Naumanns tidskrift 1878 s. 555

Sedan byggmästaren C. E. Hansson den 30 Mars 1867 uppgjort kostnadsförslag i och för tilltänkt reparation å Stenkyrka församlings kyrka, hvilket kostnadsförslag slutade å ett belopp af 10,287 kr. 63 öre, upprättades den 18 Maj samma år emellan Hansson och den af församlingen utsedda kyrkobyggnadskomité ett kontrakt, innehållande, bland andra, följande bestämmelser:

»Jag C. E. Hansson förbinder mig härmedelst att verkställa den å Stenkyrka församlings kyrka på Tjörn nödiga reparation och delvisa ombyggnad under följande vilkor:

s. 556 Sida 556 i årgången börjar härKopiera citering

l:o) Arbetet verkställes i full enlighet med det af mig Hansson upprättade kostnadsförslag med tillhörande ritningar af den 30 Mars 1867; hvarjemte ock alla sådana bristfälligheter â kyrkan med dess fönster och dörrar äfvensom ä dess torn med allt hvad dertill hörer, som i detta kostnadsförslag möjligen icke finnas vara upptagne, skola fullständigt afhjelpas, så att kyrkan vid arbetets afsynande till alla dess delar och i alla afseenden befinner sig i fullständigt, godt och nyputsadt skick.»

I kontraktet stadgades vidare, att arbetet skulle vara fullt färdigt före slutet af September månad 1867; att, då arbetet vore färdigt, detsamma skulle af »byggnadskomitén afsynas och godkännas», och att Hansson i betalning för arbetet skulle af församlingen bekomma 9,700 kr., deraf sista tredjedelen då kyrkan vore afsynad och godkänd.»

Derefter innehåller kontraktet följande:

»8:o) I två år efter det arbetet blifvit afsynadt skall Hansson vara ansvarig för dess bestånd, så att om brister, som kunna anses härröra från uraktlåten sorgfällighet och omtanka å Hanssons sida, under tiden skulle uppstå, det skall åligga honom att dessa brister afhjelpa och kyrkan i fullgodt skick försätta på sin enskilda bekostnad utan allt deltagande härvid af församlingen.»

»9:o) För fullgörandet af det åliggande, hvilket Hansson genom detta kontrakt sig åtager, uti hela dess vidd och till alla dess särskilda delar, skall Hansson ställa sådan borgen, som af byggnadskomitén godkännes.» — — — —

»Skulle mot förmodan någon tvist uppstå angående kontraktets rätta tydning, så skall saken hänskjutas till tre gode män, som sålunda väljas, att hvardera af parterne väljer hvar sin och dessa båda utvalde välja den tredje. Gode männens beslut länder såväl byggnadskomitén som Hansson till efterrättelse.»

Till säkerhet för kontraktets fullgörande aflemnade Hansson till byggnadskomitén en af kakelugnsmakaren R. F. Packendorff och handlanden P. Bengtsson den 4 Maj. 1867 ingången borgen, så lydande: »För fullgörandet af det arbete

s. 557 Sida 557 i årgången börjar härKopiera citering

å Stenkyrka församlings kyrkoreparation, som byggmästaren C. E. Hansson sig åtagit att utföra, såväl som de förskotter, han derå eger att uppbära, gä undertecknade, en för begge och begge för en, i full borgen.»

I anledning af åtskilliga utaf byggnadskomitén under arbetets gång framstälda anmärkningar förklarade utsedde kompromissarier vid sammanträde den 24 September 1867, bland annat, att som Hansson bort öfver kyrkans skepp anbringa 11 s. k. taksaxar, men han anbragt endast 7 sådane, Hansson skulle icke allenast ersätta den besparing i virke och arbetslön, han vunnit genom minskandet af saxarnes antal, med 419 kr. 4 öre, utan äfven »förstärka åsarne» och ansvara för takets bestånd under minst 3 år.

