Afverkningskontrakt, omnämndt i köpebref om hemmanet, anses bindande ehuru icke intecknadt. Yrkande om editio documentorum.
13 juli 1876
Så kom texten hit
- Ej mänskligt kontrollerad. Transkriberad av Stockholms universitetsbibliotek med Abbyy FineReader; text och nummer som de står i OCR-lagret. Ingen människa har läst korrektur på texten, på löpnumren eller på var referatet börjar och slutar.
- Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, årgången 1877, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek (LIBRIS). Texten nedan är bibliotekets eget OCR-lager och publiceras som den står — ingenting är rättat, bara avstavning över radbrytning är hopfogad.
- Textkvalitet: högst omkring 1,2 % av orden kan vara felavlästa. Måttet är andelen ord som inte återkommer i årgångarna 1864–1880 — det räknar sällsynta ord som fel och upprepade fel som ord, och är alltså ett tak, inte en mätning
- Tryckta sidor: s. 23–25 i årgången 1877. Sidnumren är lästa ur kolumntiteln på varje sida; varje sida nedan har en egen citatknapp, för sidan är citeringen.
- Avdelning: III. Lagskipning, C) Jordabalken, Lagfartslagen. Om hemmans klyfning och Jordafsondring, nr 1 i årgångens innehållsförteckning. Löpnummer 6 i bandet.
- Sidhänvisning: innehållsförteckningen anger s. 1 för det här referatet, men referatet börjar på s. 23 enligt sidhuvudet. Sidhuvudet gäller här; avvikelsen redovisas i stället för att döljas.
- Avgränsning: referatets början och slut är bandets egen löpnummerrad i brödtexten, eller — när numret inte gick att läsa — kolumntitelns byte. Avdelningen styr ingenting: tidskriften blandar avhandlingar, notiser och referat genom hela bandet, och referaten står i båda avdelningarna. Innehållsförteckningen är kontroll, inte villkor — dess punktledare tappar siffror i OCR:en, och i fyra årgångar går avdelningsrubriken inte att läsa alls. Förteckningen tar upp referatet under Jordabalken, Lagfartslagen. Om hemmans klyfning och Jordafsondring, nr 1.
- Varför det här är ett referat: texten nämner en underinstans, Högsta domstolen eller dess ledamöter och ett utslag — och bandet skriver ut en dag, och posten står i årgångens innehållsförteckning, avdelning III. Avhandlingar som handlar om domstolar faller på det andra ledet.
- Hela årgången: samma tryck finns i sin helhet, sida för sida, som Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning. Fjortonde årgången, 1877 i litteraturen — s. 23–25 där är samma sidor som här.
- Avgörandedag: ur bandets egen rad — «Kongl. Maj:ts dom utgafs den 13 Juli 1876»
- Upphovsrätt: verket är fritt från upphovsrätt. Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek. Ratio Lex är inte Stockholms universitetsbibliotek och företräder det inte.
Sidbilderna publiceras inte här — de finns hos Stockholms universitetsbibliotek.
Domstolens referat
Genom afhandling den 11 Februari 1856 uppläto på 50 år Benj. Palm och andra hemmansegare i Berge all sin till hemmanen hörande ståndskog, kallad Bergbo fäbodevallens skog, till fabrikören E. Frisk, som ock medgafs rättighet att till säkerhet för afhandlingens bestånd erhålla inteckning i upplåtarens fasta egendom. I April månad 1861 försålde Benj. Palm sitt hemman, 3 öres- 17 penningeland i Berge, till sin son Per Palm, och blef dervid i köpeafhandlingen intagen en så lydande punkt:
»Upplysningsvis nämnes att — — hemmanets andel i Bergbo fäbodevallens skog är på viss tid för afverkning upplåten till fabrikören E. Frisk i Hudiksvall».
På detta köp erhöll Per Palm fasta.
Gällsta sågverksegare, som, efter öfverlåtelse, blifvit innehafvare af förenämnde Frisks rätt till skogsafverkningen.
s. 24 Sida 24 i årgången börjar här
instämde Per Palm till Bergsjö tingslags häradsrätt med påstående att P. måtte förpligtas tåla inteckning i sitt ofvanberörda hemman till säkerhet för afverkningsrätten, äfvensom att för sådant ändamål tillhandahålla nödiga åtkomsthandlingar.
