Naumanns tidskrift 1877 s. 343

I äldre tider blef kronohemmanet 1/4 mtl Grenen, beläget på 1/2 mils afstånd från Hökensås häradsalimänning inom Wartofta härad af Skaraborgs län, upplåtet till boställe för skogsbetjeningen. Om tiden och vilkoren för denna upplåtelse lemna handlingarne icke annan upplysning, än att, genom ett K. B. af den 22 December 1837, angående ordnandet af skogs- och jägeristaten i Skaraborgs län, föreskrifvits, att för vården af allmänningen Hökensås skulle, bland andra hemman, 1/4 mtl Grenen såsom bohemman bibehållas tillsvidare och intilldess annorlunda kunde varda förordnadt.

Vid hemmanets upplåtande åt allmänningen hade icke, så vidt handlingarne utvisa, någon af- och tillträdessyn hållits.

s. 344 Sida 344 i årgången börjar härKopiera citering

Af ett den 12 Mars 1851 upprättadt syneinstrument inhemtas: ait, sedan »kronoskogvaktaren» Freding fått afsked och Sven Pettersson Ax efter honom erhållit tjensten, med hvilken ifrågavarande hemman såsom boställe följde, så hade, på ordres af kronofogden i orten, en kronolänsman med biträde af 2 nämndemän förberörde dag hållit af- ocli tillträdessyn å bostället, som skulle af Ax den 14 i samma månad tillträdas; att vid syneförrättningen såsom »jägeriombud» närvarit en t. f. öfverjägare, hvarjemte styrelsen för allmänningen icke ens varit till förrättningen kallad; att den då befintliga husrötan uppskattats till omkring 300 rdr bko, samt att, då det ansetts osäkert huruvida afträdaren skulle kunna afhjelpa eller ersätta densamma, husrötan fördelats på kommande års byggnadsskyldighet på så sätt, att Ax skulle öfvertaga ansvaret för bristernas afhjelpande mot det att han finge tillgodoräkna sig omkring 61/4 års byggnadsskyldighet.

Sedan genom K. B. af den 13 Oktober 1870 förordnats, att af åtskilliga inom Wartofta härad befintliga skogsmarker skulle bildas en kronopark, kallad Haboskogen, föreslog, i sammanhang härmed, vederbörande jägmästare, att det intill kronoparken belägna kronohemmanet Grenen skulle användas till boställe åt den kronojägare, som komme att för kronoparken tillsättas, hvilket dock af ordföranden i allmänningsstyrelsen bestreds med mindre vederlag härför blefve allmänningen lemnadt. Då emellertid skogsstyrelsen och kammarkollegiet, i saken hörde, anmärkte, att hemmanet endast tills vidare åt allmänningen upplåtits, och Kongl. Maj:t och kronan sålunda vore oförhindrad att om detsamma vidare disponera, utan skyldighet att till allmänningen lemna vederlag, blef, genom K. B. till skogsstyrelsen den 4 April 1873 bestämdt, att 1/4 mtl Grenen skulle till bohemman åt en kronojägare på Haboskogen upplåtas. Till tjensten nämndes G. W. Hammarstrand med tillträdesrätt till hemmanet från den 14 Mars 1874; och förrättades, på K. bef:des ordres, af kronofogden J. E. F. von Carlstein med biträde af 2 nämndemän den 29 September 1873 af- och tillträdes-