Byggnadskomitén sammanträdde den 6 nästpåföljande November; och innehåller det dervid förda protokollet följande: »Sedan komitén vid besök å stället funnit de vid afsyningen af kyrkoarbetet den 23 sistl. Oktober anmärkta bristfälligheter i afseende å den verkstälda kyrkoreparationen åtminstone någorlunda afhulpna, antog komitén samma reparation för det närvarande vara verkstäld, dock utan att deröfver yttra sig huruvida den förstärkning af takåsarne, som vederbörande kompromiss ålagt Hansson att verkställa, af honom på fullt tillfredsställande och för framtiden betryggande sätt blifvit fullgjord, samt under det förbehåll, att Hansson, enligt sitt med byggnadskomitén ingångna kontrakt och det af besagde kompromiss afgifna utslag, förblifver ansvarig för kyrkans framtida bestånd.»

Efter uppdrag af Stenkyrka församling uttog ordföranden i byggnadskomitén, kyrkoherden C. A. Ericsson år 1873 stämning till Oroust och Tjörns här:rätt å byggmästaren Hansson samt kakelugnsmakaren Packendorff och delegarne i sterbhuset efter dåmera aflidne handlanden Bengtsson, med påstående : att som Hansson enligt ofvan omförmälda kontrakt åtagit sig att före utgången af September månad 1867 hafva, emot en summa af 9,700 kr., förbättrat och till en del ombygt Stenkyrka församlings kyrka, så att den i alla afseenden blefve försatt i fullgodt skick, äfvensom att i två

s. 558 Sida 558 i årgången börjar härKopiera citering

55 8 Borgen för kyrkoreparationsarbete. Vidsträcktheten af sådan borgen.

år, efter det arbetet blifvit afsynadt, vara ansvarig för dess bestånd, så att om brister, som kunde anses härröra från uraktlåten sorgfällighet och omtanke å Hanssons sida, under tiden uppstode, det skulle åligga honom att dessa brister afhjelpa och kyrkan i fullgodt skick försätta på sin enskilda bekostnad, samt Hansson, till säkerhet för uppfyllande af berörda åtagande, till byggnadskomitén aflemnat ofvanberörda af Packendorff och Bengtsson utfärdade löftesskrift; men, efter det byggnadskomitén den 23 Oktober och den 6 November 1867 afsynat arbetet, dock utan att uttryckligen godkänna detsamma, och derefter till Hansson erlagt slutliqvid, dels utsedde kompromissarier den 13 September 1869 anmärkt åtskilliga bristfälligheter å kyrkan och ansett desamma härröra från uraktlåten omtanka och sorgfällighet vid arbetets utförande samt i följd deraf förelagt Hansson att före utgången af Juli månad 1870 hafva afhulpit alla å kyrkan vid aftalade ansvarstidens slut befintliga brister, dels ock byggnadskomitén, till utrönande af sistnämnda brister, den 22 Oktober 1869 låtit förrätta ny besigtning å kyrkan; hvarefter, då Hansson icke kunnat förmås att samma brister bota, byggnadskomitén nödgats utbjuda afhjelpandet af berörde brister å auktion den 1 Juni 1872, dervid minsta anbudet i sådant hänseende gjorts af Johan Rutgersson i Tyfta Östergården med 7,350 kr., Hansson samt Packendorff och Bengtssons sterbhusdelegare alltså måtte varda ålagdt, de senare i den mån Hansson saknade tillgång, att till församlingen utgifva sistberörda belopp jemte ränta.

Hansson bestred käromålet.

Packendorff och Bengtssons sterbhusdelegare anförde: Hvarje borgensförbindelse borde bedömas efter dess uttryckliga innehåll. Ifrågavarande borgen utfärdades först den 4 Maj 1867 och afsåg de reparationer å kyrkan, som Hansson då åtagit sig att utföra. Löftesmännen kunde invända, att Hansson nämnde dag ännu icke ens gjort något åtagande. De föredrogo dock att underkasta sig, det ifrågavarande borgen finge anses röra de reparationer, som funnes upptagna i det af Hansson upprättade kostnadsförslaget af den 30 Mars