Till stöd för käromålet åberopade sågverksegarne, att P. vid köpet af sin fastighet underrättats att skogen var till annan person förut upplåten.
P. bestred motparternas talan och erinrade att han icke medgifvit inteckningssäkerhet.
Här.r:n yttrade i utslag den 5 Juli 1875: att som icke blifvit visadt, att P., hvilken genom afhandling den 16 April 1861 af sina föräldrar tillhandlat sig ifrågavarande hemman, medgifvit för Gällsta sågverksegare eller den, hvars rättsinnehafvare sågverksegarne vore, rättighet att vinna inteckning i hemmanet till säkerhet för beståndet af ifrågakomna, medan Benj. Palm och hans hustru områdde hemmanet, upprättade och å sågverksegarne sedermera öfverlåtna afhandling; alltså och då Per Palm icke kunde anses vara lika med upplåtarne af skogen förbunden att tåla inteckning i hemmanet till betryggande af afsöndringen derifrån, och att derför förete sina åtkomsthandlingar till hemmanet, blefve, med stöd af K. F:ne den 9 November 1844 och den 13 September 1864, käromålet ogilladt.
Sågverksegarne vädjade till Svea hofrätt och yrkade bifall till sin talan; hvilket yrkande deremot bestreds af P.
Hofr:n fann i dom den 2 December 1875 ej skäl att göra ändring i här.r:ns utslag.
Sågverksegarne fullföljde underdånig talan.
N. Rev. (rev.sekr. von Bahr, föredragande, samt t. f. rev.sekr. Skarin och Lilienberg) afgaf den 13 Maj 1876 underd. betänkande, så lydande:
»Emedan upplyst är, att i ofvanberörda köpeafhandling den 16 April 1861, hvarigenom P. af sina föräldrar tillhandlat sig 3 öres- 17 penningeland skatt i hemmanet 11:0 2 Berge, intagits tillkännagifvande att hemmanets andel i Bergbo fäbodevallens skog blifvit på viss tid för afverkning upplåten,
s. 25 Sida 25 i årgången börjar här
och vid sådant förhållande P., hvilken vid samma köp icke frånsagt sig skyldighet att i säljarnes stålle ansvara för upplåtelsens bestånd, torde få anses vara i afseende härå med dessa lika förbunden; hemställer N. Rev., det måtte Kongl. Maj:t prôfva rättvist, med ändring af domstolarnes beslut, förklara P. skyldig att tåla inteckning i sitt berörda hemman till sågverksegarnes säkerhet för tillgodonjutande af den enligt ofvan omförmälda afhandling från hemmanet upplåtna afverkningsrätt; hvaremot och då, enligt hvad ostridigt förekommit, P. å nämnda sitt köp erhållit fasta, och det i anseende härtill icke lärer vara för sågverksegarne erforderligt att för uppgifvet ändamål undfå del af de åtkomsthandlingar till hemmanet, P. kan innehafva, domstolarnes slut i denna del af saken torde af Kongl. Maj:t fastställas».
Saken föredrogs den 14 Juni 1876 inför H. D. (i närvaro af justitieråden Carleson, Naumann, von Hofsten, Olivecrona, Lindhagen, Svedelius och Hernmarck); och enär den köpeafhandling, hvarigenom Per Palm af sina föräldrar Benj. Palm och Sigrid Jonsdotter tillhandlat sig ifrågavarande hemmansdel, bland andra bestämmelser, innehåller att hemmanets andel i Bergbo fäbodevallens skog vore på viss tid till afverkning upplåten, och köpeafhandlingen således måste anses innefatta förbehåll om afverkningsrättens tillgodonjutande enligt derom upprättadt aftal, pröfvade H. D., som fann sågverksegarnes om åtkomsthandlingars tillhandahållande framstälda yrkande icke förtjena afseende, rättvist att, med ändring af domstolarnes beslut, sågverksegarnes instämda talan på det sätt bifalla, att ifrågavarande den 11 Februari 1856 upprättade afhandling, i hvad den innefattar upplåtelse af rätt till afverkning å hemmanets skog, förklaras vara mot P., såsom egare af hemmanet, förbindande.
Kongl. Maj:ts dom utgafs den 13 Juli 1876.