enligt den vid deras vigsel gällande lag; alltså förklarade häradsrätten, med stöd af 11 kapitlet 7 § Giftermålsbalken och Kongl. förklaringen den 23 Mars 1807, 5 punkten, att Maria Lisa Olofsdotter borde för sin ärfda fastighet erhålla vederlag med så stort hemmantal af boets fastighet, som efter jemförelse med dennas värde 7,000 kronor svarade emot den summa, 466 rdr 32 sk., för hvilken 1/10 mantal Gunnestorp Tomten försålts, eller 1/30 mantal; i följd hvaraf arfskiftet i denna del rättades sålunda, att, sedan Maria Lisa Olofsdotter af fastigheten i. giftorätt tilldelats en tredjedel med 176 mantal, hon skulle af öfriga 1/2 mantal bekomma två tredjedelar af det bestämda vederlaget eller 1/45 mantal, då deremot återstående tredjedelen af vederlaget skulle af hennes giftorätt fyllas, hvarigenom alltså Maria Lisa Olofsdotters andel af 1/2 mantal Luttra Skräddaretomten faststäldes till. 17/90 mantal, utan skyldighet för Johan Abraham Larssons arfvingar att erlägga den i arfskiftet till 90 kronor bestämda fyllnadssumman.

Enkan vädjade till Göta hofrätt samt anmärkte, att det väl icke kunde vara rätt att bestämma vederlaget genom att, såsom, häradsrätten gjort, jemföra arfvejordens värde år 1833 med det inköpta hemmanets taxeringsvärde nu för tiden och att det åtminstone varit mera följdriktigt att äfven arfvejordens nuvarande taxeringsvärde tagits med i räknin-

s. 694 Sida 694 i årgången börjar härKopiera citering

gen. Enkan åberopade derjemte skifteshandlingar, som utvisade, att 1/2 mantal Gunnestorp Tomten egde en areal af 155 tunnland 18 kappland inrösningsjord, hvaremot 1/2 mantal Luttra Skräddaretomtens areal utgjorde endast 83 tunnland in- och afrösningsjord tillhopa. Enkan ansåg förty, att hon borde hafva i vederlag 14 tunnland 163/10 kappland uppskattad jord eller ock 3/16 mantal jemte kontant betalning för felande 1 tunnland 3 kappland.

Medelst dom den 28 Maj 1875 pröfvade hofrätten, på de af häradsrätten anförda skäl samt jemlikt 11 kapitlet 7 § Giftermålsbalken, enligt dess ursprungliga lydelse, och Kongl. kungörelsen den 6 Oktober 1848, lagligt fastställa häradsrättens beslut.

Enkan sökte i underdånighet den ändring, att henne måtte såsom vederlag tillerkännas en tredjedel af det inköpta hemmanet, hvilket motsvarade förhållandet emellan köpeskillingarne för samma hemman och den sålda arfvejorden.

I underdånigt betänkande den 22 Mars 1876 hemstälde nedre revisionen (revisionssekreteraren Lagergren, föredragande, konstituerade revisionssekreteraren Bråkenhielm och t. f. revisionssekreteraren Skarin), att Kongl. Maj:t måtte pröfva rättvist gilla hofrättens dom.

Saken föredrogs den 5 April 1876 inför Högsta Domstolen, livars fleste ledamöter (justitieråden Södergren, Wretman, von Hofsten och Lindhagen) biföllo nedre revisionens betänkande.

Justitierådet Cramér yttrade: »Som enkan Maria Lisa Olofsdotter och hennes numera aflidne man Johan Abraham Larsson den 27 Augusti 1833 försålt enkan Olofsdotters odaljord, 1/10 mantal frälse Gunnestorp Tomten, för 466 rdr 32 sk. och i stället påföljde dag inköpt 1/2 mantal kronoskatte Luttra Skräddaretomten för 944 rdr 21 sk. 4 rst. banko eller 1,416 rdr 32 sk. rgld; samt enkan Olofsdotter, jemlikt 11 kapitlet 7 § Giftermålsbalken, följaktligen eger att vid nu ifrågavarande delning af gemensamma boet, till hvilket hörer omförmälda hemman i Luttra, undfå i jord så mycket igen,

s. 695 Sida 695 i årgången börjar härKopiera citering

att densamma motsvarar hennes försålda odaljord; alltså och emedan i denna sak, der fråga ej är att ät arfvinge bestämma beloppet af vederlag för försåld arfvejord, hvarom handlas i den utaf domstolarne åberopade, nu mera genom Kongl. förordningen den 21 December 1857 upphäfda 5:te punkten i Kongl. förklaringen den 23 Mars 1807, annan eller lämpligare grund för beräkningen af hvad enkan Olofsdotter i nämnda hänseende bör tillgodokomma icke förefinnes, än det värde, till hvilket Gunnestorp Tomten och hemmanet i Luttra vid samtidigt köp uppskattats; ty pröfvar jag rättvist, med ändring af domstolarnes beslut, för så vidt talan derom nu är vorden fullföljd, förklara enkan Olofsdotter berättigad att för sin under äktenskap med Johan Abraham Larsson försålda enskilda fastighet utbekomma vederlag utur 1/2 mantal Luttra Skräddaretomten efter förhållandet emellan köpeskillingen för Gunnestorp Tomten, 466 kronor 67 öre, och den för hemmanet i Luttra erlagda summa, 1,416 kronor 67 öre, eller 2 :dels mantal; i öfverensstämmelse hvarmed det klandrade arfskiftet alltså skall rättas».

Justitierådet Naumann yttrade: »Vid det förhållande, som i denna sak sig företer, att Maria Lisa Olofsdotters odaljord 1/10 mantal frälse Gunnestorp Tomten blifvit under äktenskapet den 27 Augusti 1833 såld för 466 rdr 32 sk. rgld, hvaremot dagen derefter det i samma trakt belägna hemmanet 1/2 mantal kronoskatte Luttra Skräddaretomten blifvit vid offentlig auktion inköpt af makarne för 1,416 rdr 32 sk. berörda mynt, hvilket sistnämnda hemman ännu tillhör boet samt alltså enligt stadgandet i 7§ 11 kapitlet Giftermålsbalken bör användas att fylla hustruns afhända odaljord; men dervid, efter min tanka, det belopp, som för denna jord erhölls år 1833, skäligen icke får ställas i jemförelse med det inköpta hemmanet Luttra Skräddaretomtens nuvarande taxeringsvärde, utan den för hvartdera hemmanet sistnämnda år betalda särskilda köpeskilling bör läggas till grund för beräkningen; pröfvar jag rättvist. med ändring af hofrättens dom, på det sätt skilja

s. 696 Sida 696 i årgången börjar härKopiera citering

parterna emellan, att det vederlag, som enligt åberopade lagrum af bo oskifto tillkommer enkan Maria Lisa Olofsdotter för hennes afhända odaljord, skall bestämmas till så stort hemmantal af boets kronoskatte fastighet Luttra Skräddaretomten, som efter jemförelse med den för samma fastighet år 1833 betalda köpeskilling, 1,416 rdr 32 sk. rgld, svarar emot det belopp 466 rdr 32 sk. nämnda mynt, för hvilket hemmanet T mtl frälse Gunnestorp tomten berörda år blifvit försåldt».

Kongl. Maj:ts dom utgafs den 25 April 1876.