Rågångs-utstakning och klander derå. Sådan äldre utstakning af enskiftesförrättare laga kraftvunnen.
11 april 1878
Så kom texten hit
- Ej mänskligt kontrollerad. Transkriberad av Stockholms universitetsbibliotek med Abbyy FineReader; text och nummer som de står i OCR-lagret. Ingen människa har läst korrektur på texten, på löpnumren eller på var referatet börjar och slutar.
- Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, årgången 1878, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek (LIBRIS). Texten nedan är bibliotekets eget OCR-lager och publiceras som den står — ingenting är rättat, bara avstavning över radbrytning är hopfogad.
- Textkvalitet: högst omkring 2,3 % av orden kan vara felavlästa. Måttet är andelen ord som inte återkommer i årgångarna 1864–1880 — det räknar sällsynta ord som fel och upprepade fel som ord, och är alltså ett tak, inte en mätning
- Tryckta sidor: s. 707–712 i årgången 1878. Sidnumren är lästa ur kolumntiteln på varje sida; varje sida nedan har en egen citatknapp, för sidan är citeringen.
- Avgränsning: referatets början och slut är bandets egen löpnummerrad i brödtexten, eller — när numret inte gick att läsa — kolumntitelns byte. Avdelningen styr ingenting: tidskriften blandar avhandlingar, notiser och referat genom hela bandet, och referaten står i båda avdelningarna. Innehållsförteckningen är kontroll, inte villkor — dess punktledare tappar siffror i OCR:en, och i fyra årgångar går avdelningsrubriken inte att läsa alls. Det här referatet står inte i förteckningens avdelning III — den posten saknas eller gick inte att läsa.
- Varför det här är ett referat: texten nämner en underinstans, Högsta domstolen eller dess ledamöter och ett utslag — och bandet skriver ut en dag för Kongl. Maj:ts dom eller för föredragningen inför Högsta domstolen. Avhandlingar som handlar om domstolar faller på det andra ledet.
- Hela årgången: samma tryck finns i sin helhet, sida för sida, som Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning. Femtonde årgången, 1878 i litteraturen — s. 707–712 där är samma sidor som här.
- Avgörandedag: ur bandets egen rad — «Kongl. Maj:ts dom utgafs den 11 April 1878»
- Upphovsrätt: verket är fritt från upphovsrätt. Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek. Ratio Lex är inte Stockholms universitetsbibliotek och företräder det inte.
Sidbilderna publiceras inte här — de finns hos Stockholms universitetsbibliotek.
Domstolens referat
Vid klyfning af egorna till 72 mtl n:o 71 Hörby, tillhörigt Knut Jonsson och omyndige Knut Herman Knutsson, uppstod tvist om rätta sträckningen af rågången omkring nämnda hemmans östra markskifte.
Vid förrättningen, som företogs af andre landtmätaren J. L. G. Bæhrendtz med biträde af gode män, uppvisades kopia af karta öfver in- och utegorna till Hörby, upprättad 1789 och 1790, äfvensom enskiftesdelning af 1813, försedd med bevis, att kartan den 31 Maj 1809 blifvit för här.r:n företedd och till efterrättelse faststäld.
Af enskiftesprotokollerna inhemtades, att enskiftet påbörjats den 3 Oktober 1808, då frågan om skiftets företagande och fortgång hänsköts till K. bef:de i Blekinge län, som förklarade, att enskiftet skulle ega rum, hvilket beslut sedermera af Kongl. Maj:t faststäldes; att skiftet åter företagits. 1811: samt att delningsbeskrifningen utvisade, att ifrågakomna hemman bekommit tre skiften, deraf ofvanberörda i östra marken skulle i areal innehålla tillsamman 55 tid 22,026 kpld.
Berörda markskifte befanns å enskifteskartan innehafva samma storlek och form som å rågångskartan, hvaremot skilnadslinierne å marken gingo utefter stengärdesgårdar, hvilka uppgåfvos hafva blifvit uppförde straxt efter enskiftet.
Till förrättningen kallades rågrannarne, dervid sig instälde Nils Persson för hemmanen n:r 76 och 84 a, Bengt Svensson för n:r 75 och 86 och Hanna Persdotter för n:o 84 b, af hvilka de begge förstnämnde anförde, att stengärdesgårdarne stodo på samma ställe, der rågångarne vid enskiftet utstakats; att rörstenarne borde återfinnas i och under gärdesgården; samt att, då denna utstakning vunnit laga kraft,
s. 708 Sida 708 i årgången börjar här
densamma borde gälla, äfven om utstakningen skulle befinnas afvikande från enskifteskartan.
Efter nödiga mätningar och utstakning af rågångarne efter enskifteskartans visning afslutade landtmätaren förrättningen den 26 Oktober 1874 med hänvisning för den missnöjde att anföra klander inom två månader derefter medelst stämning till vederbörlig här.rätt.