s. 345 Sida 345 i årgången börjar härKopiera citering

syn emellan »delegarne i allmänningen såsom afträdare och Hammarstrand såsom tillträdare», vid hvilken förrättning Hammarstrand och Ax, hvilken sistnämnde fortfarande innehade hemmanet, äfvensom, i egenskap af krono- och jägeriombud, jägmästaren T. von Nackrey tillstädeskommo, hvaremot allmänningsstyrelsen, ehuru kallad, icke lät sig vidare afhöra, än att från dess ordförande, löjtnanten C. Storckenfeldt, inlemnades en skrift, deri han anmärkte, att, som hemmanet aldrig blifvit allmänningens delegare tillsynadt. Ax borde, enär han innehaft detsamma med underhållsskyldighet, såsom afträdare betraktas. Så väl Ax som v. Nackrey yrkade emellertid, under åberopande af 10 § i K. F. den 29 Juni 1866, att allmänningsdelegarne måtte anses såsom afträdare och förklaras ansvarige för den å bostället befintliga husröta. Efter förrättad syn föreskrefvo förrättningsmännen att nytt boningshus skulle uppföras samt reparation å öfriga byggnader och hägnaderne vidtagas, derför kostnaderne uppskattades till sammanräknadt 1,547 kronor 70 öre, eller motsvarande 161/2 års nybyggnad, hvarjemte antecknades, att, som Ax fått tillgodoräkna sig 6 års nybyggnad för den vid hans tillträde befintliga husröta, skulle afträdarne svara allenast för 17 års byggnadsskyldighet. Genom särskildt meddeladt beslut förklarade förrättningsmännen, att, som, enligt K. F. den 29 Juni 1866, hemmanets underhåll skulle af allmänningens afkastning bestridas, hvilket förhållande ingalunda förändrades deraf, att hemmanet blifvit utan afoch tillträdessyn till allmänningen öfverlemnadt, kunde å Storckenfeldts skrifvelse intet vidare afseende fästas, än att allmänningens delegare, hvilka förklarades såsom afträdare och i sådan egenskap pligtige att ansvara för all å bostället befintlig husröta, berättigades att, i fall af befogenhet, mot Ax särskildt föra talan om hans förpligtande att ersätta dem för större eller mindre del af husrötan; och ålades delegarne att hafva afhjelpt de anmärkta bristerna senast den 1 Oktober 1874, efter hvilken tid det försummade skulle kontant betalas; hvarjemte i beslutet upptogs, att som afträdarne svarade för 17 års nybyggnad, men vidare sådan vore obe-

s. 346 Sida 346 i årgången börjar härKopiera citering

höflig sedan den föreskrifna till 161/, år uppskattade byggnadsskyldigheten behörigen fullgjorts, skulle återstående 1/2 års byggnadsskyldighet afskrifvas..

Storckenfeldt klandrade synen genom stämning å Ax till Wartofta här.rätt i Slättängs tingslag under påstående, att, med delegarnes i allmänningen befriande, Ax måtte förklaras skyldig att, i egenskap af afträdare, ansvara för ifrågavarande husröta, hvarjemte under målets handläggning yrkades, att, i händelse förenämnda påstående icke kunde bifallas, synen måtte förklaras ogiltig, enär uppförande af nytt boningshus utan verkligt behof föreskrifvits.

Jemväl Hammarstrand blef af Storckenfeldt till här.r:n i målet instämd; och tillstädeskommo under rättegången, för bevakande af boställets rätt, kronolänsmannen F. R. Bruno, dertill af K. bef:de förordnad, äfvensom von Nackrey såsom skogsstyrelsens ombud.

Såväl Ax och Hammarstrand som ombuden bestredo påståendet om allmänningsdelegarnes befrielse från ansvar för husrötan och anförde i sådant afseende: att, enligt K. B. den 22 December 1837, hemmanet på behaglig tid upplåtits åt allmänningen för att till bohemman åt bevakare användas; att Kongl. Maj:t och kronan öfverlemnat hemmanet ät allmänningen, ej till någon viss skogsbetjent; att, vid sådant förhållande, allmänningen, till hvars nytta hemmanets afkastning användts, jemväl vore ansvarig för detsammas underhåll och skyldig att lemna detsamma i laga stånd utan afseende derå, att af- och tillträdessyn vid hemmanets öfverlemnande till allmänningen möjligen ej egt rum; att allmänningens skyldighet att svara för hemmanets husröta i allt fall vore grundad på billighetsskäl, enär, enligt intyg från K. bef:de i länet, alltsedan 1854 från bevakarens lön för hemmanet afdragits årligen 102 rdr, hvarmed således den lön, allmänningen haft att till bevakaren utgifva, minskats; samt att, genom K. F. den 29 Juni 1866, hvars 10 § stadgade, att skogvaktares lön och deras boställens underhåll skulle af allmänningens afkastning bestridas, allmännings-

s. 347 Sida 347 i årgången börjar härKopiera citering

delegarnes skyldighet att svara för husröta vore satt utom allt tvifvel.

