Beträffande mannens åtgärd att, utan hustruns samtycke, upplåta skogsafverkningsrätt under femtio år å henne enskildt tillhörigt skogsskifte.
29 december 1876
Så kom texten hit
- Ej mänskligt kontrollerad. Transkriberad av Stockholms universitetsbibliotek med Abbyy FineReader; text och nummer som de står i OCR-lagret. Ingen människa har läst korrektur på texten, på löpnumren eller på var referatet börjar och slutar.
- Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, årgången 1877, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek (LIBRIS). Texten nedan är bibliotekets eget OCR-lager och publiceras som den står — ingenting är rättat, bara avstavning över radbrytning är hopfogad.
- Textkvalitet: högst omkring 0,4 % av orden kan vara felavlästa. Måttet är andelen ord som inte återkommer i årgångarna 1864–1880 — det räknar sällsynta ord som fel och upprepade fel som ord, och är alltså ett tak, inte en mätning
- Tryckta sidor: s. 283–290 i årgången 1877. Sidnumren är lästa ur kolumntiteln på varje sida; varje sida nedan har en egen citatknapp, för sidan är citeringen.
- Avdelning: III. Lagskipning, A) Giftermålsbalken, nr 1 i årgångens innehållsförteckning. Löpnummer 52 i bandet.
- Avgränsning: referatets början och slut är bandets egen löpnummerrad i brödtexten, eller — när numret inte gick att läsa — kolumntitelns byte. Avdelningen styr ingenting: tidskriften blandar avhandlingar, notiser och referat genom hela bandet, och referaten står i båda avdelningarna. Innehållsförteckningen är kontroll, inte villkor — dess punktledare tappar siffror i OCR:en, och i fyra årgångar går avdelningsrubriken inte att läsa alls. Förteckningen tar upp referatet under Giftermålsbalken, nr 1.
- Varför det här är ett referat: texten nämner en underinstans, Högsta domstolen eller dess ledamöter och ett utslag — och bandet skriver ut en dag, och posten står i årgångens innehållsförteckning, avdelning III. Avhandlingar som handlar om domstolar faller på det andra ledet.
- Hela årgången: samma tryck finns i sin helhet, sida för sida, som Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning. Fjortonde årgången, 1877 i litteraturen — s. 283–290 där är samma sidor som här.
- Avgörandedag: ur bandets egen rad — «Kongl. Maj:ts dom utgafs den 29 December 1876»
- Upphovsrätt: verket är fritt från upphovsrätt. Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek. Ratio Lex är inte Stockholms universitetsbibliotek och företräder det inte.
Sidbilderna publiceras inte här — de finns hos Stockholms universitetsbibliotek.
Domstolens referat
Jfr. årgången 1872, sid. 157 o. f.
Enligt kontrakt den 6 September 1851 upplät och försålde Carl Peter Amrén i Westanede till byggmästaren N. H. V. af Trolle eller hans rättsinnehafvare mot 800 rdr ett till hemmanet n:o 1 om 211/3 kappland i Westanede hörande
s. 284 Sida 284 i årgången börjar här
skogsskifte för afverkning under 50 år. Detta kontrakt öfverlät af Trolle på Skönviks aktiebolag såsom egare af Ljungå sågverk.
Till 1872-års hösteting med Ragunda tingslag uttog Amréns hustru Cajsa Lisa Hansdotter stämning å Skönviks aktiebolag med yrkande, att, som ofvannämnda hemman vore Cajsa Lisa Hansdotters enskilda egendom och hon icke gifvit sitt samtycke till omförmälda handel, i följd hvaraf af Trolle och Ljungå sågverksegare icke heller kunnat till säkerhet för ifrågavarande kontrakts bestånd vinna inteckning i hemmanet, berörda kontrakt jemte ett den 18 Mars 1863 dertill gjordt tillägg måtte ogiltigt förklaras samt såsom följd deraf skogstrakten jemte afverkningsrätten derå förklaras genast böra till hemmanet återfalla, äfvensom Cajsa Lisa Hansdotter tillerkännas ersättning för de å skogstrakten från kontraktets afslutande afverkade bjelkar och timmer med nettovinsten enligt de böcker och räkenskaper, som deröfver under tiden blifvit vid Ljungå sågverks kontor förda, jemte laga ränta derå.
