Angående skyldighet för rådman att inträda som ledamot i en stads brandcorps.
12 oktober 1877
Så kom texten hit
- Ej mänskligt kontrollerad. Transkriberad av Stockholms universitetsbibliotek med Abbyy FineReader; text och nummer som de står i OCR-lagret. Ingen människa har läst korrektur på texten, på löpnumren eller på var referatet börjar och slutar.
- Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, årgången 1878, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek (LIBRIS). Texten nedan är bibliotekets eget OCR-lager och publiceras som den står — ingenting är rättat, bara avstavning över radbrytning är hopfogad.
- Textkvalitet: högst omkring 3,2 % av orden kan vara felavlästa. Måttet är andelen ord som inte återkommer i årgångarna 1864–1880 — det räknar sällsynta ord som fel och upprepade fel som ord, och är alltså ett tak, inte en mätning
- Tryckta sidor: s. 201–203 i årgången 1878. Sidnumren är lästa ur kolumntiteln på varje sida; varje sida nedan har en egen citatknapp, för sidan är citeringen.
- Avdelning: III. Lagskipning, D) Byggningabalken. Expropriationslagen. Stadganden och Förordnin- gar angående boställen, skogar, vägar, sjösänkning och i allmänhet vattenrätten, jagt, fiske, stängsel, bergshandtering, eldskada, försäkrings- bolag, skjuts, ordningsstadga för rikets städer, brandordningar.*), nr 5 i årgångens innehållsförteckning. Löpnummer 35 i bandet.
- Avgränsning: referatets början och slut är bandets egen löpnummerrad i brödtexten, eller — när numret inte gick att läsa — kolumntitelns byte. Avdelningen styr ingenting: tidskriften blandar avhandlingar, notiser och referat genom hela bandet, och referaten står i båda avdelningarna. Innehållsförteckningen är kontroll, inte villkor — dess punktledare tappar siffror i OCR:en, och i fyra årgångar går avdelningsrubriken inte att läsa alls. Förteckningen tar upp referatet under Byggningabalken. Expropriationslagen. Stadganden och Förordnin- gar angående boställen, skogar, vägar, sjösänkning och i allmänhet vattenrätten, jagt, fiske, stängsel, bergshandtering, eldskada, försäkrings- bolag, skjuts, ordningsstadga för rikets städer, brandordningar.*), nr 5.
- Varför det här är ett referat: texten nämner en underinstans, Högsta domstolen eller dess ledamöter och ett utslag — och bandet skriver ut en dag, och posten står i årgångens innehållsförteckning, avdelning III. Avhandlingar som handlar om domstolar faller på det andra ledet.
- Hela årgången: samma tryck finns i sin helhet, sida för sida, som Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning. Femtonde årgången, 1878 i litteraturen — s. 201–203 där är samma sidor som här.
- Föredragningsdag: ur bandets egen rad — «föredrogs den 12 Oktober 1877». Bandet skriver inte ut dagen för Kongl. Maj:ts dom i det här referatet.
- Upphovsrätt: verket är fritt från upphovsrätt. Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek. Ratio Lex är inte Stockholms universitetsbibliotek och företräder det inte.
Sidbilderna publiceras inte här — de finns hos Stockholms universitetsbibliotek.
Domstolens referat
Den för Westerviks stad med dertill hörande område gällande brandordning, antagen af stadsfullmäktige och den 29 Juni 1875 faststäld af K. bef:de i länet, innehåller bland annat:
i § 26, att brandkåren utgöres af de personer, hvilka blifvit, enligt § 36, behörigen utsedde och indelade till medlemmar i kåren; och eger icke någon i staden boende välfrejdad och arbetsför mansperson af 18—55 års ålder undandraga sig att i kåren inträda, när så fordras af brandchefen ;
i § 36, att brandchefen, andra brandchefen och de 3 första afdelningscheferne utses af stadsfullmäktige, hvaremot
s. 202 Sida 202 i årgången börjar här
kårens öfriga befäl tillsättes af cheferne, hvilka fördela medlemmarne â de särskilda afdelningarne;
i § 37 mom. 1, att brandkåren skall öfvas minst en gång hvart år; och eger magistraten att, om den dertill finner anledning, låta brandkåren för sig uppvisas och redskapen profvas;
i § 37 mom. 2, att kallelse till öfning sker genom kungörelse af brandchefen i stadens tidning minst 8 dagar före öfningen; åliggande afdelnings- och sprutcheferne att hvar inom sin afdelning genom lämpliga personer särskildt underrätta afdelningens eller sprutlagets öfriga befäl och manskap om öfningen;
i § 56, att för uteblifvande vid eldsvåda stadgas ett vite af från 1 till och med 20 kr., för befäl dubbelt, samt för uteblifvande från öfningsmöte, oaktadt behörig kallelse, hälften mindre än berörda bot, dock ej under 1 kr.