Storckenfeldt genmälde, att, då hemmanet lemnats till allmänningen utan af- och tillträdessyn och utan att allmänningen åtagit sig eller fått sig ålagd skyldighet att underhålla detsamma, kunde någon sådan skyldighet ej tillkomma delegarne, helst vid af- och tillträdessyn den 12 Mars 1851, som hållits på föranstaltande af en kronans tjensteman och hvartill allmänningsdelegarne ej ens kallats, skyldighet att underhålla hemmanet uttryckligen ålagts Ax, hvilken icke blifvit af allmänningsstyrelsen tillsatt, hvadan han väl borde såsom afträdare anses; att K. F. den 29 Juni 1866 ingalunda vore tillämplig på ifrågavarande hemman, som ej vore allmänningen tillhörigt, åtminstone beträffande den husröta, som uppkommit under de 15 år, Ax innehaft hemmanet innan berörde K. F. trädt i gällande kraft; samt att, om allmänningsdelegarne skulle betraktas såsom afträdare, nödigt vore, att ny syn hölles, dervid de kunde komma i tillfälle att sin rätt och talan bevaka; och intygade 2 af Storckenfeldt i målet afhörde vittnen, att vid af dem i Januari 1875 anstäld besigtning å de gamla husen väggarne väl befunnits bugtiga och spiselrören odugliga, förutom åtskilliga andra bristfälligheter, men att, som virket varit af god beskaffenhet, husen, enligt vittnenas förmenande, bort kunna utan allt för stora svårigheter ånyo iståndsättas.

Här.r:n yttrade i utslag den 25 Februari 1875: att, då i stämningen å Ax endast yrkats, att han måtte förpligtas ansvara för de vid ifrågakomne syner anmärkte bristerna och tvisten härom kunde utan ny syn slitas, lemnades Storckenfeldts under rättegången framstälda påstående om häradssyn å bostället utan afseende; samt att, enär, enligt syneinstrumentet, ostridigt blifvit upplyst, att, jemlikt K. B:n den 22 December 1837, den 26 Maj 1846 och den 7 December 1850, angående reglering af allmänningen Hökensås, 1/4 mtl krono Grenen endast tillsvidare skulle få bibehållas såsom bohemman, utan att detsamma sålunda anvisats till boställe åt någon viss skogsbetjent å allmän-

s. 348 Sida 348 i årgången börjar härKopiera citering

ningen, och att Ax vid sitt tillträde af hemmanet den 14 Mars 1851 tillförbundits ansvarighet för hemmanets underhåll, hvadan hemmanet icke kunde anses utgöra sådant till allmänningen hörande boställe, å hvilket stadgandet i 10 § af K. F. den 29 Juni 1866 kunde tillämpas; samt Ax vid dessa förhållanden genom nyssnämnda K. F. icke befriats från den honom åliggande ansvarighet för hemmanet; alltså och då något klander mot beskaffenheten af de vid synen anmärkte brister eller mot de belopp, hvartill desammas afhjelpande uppskattats, icke blifvit genom stämning i laga ordning väckt, samt ej heller under rättegången behörigen visats, att de påsynta reparationerne och nybyggnaderne varit obehöflige eller för högt upptagne, blefve, med gillande af synen i ôfrigt, delegarne i allmänningen befriade från den genom synen dem ålagda ansvarigheten för bristerna å bostället samt Ax förpligtad att, mot åtnjutande af den vid synen gjorda beräkning af byggnadsår, fullgöra hvad synemännen föreskrifvit.

Såväl Ax och Hammarstrand som von Nackrey sökte ändring hos Göta hofrätt under yrkande, att, som nytt boningshus blifvit af Hammarstrand uppfördt och de vid syneförrättningen anmärkte bristerne afhjelpte, allmänningsdelegarne måtte varda ålagdt att till honom utgifva husrötebeloppet med 1,547 kronor 70 öre.