Under detta måls handläggning uttogo jemväl makarne Amréns barn P. M. Englund, Nils Peter Amrén, Anders Amrén, Carl Johan Amrén, Märta Catharina Amrén, Margaretha Christina Amrén, Maria Elisabeth Amrén och Hans Amrén stämning å Ljungå sågverksegare med yrkande, att som makarne Amréns bemälda barn den 5 Januari 1871 af föräldrarne köpt ifrågavarande hemman, kontraktet af den 6 September 1851 med derå gjorda tillägg måtte förklaras ogiltigt och i följd deraf skogstrakten och afverkningsrätten förklaras genast böra till hemmanet återfalla; hvarjemte P. M. Englund och hans medparter fordrade ersättning för timmer och bjelkar, som från den 5 Januari 1871 och till rättegångens slut afverkats, med nettovinsten enligt sågverksegarens böcker och räkenskaper jemte ränta.
Skönviks aktiebolag invände till en början, att då Cajsa Lisa Hansdotter vore underkastad sin mans målsmanskap, men mannen icke stämt i saken, Hansdotters talan icke måtte till pröfning upptagas.
s. 285 Sida 285 i årgången börjar här
Genom beslut den 14 Juni 1873 yttrade här.r:n: att enär i förevarande sak talan fördes i afseende på befogenheten af de åtgärder, som Cajsa Lisa Hansdotters man vidtagit rörande egendom, som enligt hennes förmenande skulle vara henne enskildt tillhörig, samt makarne till följd deraf måste anses hafva derutinnan stridiga intressen, förty funne här.r:n, utan afseende å hvad å vederdelosidan deremot anmärkts, Hansdotter vara behörig att i saken föra talan.
Mot detta beslut anmälde bolaget missnöje.
I sjelfva saken anförde bolaget: Bestämmelsen i 11 kap. 1 § G. B., att mannen ej egde utan hustruns samtycke sälja, bortskifta eller förpanta hennes fasta egendom, vore ett undantagsstadgande och måste såsom sådant tolkas restriktivt. Detta stadgande kunde således icke anses innebära förbud för mannen, hvilken vore hustruns målsman, att utan hennes tillstånd sälja skog eller hvad eljest å hennes fastighet växte eller att upplåta densamma under nyttjanderätt på längre eller kortare tid. Beträffande åter ersättningsanspråket, så enär bolaget, som ej afvetat, att hemmanet tillhörde hustrun, i god tro förvärfvat afverkningsrätten och densamma i många år utan klander utöfvat, kunde i intet fall berörda anspråk anses befogadt. På grund häraf yrkade bolaget ogillande af käromålet.
I slutligt utslag den 27 Juli 1874 utlät sig här.r:n: att emedan, enligt hvad upplyst vore, den hemmansdel, hvarifrån genom ifrågakomna, den 6 September 1851 upprättade och sedermera enligt derå gjord påskrift den 18 Mars 1863 af Carl Petter Amrén till riktigheten erkända afhandling, till byggmästaren af Trolle, som derefter transporterat den på Ljungå sågverksegare, upplåtits på viss tid ett skogsskifte inom uppgifna gränser att af honom eller hans rättsinnehafvare afbrukas och begagnas, varit Cajsa Lisa Hansdotters enskilda, före hennes äktenskap med Amrén förvärfvade egendom; ty och som berörda afhandling innefattade ett förfogande om nämnda egendom af sådan beskaffenhet att, jemlikt grunderna i 11 kap. G. B., Amrén icke lagligen egt att utan samtycke af hustrun detsamma vidtaga 1), alltså för-
1) Se arg. 1872, sid. 159.
s. 286 Sida 286 i årgången börjar här
klarades omförmälda afhandling ogiltig, till följd hvaraf Skönviks aktiebolag förpligtades att för hvad som för bolagets räkning ä hemmansdelen afverkats utgifva ersättning ej mindre till Hansdotter, intill dess hon hemmanet afträdde, än äfven för tiden derefter till nuvarande egarne deraf Amréns och Hansdotters barn, om hvilket ersättningsbelopp parterne, i händelse de derom icke åsämjdes, egde att särskildt i laga ordning utföra talan.