s. 559 Sida 559 i årgången börjar härKopiera citering

1867. Deremot bestredo de, att borgensförbindelsen finge hänföras till det kontrakt, sona Hansson först 44 dagar efter borgensförbindelsens datum ingått. Således ansågo de sig icke hafva något att skaffa med Hanssons i kontraktet gjorda åtaganden: att verkställa reparationer, som ej funnos å kostnadsförslaget omnämnda; att ansvara för arbetets bestånd i två år efter afsynandet; att göra arbetet för bättre pris, än kostnadsförslaget upptoge, och att underkasta sig kompromissers godtycke. De erkände följaktligen ej heller någon af de hållna kompromisserna. Vid dessa förrättningar äfvensom vid de hållna synerna hade hänsyn icke tagits till det ursprungliga kostnadsförslaget, utan många arbeten påbjudits, som icke vid kostnadsförslagets uppgörande varit påtänkta. Deremot utmärkte byggnadskomiténs protokoll för den 6 November 1867, jemfördt med det förhållande att Hansson utfått jemväl den del af betingade betalningen, som han egde uppbära först sedan arbetet blifvit afsynadt och godkändt, att Hanssons arbete en gång vore fullständigt godkändt. På grund häraf bestredo löftesmännen helt och hållet det mot dem riktade krafvet.

Sedan vittnen afhörts, utlät sig här.r:n genom utslag den 30 December 1875: att emedan Hansson genom förenämnde kontrakt åtagit sig ej allenast att före utgången af September 1867 verkställa de å församlingens kyrka nödiga reparationer i full enlighet med ett af Hansson den 30 Mars 1867 upprättadt kostnadsförslag jemte tillhörande ritning samt jemväl med iakttagande deraf, att alla sådana bristfälligheter å kyrkan med dess fönster och dörrar äfvensom å dess torn med allt hvad dertill hörde, som uti kostnadsförslaget möjligen icke funnes upptaget, fullständigt afhjelptes, så att kyrkan vid arbetets afsynande till alla dess delar och i alla afseenden befunnes i fullständigt, godt och nyputsadt skick, dock att Hansson ej skulle åligga att förse kyrkans bänkar med ny oljemålning; utan äfven att i två år efter det arbetet blifvit af byggnadskomitén afsynadt vara ansvarig för detsammas bestånd, så att det, om brister, som kunde anses härröra från uraktlåten sorgfällighet och om-

s. 560 Sida 560 i årgången börjar härKopiera citering

tanke å Hanssons sida, under tiden skulle uppstå, äläge honom att dessa brister afhjelpa och kyrkan i fullgodt skick försätta pä sin enskilda bekostnad utan allt deltagande af församlingen, emot en summa af 9,700 kr., samt Hansson, efter det arbetet den 6 November 1867 blifvit afsynadt, den 28 December samma är erkänt sig hafva för detsamma erhållit full liqvid i behörig ordning; ty och som det, oafsedt Severin Svenssons och Per Carlssons i Göteborg vitnesmål om arbetets beskaffenhet, måste genom vitnena C. Ljungmans pä Sundsby, J. Rafstedts i Ellingseröd, H. R. Klingstedts i Assmunderöd, muraren Johan Larssons i Spjerr och Mathias Olssons i Nordre Hvalsäng berättelser, i förening med företedda kompromissprotokollet af den 13 September 1869, anses vara ådagalagdt, att alla de brister â kyrkan, — för hvilkas afhjelpande, enär Hansson sådant sig undandragit, entreprenad-auktion, efter derom utfärdadt tillkännagifvande uti K. bef:des i Göteborgs och Bohus läns allmänna kungörelser och uti Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, blifvit förrättad den 1 Juni 1872, hvarvid Johan Rutgersson, under åtagande att arbetet skulle vara färdigt senast i midten af nästpåföljande September, stannat för lägsta anbudet med 7,350 kr., som förfölle till betalning när arbetet blifvit afsynadt och af byggnadskomitén godkändt, — visat sig inom två år efter arbetets afsynande och härrörde från uraktlåten sorgfällighet och omtanke å Hanssons sida vid kontraktets fullgörande; alltså och då det lemnats obestridt, att sistsagda belopp blifvit till Johan Rutgersson erlagdt i midten af September månad 1872, men upplyst vore, att byggnadskomitén utaf den genom kontraktet utfästa summan, i anseende dertill att Hansson ej försett kyrkans tak med tillräckligt antal saxar, innehållit 419 kr. 4 öre, som Hansson sedermera ej åtnjutit, ålades Hansson, enligt 9 kap. H. B., att till kyrkoherden Ericsson, såsom ordförande i byggnadskomitén, emot qvitto genast utgifva 6,930 kr. 96 öre jemte sex procent årlig ränta derå från den 15 September 1872, till dess betalning komme att ske; och alldenstund handlingarne i öfrigt utvisade, att Hansson den 30 Mars

