Mannens åtgärd att, utan hustruns samtycke, upplåta skogsafverkningsrätt under femtio år å henne enskildt tillhörigt skogsskifte och medgifva inteckning i hemmanet till säkerhet för en sådan afhandling.
19 januari 1877
Så kom texten hit
- Ej mänskligt kontrollerad. Transkriberad av Stockholms universitetsbibliotek med Abbyy FineReader; text och nummer som de står i OCR-lagret. Ingen människa har läst korrektur på texten, på löpnumren eller på var referatet börjar och slutar.
- Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, årgången 1877, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek (LIBRIS). Texten nedan är bibliotekets eget OCR-lager och publiceras som den står — ingenting är rättat, bara avstavning över radbrytning är hopfogad.
- Textkvalitet: högst omkring 1,1 % av orden kan vara felavlästa. Måttet är andelen ord som inte återkommer i årgångarna 1864–1880 — det räknar sällsynta ord som fel och upprepade fel som ord, och är alltså ett tak, inte en mätning
- Tryckta sidor: s. 412–415 i årgången 1877. Sidnumren är lästa ur kolumntiteln på varje sida; varje sida nedan har en egen citatknapp, för sidan är citeringen.
- Avdelning: III. Lagskipning, A) Giftermålsbalken, nr 4 i årgångens innehållsförteckning. Löpnummer 75 i bandet.
- Avgränsning: referatets början och slut är bandets egen löpnummerrad i brödtexten, eller — när numret inte gick att läsa — kolumntitelns byte. Avdelningen styr ingenting: tidskriften blandar avhandlingar, notiser och referat genom hela bandet, och referaten står i båda avdelningarna. Innehållsförteckningen är kontroll, inte villkor — dess punktledare tappar siffror i OCR:en, och i fyra årgångar går avdelningsrubriken inte att läsa alls. Förteckningen tar upp referatet under Giftermålsbalken, nr 4.
- Varför det här är ett referat: texten nämner en underinstans, Högsta domstolen eller dess ledamöter och ett utslag — och bandet skriver ut en dag, och posten står i årgångens innehållsförteckning, avdelning III. Avhandlingar som handlar om domstolar faller på det andra ledet.
- Hela årgången: samma tryck finns i sin helhet, sida för sida, som Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning. Fjortonde årgången, 1877 i litteraturen — s. 412–415 där är samma sidor som här.
- Föredragningsdag: ur bandets egen rad — «föredrogs den 19 Januari 1877». Bandet skriver inte ut dagen för Kongl. Maj:ts dom i det här referatet.
- Upphovsrätt: verket är fritt från upphovsrätt. Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek. Ratio Lex är inte Stockholms universitetsbibliotek och företräder det inte.
Sidbilderna publiceras inte här — de finns hos Stockholms universitetsbibliotek.
Domstolens referat
Genom afhandling den 22 November 1869 försålde gästgifvaren Anders Taflin till inspektoren J. G. Sundin i uppgifven egenskap af agent för Tunadals trävaruaktiebolag emot en köpeskilling af 1,800 kronor och andra vilkor afverkningsrätten under 50 års tid å skogsskiftet till 113/32 tunnland af skattehemmanet N:o 1 i Bye. Till säkerhet fór afhandlingens bestånd medgaf Taflin i hemmanet inteckning, som ock blef den 14 Februari 1870 af vederbörande här.rätt meddelad.
Landstingsmannen Christian Lithström, som förordnats till »målsman» för Anders Taflins hustru Kjerstin Greisdotter, uttog derefter till Undersåkers här.rätt stämning å Sun-
s. 413 Sida 413 i årgången börjar här
din och disponenten för Tunadals bolag Carsten Jacobsen med påstående, att som ofvannämnde hemman vore Taflins hustrus enskilda egendom samt hon hvarken underskrifvit omförmälda afhandling eller godkänt densammas innehåll, afhandlingen mätte förklaras ogiltig och den meddelade inteckningen till all kraft och verkan upphäfvas.
Svaranderne bestredo käromålet, hvarefter, sedan vittnen blifvit hörda, här.r:n genom utslag den 18 December 1875 sig utlät: att enär genom afhörda vittnens, Bengt Danielssons och Erik Olofssons i Bye, sammanstämmande utsagor tydligen ådagalagdt vore, att omstämda köpeafhandlingen blifvit upprättad emellan Sundin, såsom köpare, antingen för egen del eller i hans egenskap af ombud för Tunadals bolag, och Tallin, såsom säljare, utan att den sistnämnde vid afhandlingens upprättande och underskrifvande om dess innehåll underrättat sin hustru, hvars namnunderskrift Taflin sjelf på Sundins begäran tecknat å afhandlingen; alltså och då genom ingifvet fastebref och prestbetyg vore styrkt, att fastigheten blifvit af hustrun före hennes äktenskap med mannen genom köp förvärfvad och således lagligen utgjorde heunes enskilda egendom, hvars pantsättande icke utan hustruns skriftliga i vittnens närvaro eller muntligen inför här.r:n afgifna samtycke tillkommit mannen, samt, om än Tallin såsom målsman för sin hustru egt befogenhet att försälja nyttjanderätten till ifrågavarande hemmans skog utan hustruns särskilda medgifvande dertill, denna målsmansrätt likväl icke i strid med 11 kap. 1 § G. B. kunde utsträckas till rättighet för Tallin att utan hustruns medgifvande för samma nyttjanderätts bestånd med laga verkan pantsätta fastigheten, blefve käromålet sålunda bifallet, att den till säkerhet för afhandlingens bestånd uti fastigheten meddelade inteckning till all kraft och verkan upphäfdes, men stämningspåståendet i öfrigt såsom i lag icke grundadt lemnades utan afseende.