Bolaget vädjade till Svea hofrätt, som i dom den 3 Februari 1876 yttrade: att som Cajsa Lisa Hansdotter, hvilken icke ens uppgifvit, att hon blifvit från äktenskapet med. Amrén skild, eller att hon vunnit eller sökt boskilnad, följaktligen, såsom stående under sin mans målsmanskap, icke lagligen egt att utan särskildt bemyndigande af honom i saken föra talan, samt Hansdotter icke visat sig hafva erhållit slikt bemyndigande, funne hofr:n, med upphäfvande af här.r:ns under rättegången den 14 Juni 1873 meddelade, i denna sak öfverklagade beslut, så ock dess slutliga utslag, så vidt Hansdotter rörde, hennes instämda talan icke kunna till pröfning upptagas;
samt att, enär, beträffande Englunds och hans syskons käromål, dessa icke förebragt någon omständighet af beskaffenhet att derur kunde härledas rättighet för dem att, såsom i denna sak skett, föra talan om klander af Amréns åtgärd att, utan samtycke af Hansdotter, verkställa den upplåtelse från ifrågavarande hemmansdel, som afhandlingen af den 6 September 1851 med derå gjord påskrift innefattade; samt Englunds och hans syskons käromål, så vidt det vore grundadt på nämnda åtgärd, således icke finge i denna sak komma under bedömande; men ostridigt vore, ej mindre att berörda afhandling icke, på sätt i K. F. angående inteckning af ej mindre lifstidsstädja och undantagsaftal än ock annan afhandling om nyttjanderätt till fast egendom å landet den 9 November 1844 vore föreskrifvet såsom vilkor för att afhandlingen skulle hafva bestånd emot annan än den, som upplåtit eller lika med honom förbunden vore, blifvit intecknad, än äfven att vid hemmansdelens upplåtande till Eng-
s. 287 Sida 287 i årgången börjar här
lund och hans syskon, hvilka derå den 28 September 1871 undfått första uppbudet, icke, så vidt den om samma upplåtelse upprättade afhandling utvisade, gjorts något förbehåll angående ofvan omförmälda afhandlings fortfarande bestånd; ty funne hofr:n, med ändring af här.r:ns utslag, Englunds och hans syskons talan i hufvudsaken för det dåvarande icke kunna i vidsträcktare mån bifallas, än att bolaget förklarades icke vidare berättigadt att utöfva den rätt, som genom ifrågavarande den 6 September 1851 upprättade afhandling med påskrift blifvit till byggmästaren af Trolle eller hans rättsinnehafvare upplåten.
Om denna dom förenade sig hofrättsrådet Ahlgren och v. här.höfd. Krook, den sistnämnde referent.
V. här.höfd. Westrin yttrade: »Jag finner ej skäl vare sig i här.r:ns under rättegången den 14 Juni 1873 meddelade beslut eller i dess slutliga utslag ändring göra.
V. här.höfd. Lundberg yttrade: »Som Hansdotter icke ens uppgifvit, att det hennes man Amrén enligt 9 kap. 1 § G. B. tillkommande målsmanskap öfver henne upphört, samt vid sådant förhållande Hansdotter icke egt att sjelf för sig i saken väcka talan, finner jag, med upphäfvande af här.r:ns under rättegången den 14 Juni 1873 meddelade beslut samt det slutliga utslaget, så vidt det Hansdotter rörer, hennes i saken instämda talan ej kunna till pröfning upptagas.
Beträffande åter Englunds och hans syskons käromål, så emedan, enligt hvad handlingarna i saken utvisa, något förbehåll angående framtida beståndet af ifrågavarande afhandling af den 6 September 1851 icke egt rum vid omförmälda hemmansdels öfverlåtande till Englund och hans syskon; samt säkerhet derfor genom inteckning ej heller vunnits innan af Englund och hans syskon den 28 September 1871 å upplåtelsen af hemmansdelen erhållet uppbud blifvit sökt; ty pröfvar jag, jemlikt K. F. den 9 November 1844 och den 13 Juni 1845, rättvist förklara samma afhandling ogiltig, så vidt Englunds och hans syskons rätt rörer; blifvande i följd häraf här.r:ns yttrande i fråga om Skönviks aktiebolags förpligtande att till Englund och hans syskon
s. 288 Sida 288 i årgången börjar här
88 Ang, hustrus rätt att föra talan mot mannen.
utgifva ersättning för hvad under tiden efter det Hansdotter afträdde hemmanet derstädes för bolagets räkning afverkats af mig faststäldt.