s. 561 Sida 561 i årgången börjar härKopiera citering

1867 i och för reparation å kyrkan uppsatt ett kostnadsförslag, hvars slutsumma utgjort 10,287 kr. 63 öre, att Packendorff och handlanden Bengtsson genom en den 4 Maj 1867 utgifven förbindelse, en för begge och begge för en, iklädt sig borgen för fullgörande af det arbete å Stenkyrka församlings »kyrkoreparation», som Hansson åtagit sig att utföra, och för de förskott, han derå egde att uppbära, och att byggnadskomitén enligt dess den 6 November 1867 förda protokoll förklarat, att, sedan komitén funnit, det de vid afsyning å kyrkan den 23 nästförutgångne Oktober anmärkta bristfälligheter »blifvit åtminstone någorlunda afhulpne, antoge komitén den Hansson åliggande kyrkoreparation för det då närvarande vara verkstäldt», dock utan att yttra sig öfver huruvida påbjuden förstärkning af takåsarne skett på fullt tillfredsställande sätt, och under förbehåll att Hansson enligt det emellan honom och komitén ingångna kontrakt förblefve ansvarig för kyrkans framtida bestånd; fördenskull och emedan Packendorff och Bengtsson genom omförmälda, före kontraktets upprättande ingångna borgen icke lagligen kunde anses hafva iklädt sig ansvarighet för samma kontrakts fullgörande; ty och enär Packendorff och Bengtssons sterbhusdelegare medgifvit, att sagda borgen rörde de reparationer, som funnes upptagna i berörda kostnadsförslag, samt det med afseende derå skäligen finge antagas, att samma borgen innefattade ansvarighet för dessa reparationers ordentliga fullgörande, äfven om kostnaden derför blefve större än hvartill den i kostnadsförslaget beräknats; men de af Hansson för reparationen uppburne penningar nu mera vore att anse såsom åtnjuten godtgörelse för verkstäldt arbete och icke kunde betraktas såsom förskott, hvaremot byggnadskomiténs ofvan anmärkta, efter förrättad afsyning meddelade godkännande af kyrkoreparationen ej blifvit affattadt i sådana ordalag, att löftesmännen derigenom blifvit fria från vidare förpligtelse; alltså förklarade här.r:n, att Packendorff och Bengtssons sterbhusdelegare skulle stå i borgensansvarighet allenast för de reparationers ordentliga fullgörande,

Naumann, Tidskr. f. lagstiftn. etc. 15:de årg. 36

s. 562 Sida 562 i årgången börjar härKopiera citering

hvilka afsägos i kostnadsförslaget den 30 Mars 1867; i följd hvaraf och som till sådana reparationer, vid jemförelse emellan kostnadsförslaget och ett af förbemälde Klingstedt, Johan Larsson och Mathias Olsson den 22 Oktober 1869 upprättadt och sedermera edfästadt besigtnings- och värderingsprotokoll, till hvilket hänvisats vid auktionen den 1 Juni 1872, måste räknas följande i sistsagda protokoll upptagna arbeten och materalier, — — — — — — — — — — — — — här.r:n, med fästadt afseende dels derå, att kostnaden för någon särskild del af reparationen ej blifvit betingad vid förenämnda entreprenadauktion, och dels derå att entreprenadbeloppet för alla bristernas botande öfverstege hvad besigtningsprotokollet den 22 Oktober 1869 upptoge, pröfvade rättvist godkänna krafsanspråket härutinnan i sådan måtto, att Packendorff och Bengtssons sterbhusdelegare, jemlikt 10 kap. 8 och 11 §§ H. B., tillförbundes att, alla för en och en för alla, af ifrågavarande entreprenadsumma till kyrkoherden Ericsson mot qvitto betala, om och i den mån Hansson sådant ej förmådde, förutnämnda belopp, 5,629 kr. 43 öre tilllika med sex procent årlig ränta derå från förfallodagen den 15 September 1872, till dess liqvid komme att ske.

Såväl kyrkoherden Ericsson som Packendorff och Bengtssons sterbhusdelegare vädjade till Göta hofrätt, dervid Ericsson yrkade den ändring i här.r:ns utslag, att löftesmännens ansvarighet måtte utsträckas till allt hvad här.r:n ålagt Hansson att gälda, hvaremot Packendorff och Bengtssons sterbhusdelegare yrkade upphäfvande af utslaget i hvad dem emot gått..