Till stöd för ändringssökandet åberopade von Nackrey: l:o) Kongl. Maj:ts utslag den 15 December 1874, hvaraf inhemtades, att, sedan vid af- och tillträdessyn den 7 Juni 1872 å ett till Thorsvi häradsalimänning såsom skogvaktareboställe upplåtet kronohemman, tillträdaren fått sig förelagdt att, mot erhållande från allmänningen af behöfliga materialier, afhjelpa alla anmärkta brister, samt tillträdaren häröfver klagat under yrkande, att allmänningsstyrelsen måtte förpligtas gälda husrötan, så hade Trögds här.rätt, enär, enligt K. F. den 29 Juni 1866, kostnaderne för underhåll af boställe skulle af allmänningens afkastning gäldas, och ej ens föregifvits, att vid skogvaktaretjenstens tillsättande annorlunda öfverenskommits, ålagt styrelsen för allmänningen att bättra

s. 349 Sida 349 i årgången börjar härKopiera citering

bristerna, hvilket beslut blifvit genom Kongl. Maj:ts förenämnda utslag faststäldt; och

2:0) Kongl. Maj:ts bref till skogsstyrelsen af den 10 Februari 1874, hvaraf framginge: att von Nackrey hos skogsstyrelsen framstält begäran att af Hökensås allmänningskassa få använda ett visst belopp att betacka kostnaderna för en ny ladugård å skogvaktarebostället Englandsmossen; att berörde begäran af allmänningsstyrelsen bestridts under förklarande, att skogvaktaren vore skyldig sjelf underhålla bostället, men att skogsstyrelsen, då, jemlikt K. F. den 29 Juni 1866, allmänningens afkastning skulle i första rummet användas till skogvaktarens aflöning och boställets underhåll, samt allmänningsstyrelsen endast egde förfoga öfver hvad derefter återstode, funne von Nackrey berättigad att till ladugårdens betalande använda ifrågakomne belopp med rätt för allmänningsstyrelsen att, om någon öfverenskommelse med skogvaktaren träffats, på grund hvaraf denne kunde vara ansvarig för underhållet, af honom söka ersättning; och hade berörde beslut blifvit af Kongl. Maj:t genom ofvanåberopade Bref faststäldt.

I utslag den 28 Juni 1875 utlät sig hofr:n, att, enär, enligt 10 § i K. F. angående hushållningen med de allmänna skogarne i riket den 29 Juni 1866, kostnaden för ej mindre aflöning åt skogvaktare å häradsallmänningar än äfven deras boställens underhåll skulle af allmänningens afkastning gäldas, samt, till följd häraf, delegarne uti ifrågavarande allmänning måste anses i förhållande till Hammarstrand skyldige att ansvara för den å bostället befintliga husrötan, pröfvade hofr:n rättvist att, med upphäfvande af här.r:ns utslag, så vidt det beträffande hufvudsaken blifvit öfverklagadt, ogilla Storckenfeldts mot ifrågakomna synen förda klandertalan, i hvad densamma af här.r:n bifallits; allmänningens delegare dock öppet lemnadt att, såsom jemväl i synemännens beslut upptagits, emot Ax i laga ordning föra den särskilda talan angående ersättning för husrötan å förenämnde boställe, hvartill de kunde finna sig befogade.

Storckenfeldt sökte ändring hos Kongl. Maj:t.

s. 350 Sida 350 i årgången börjar härKopiera citering

Målet föredrogs den 30 November 1876 inför H. D., hvars fleste ledamöter (just.råden Södergren, Naumann, von Hofsten ocli Lindhagen) funno skäl ej vara anfördt, som i hofr:ns öfverklagade utslag kunde verka ändring.

Just.råden Wretman, Rabe och Huss funno ej skäl att i hofr:ns utslag göra annan ändring, än att, då delegarne i Hökensås häradsalimänning ej finge, på grund af hvad i målet förekommit, anses hafva innehaft ifrågavarande kronohemman under längre tid än från och med den 1 Juli 1867, då K. F. den 29 Juni 1866 bief gällande, delegarne i allmänningen förklarades, i fråga om den vid nämnda hemman felande nybyggnad, som beräknats till 161/2 års byggnad, skyldige ansvara endast för hyad deraf svarade emot 7 års nybyggnadsskyldighet, i följd hvaraf, beträffande återstående 91/2 års nybyggnad, här.r:ns utslag faststäldes.