Hofrättsrådet Schöning utlät sig: »Jag finner ej skäl att göra ändring i här.r:ns under rättegången den 14 Juni 1873 meddelade beslut; och som, hvad således angår ej mindre Hansdotters än äfven Englunds och hans syskons käromål, Hansdotters man måste till följd af sitt målsmanskap för hustrun hafva varit berättigad att förfoga om begagnandet af den till hustruns hemman hörande skog för så lång tid, som hustrun områdde hemmanet och hans målsmanskap för hustrun icke upphört eller boskilnad makarne emellan ej egt rum; men mannen Amrén deremot, jemlikt grunderna för 11 kap. G. B., icke haft rättighet att utan sin hustrus bifall och samtycke förfoga om skogens begagnande för längre tid än som nämndt är eller så, att, då hemmanet öfvergick till annan person, Amréns målsmanskap för hustrun upphörde eller boskilnad makarne emellan kom till stånd, dispositionsrätten till skogen derefter vore i någon mån inskränkt; alltså och då icke ens uppgifvet blifvit, att Hansdotter gifvit sitt samtycke till det af hennes man med byggmästaren af Trolle afslutade kontrakt; samt upplyst är, att Englund och hans syskon den 5 Januari 1871 fått af sina föräldrar å sig öfverlåtet det hemman, hvartill ifrågavarande skog hörer, utan att i den härom upprättade afhandling något förbehåll blifvit gjordt om framtida bestånd af nämnda med byggmästaren af Trolle afslutade kontrakt, men någon anledning icke förekommit dertill att Amréns målsmanskap för hustrun upphört eller att boskilnad desse makar emellan egt rum; pröfvar jag, för min del, rättvist på det sätt ändra här.r:ns utslag, att ifrågavarande med byggmästaren af Trolle upprättade kontrakt förklaras ogiltigt endast i hvad detsamma afser tiden efter den 5 Januari 1871, samt att Skönviks aktiebolag förpligtas att för hvad som för bolagets räkning å hemmansdelen afverkats från den tid, då Hansdotter afträdde hemmansdelen, utgifva ersättning till Englund och hans syskon, om beloppet af hvilken ersättning, som dock
s. 289 Sida 289 i årgången börjar här
icke må öfverstiga den nettovinst Ljungâ sågverksegare enligt de vid sågverkets kontor förda böcker utaf det afverkade erhållit, Englund och hans syskon må mot Skönviks aktiebolag, derest godvillig öfverenskommelse härutinnan ej kan träffas, särskildt i laga ordning föra talan, hvaremot det af Hansdotter framstälda ersättningspåstående af mig ogillas».
Hansdotter samt Englund och sex af hans syskon sökte ändring i hvad dem emot gått.
N. Rev. (rev.-sekr. von Bahr och Åbergsson samt konst.' rev.-sekr. Skarin, den sistnämde föredragande), yttrade i afgifvet betänkande: »Enär sökanderne Englund och hans sex syskon, hvilka ej ens uppgifvit att fel vid rättegången förelupit, icke, i den ordning 30 kap. 1 § R. B. föreskrifver beredt sig rätt till fullföljd af talan mot hofr:ns dom, hemställer N. Rev. i underd., att desse sökandes klagan icke måtte af Kongl. Maj:t till pröfning upptagas.
Beträffande Hansdotter hemställer N. Rev. i und., att Kongl. Maj:t måtte pröfva rättvist att, med undanrödjande af hofr:ns dom, såvidt henne rörer, fastställa här.r:ns den 14 Juni 1873 meddelade beslut samt i följd deraf för pröfning af hennes talan visa saken derutinnan åter till hofr:n, som torde ega att på anmälan saken ånyo upptaga och dermed vidare lagligen förfara».
Saken föredrogs den 29 November 1876 inför H. I). (i närvaro af just.råden Södergren, Wretman, Naumann, von Hofsten, Rabe, Huss och Lindhagen), dervid H. D., hvad angick sökanderne Englunds och hans sex syskons klagan, gillade N. Rev:s betänkande.
Då hofr:n genom dess ofvanberörda dom, som i denna del vunnit laga kraft, förklarat Skönviks aktiebolag icke vidare ega att utöfva den rätt, som genom ifrågavarande den 6 September 1851 upprättade afhandling blifvit till af Trolle eller hans rättsinnehafvare upplåten, och Hansdotter, såsom stående under sin man Amréns målsmanskap, icke vore behörig att föra talan om ersättning för den skog, som till följd af mannens försäljningsåtgärd blifvit å hemmanet af- Naumann, Tidskr. f. lagstiftn. etc. 14:de årg. 19
s. 290 Sida 290 i årgången börjar här
verkad under den tid hemmanet tillhör de Hansdotter, funne H. D:s fleste ledamöter ej skäl att göra ändring i det slut, hvari hofr:n beträffande Hansdotters talan stannat.
Just.råden Lindhagen och Naumann gillade N. Rev:s betänkande jemväl beträffande Cajsa Lisa Hansdotter.
Kongl. Maj:ts dom utgafs den 29 December 1876.