I dom den 15 December 1876 yttrade hofr:n: att hofr:n lika med här.r:n funne ifrågavarande borgen icke kunna tydas såsom innefattande ansvarighet å löftesmännens sida för åberopade kontraktets fullgörande; och emedan, vid sådant förhållande, vidsträcktare ansvarighet i följd af samma borgen ej kunde Packendorff och Bengtssons sterbhusdelegare åligga, än de medgifvit, eller allenast för fullgörande af de reparationer, som i företedda kostnadsförslaget upptagits, förty och då det af byggnadskomitén vid besigtning den 6

s. 563 Sida 563 i årgången börjar härKopiera citering

November 1867 förda protokoll utvisade, att, såsom Packendorff och Bengtssons sterbhusdelegare jemväl anmärkt, det af Hansson i dessa hänseenden verkstälda arbete då blifvit af byggnadskomitén godkändt, samt någon betalningsskyldighet följaktligen icke kunde Packendorff och sterbhusdelegarne åläggas, pröfvade hofr:n lagligt att, med afslag af Ericssons fullföljda talan, i anledning af vederparternas vad, med ändring af här.r:ns utslag, ogilla det emot Packendorff och Bengtssons sterbhusdelegare väckta stämningspåstående.

Om denna dom förenade sig hofr.råden Freidenfelt och Hessle.

Referenten, assessor Svalander, fann ej skäl att i här.- r:ns utslag göra ändring.

Assessoren von Sydow, med hvilken assessoren Korsett instämde, utlät sig: »Emedan ifrågavarande af Packendorff och handlanden Bengtsson den 4 Maj 1867 utgifna borgensförbindelse, ehuru uppsatt i ordalag såsom om den skulle afsett ett af Hansson redan då åtaget arbete å Stenkyrka församlings kyrka, desto heldre måste anses hafva af löftesmännen blifvit till Hansson aflemnad i ändamål att af honom begagnas vid uppgörande af åberopade kontraktet emellan honom och församlingens kyrkobyggnadskomité, som Packendorff och Bengtssons sterbhusdelegare ej ens föreburit att Hansson åtagit sig något annat arbete å kyrkan än det, som genom sagda kontrakt blifvit bestämdt; ty och då borgensförbindelsen icke innehåller något förbehåll vare sig beträffande omfånget af det arbete, Hansson skulle utföra, eller i fråga om beloppet af ersättningen derför, hvadan Packendorffs och Bengtssons sterbhusdelegares invändning att borgensförbindelsen endast finge hänföras till de förbättringar å kyrkan, som i ett af Hansson förut uppgjordt kostnadsförslag funnos upptagne, ej förtjenar afseende, pröfvar jag lagligt att, med ändring af här.r:ns utslag, förpligta Packendorff och Bengtssons sterbhusdelegare, en för alla och alla för en, att, om och i den mån tillgång hos Hansson saknas, till kyrkoherden Ericsson i hans egenskap af ordförande i Stenkyrka församlings byggnadskomité betala det

s. 564 Sida 564 i årgången börjar härKopiera citering

Hansson till utgifvande ådömda belopp 6,930 kr. 96 öre jemte 6 proc, ränta derå från den 15 September 1872 intilldess liqvid sker.»

Kyrkoherden Ericsson fullföljde i und. hos Kongl. Maj:t församlingens talan.

N. Rev. (rev.sekr. von Bahr och t. f. rev.sekr. Cöster) tillstyrkte i und., att Kongl. Maj:t måtte pröfva rättvist att, med ändring af hofr:ns dom, gilla här.r:ns utslag.

Föredraganden, rev.sekr. Herslow, yttrade: »Jag hemställer i und., att Kongl. Maj:t måtte ej finna skäl till ändring i hofr:ns dom.»

Saken föredrogs den 12 Februari 1878 inför H. D. (i närvaro af just.råden Carleson, Wretman, Naumann, von Hofsten, Lindhagen, Svedelius och Ostergren), dervid H. D. gillade föredragandens särskilda mening.

Kongl. Maj:ts dom utgafs den 7 Mars 1878.