Såväl Lithström som Jacobsen, hvar i hvad honom emotgått, vädjade till Svea hofrätt. Lithström erinrade, att då Tallin icke egt att utan sin hustrus medgifvande försälja
s. 414 Sida 414 i årgången börjar här
någon den minsta del af hennes hemman, han ej heller lagligen kunnat vidtaga en åtgärd, hvarigenom den egentliga, och största delen af hemmanets värde blifvit af honom inkräktad samt hemmanet blifvit, så länge kontraktet gälde, lika tungt och känbart belastadt, antingen inteckning till säkerhet för kontraktets bestånd meddelats eller ej.
I dom den 8 Juni 1876 yttrade hofr:n: att emedan ifrågavarande den 22 November 1869 upprättade afhandling, hvarigenom Taflin mot en numera erlagd köpeskilling af 1,800 kronor till Tunadals bolag för afverkning under 50 år upplåtit från hemmanet N:o 1 om 113/32 tunnland skatt i Bye all den till hemmanets skogsskifte söderut från den så kallade Fiskhusbäcken hörande skog, vid det förhållande att berörda hemman vore hustru Taflin enskildt tillhörigt, innefattade ett förfogande derom af sådan beskaffenhet, att Taflin enligt grunderna för 11 kap. G. B. icke lagligen egt att detsamma utan hustruns samtycke vidtaga; pröfvade hofr:n, med afslag å Jacobsens ändringssökande, rättvist att, med ändring af här.r:ns utslag i öfrigt, förklara omförmälda den 22 November 1869 upprättade afhandling ogiltig.
Om denna dom förenade sig hofr.-rådet Forssell, notarien Cöster och v. här.-höfd. Carlson.
Referenten, assessoren Boivie, fann ej skäl att göra ändring i här.r:ns utslag.
I hofr:ns dom sökte Jacobsen ändring.
N. Rev. (rev.sekr. von Bahr samt t. f. rev.-sekr. Westman och Lilienberg, den sistnämnde föredragande), hemstälde, att Kongl. Maj:t måtte pröfva rättvist gilla hofr:ns dom.
Saken föredrogs den 19 Januari 1877 inför H. D., dervid just.-rådet Huss, med hvilken just.-råden Södergren och Östergren instämde, yttrade: »Jag finner ej skäl att göra ändring i hofr:ns dom, såvidt den till säkerhet för ifrågavarande afhandlings bestånd meddelade inteckning är vorden till all kraft och verkan upphäfd, men då icke ens uppgifvet blifvit, att hustru Kjerstin Grelsdotter vunnit boskilnad ifrån sin man gästgifvaren Taflin eller att det Kjerstin Grelsdotter enskildt tillhöriga hemmanet N:o 1 i Bye på annan grund är
s. 415 Sida 415 i årgången börjar här
från mannens förvaltning undantaget, samt vid berörda förhållande Kjerstin Grelsdotter icke är behörig att, så länge mannens förvaltningsrätt fortfar, anställa klander emot ofvanberörda afhandling, hvarigenom rätt till afverkning af hemmanets skog blifvit till annan upplåten, pröfvar jag, med upphäfvande af hofr:ns dom härutinnan, rättvist förklara den å hustru Taflins vägnar i denna sak instämda talan om nämnda aftals ogillande icke kunna bifallas.»
Just.-råden frih. Leuhusen, Naumann och Svedelius biföllo N. Rev:ns betänkande.
Just.-rådet Wretman yttrade: »Emedan ifrågavarande afhandling, hvarigenom Kjerstin Grelsdotters man gästgifvaren Taflin från omförmälda, hustrun enskildt tillhöriga hemman till bolaget upplåtit under 50 års tid rätt att afverka viss skog samt att å egorna verkställa uppdämning af vatten, icke innefattar försäljning, förpantning eller bortskiftande af någon del utaf sjelfva fastigheten, utan endast angår nyttjanderätten dertill, och vid sådant förhållande den omständighet, att Kjerstin Grelsdotter ej må hafva till upplåtelsen lemnat samtycke, icke, enligt min åsigt, föranleder dertill, att afhandlingen må såsom ogiltig anses, instämmer jag jemväl i det slut, hvari just-rådet Huss stannat.»
Kongl. Maj:ts dom, som enligt H. D:s förordnande skulle affattas i enlighet med den af just.-rådet Huss yttrade mening, utgafs den 16 Februari 1877.