Efter anmälan af brandchefen, navigationsläraren C. L. Aspelin, yrkade stadsfiskalen A. Phalén vid rådst.r:n i Westervik ansvar å rådmannen, v. häradshöfdingen F. W. Nelander för uraktlåtenhet att iakttaga inställelse vid brandkårens öfningsmöte den 9 Juni 1876.
Nelander bestred detta yrkande under anförande, att han vid emottagandet af kallelsen att vara ordningsman vid brandkårens vakt- och reservafdelning, för brandchefen anmält sig vara förhindrad mottaga uppdraget, enär han ansåge magistraten såsom polismyndighet svårligen kunna kontrollera beskaffenheten af sprutor och materiel m. m., derest dess ledamöter jemväl vore ledamöter af brandkåren.
Rådst.r:n yttrade i utslag den 14 Juli 1876, att emedan den af Nelander åberopade omständighet, att han vore ledamot af magistraten, hvilken egde att, i fall anledning förefunnes, låta brandkåren för sig uppvisas och redskapen profvas, icke utgjorde hinder för Nelander att vid andra tillfällen än då dylik uppvisning och profning egde rum deltaga i kårens öfningar, samt Nelander icke i öfrigt förebringat skäl, som enligt brandordningen föranledde till befrielse för honom från skyldigheten att såsom medlem i brandkåren
s. 203 Sida 203 i årgången börjar här
inträda, funne rådst.r:n afseende icke kunna fästas å hvad Nelander i målet andragit, i följd hvaraf och då Nelander lemnat obestridt att han, som vederbörligen blifvit utsedd att vara medlem i brandkåren, uteblifvit vid öfningsmöte den 9 Juni 1876, fäldes Nelander, jemlikt 56 § 3 mom. i brandordningen, att för berörda försummelse i vitesbot utgifva 3 kr.
Nelander klagade hos Göta hofrätt, anmärkande, att rådst.r:n, såsom bestående af samma ledamöter som magistraten, varit obehörig att med målet taga befattning.
Jemlikt utslag den 28 Augusti 1876 fann hofr:n skäl icke hafva förekommit, ledande till ändring i öfverklagade utslaget.
Nelander fullföljde saken till Kongl. Maj:t under åberopande af hvad han förut i målet anfört med tillägg, att han icke, jemlikt 37 § 2 mom. i brandordningen, fått särskild underrättelse om öfningen, vid hvilket förhållande han icke varit pligtig att dervid infinna sig.
Uti ingifven förklaring invände Phalén, att Nelander icke förnekat, att han haft öfningstiden sig bekant.
Målet föredrogs den 12 Oktober 1877 inför H. D.; och då Nelander icke visat sig hafva i vederbörlig ordning sökt befrielse från ifrågavarande uppdrag, funno H. D:s fleste ledamöter (just.-råden Carleson, Wretman, von Hofsten och Wedberg) ej skäl göra ändring i hofr:ns öfverklagade utslag.
Just.-råden Oli/vecrona och Lindhagen yttrade den skiljaktiga mening, att de, med hänsyn till Nelanders embetsställning såsom ledamot af stadens magistrat, och det bestyr magistraten hade sig uppdraget att utöfva med högsta tillsynen öfver brandväsendet i staden, ansågo Nelander ej hafva varit pligtig att öfvertaga ifrågavarande uppdrag, och pröfvade derför rättvist att, med ändring af domstolarnes beslut, befria Nelander från den honom ådömda vitesbot.