Nils Persson och Bengt Svensson instämde derefter Knut Johnsson jemte Per Persson i Sölve och Bengt Persson i Hörby, de sistnämnde såsom förmyndare för Knut Herman Knutsson, under påstående, att som förrättningsmännen, sedan en till Hörby hörande egolott, Östra markskiftet, efter de gränslinier, enligt hvilka markskiftet dittills varit häfdadt, befunnits på marken icke innefatta den rymd, som enligt enskifteskartan borde samma egolott tillkomma, utstakat gränslinierna för egolotten efter sistnämnde karta, till följd hvaraf 7 tid 3 kpld komme att frångå Nils Perssons och Bengt Svenssons dittills häfdade, i norr och söder till egolotten gränsande jordområden, men berörda rågångsutstakning, hvarvid begagnats icke sjelfva konceptet till enskifteskartan utan endast en kopia deraf, vore i allo oriktig, enär rågångarne för ifrågavarande jord vid enskiftet blifvit bestämda att framgå just der, hvarest de blifvit anvisade och jemväl funnos med stenar utmärkte, rågångsutstakningen måtte ogillas, så att Nils Persson och Bengt Svensson bibehölles vid de egoområden de förut innehaft.
Knut Johnsson och hans medparter bestredo käromålet.
Vid syn på stället lät här.r:n genom åtskilliga distansmätningar förvissa sig om, att linierna på rågångskartan hade samma läge som skilnadslinierne å enskifteskartan, så att de linier, hvari stengärdesgårdarne voro uppförde, borde flyttas, den norra 25 alnar norrut i vestra ändan och den södra 26 alnar söderut i östra ändan; och utröntes derjemte, att i stengärdesgården i södra linien fanns dels i hörnpunkten mellan n:r 76, 86 och 71 en i botten af gärdesgården på kant stående sten, visande åt söder, hvilken sten Nils Persson och Bengt Svensson antogo vara en rörsten, och dels
s. 709 Sida 709 i årgången börjar här
i hörnpunkten emellan n:r 86, 71 och 79 likaledes i gärdesgården en sten, som de jemväl ansågo vara en hörnsten.
Nils Persson och Bengt Svensson förmenade, att genom den skedda mätningen icke kunde anses utredt, att de innehade större egor än vederborde; att Knut Johnssons och Knut Herman Knutssons inegor deremot borde uppmätas, emedan möjligt vore, att de derstädes erhållit ersättning för bristen i markskiftet, som vore ett fyllnadsskifte; samt att såsom styrkt måste antagas, att rörstenarne vid enskiftet utlagts der stengärdesgårdarne sedermera blifvit uppsatta.
Knut Johnsson och hans medparter åter ansågo, att, derest den vid ifrågavarande rågångsförrättning utstakade rågång vore riktig, densamma måtte förklaras beståndande.
Här.r:n yttrade i utslag den 15 Juli 1875: att vid anstälda mätningar inhemtats, att Nils Perssons skifte till n:o 84 a i vestra ändan på jorden vore 42 alnar bredare än kartan utvisade, då deremot å ifrågavarande söder derintill belägna skifte till n:o 71 i vestra ändan befunnes en brist af 25 alnar; att Nils Perssons skifte till n:o 76, beläget söder om ifrågavarande skifte, i vestra ändan på marken innehade den enligt kartan detsamma tillkommande bredd, hvilken deremot i östra ändan på marken vore 32 alnar större än livad kartan utvisade, likasom Bengt Svenssons skifte till n:o 75 b och n:o 86, äfven beläget söder om skiftet till n:o 71, vid dess östra sida vore 55 alnar längre å marken än å kartan, under det åter i bredden af östra gafveln af skiftet till n:o 71 saknades 26 alnar, samt att skiftet till n:o 84 b, beläget norr om sistnämnda skifte, i östra ändan å marken innehade sin bredd i enlighet med kartan, då deremot skiljolimen emellan samma skifte och Nils Perssons vester derom belägna skifte till n:o 84 a på marken vore 26 alnar längre än på kartan; och som det derjemte befunnits att genom klandrade rågångsutstakningen Knut Johnssons och Knut Herman Knutssons meranämnde markskifte till n:o 71 för bristen i vestra ändan erhållit fyllnad i mark från skiftena till n:o 84a och 841 och för bristen i östra ändan tillagts fyllnad af skiftena till n:o 76, 75 b och n:o 86, samt Nils
s. 710 Sida 710 i årgången börjar här
Persson och Bengt Svensson till sina ofvanberörda skiften utöfver livad dem sålunda frångått egde större innehaf än hvad enligt enskifteskartan borde dem tillkomma; ty och som rågångsutstakningen blifvit verkstäld i enlighet med den ostridigt laga kraftvunna enskifteskartans visning, samt de af Nils Persson och Bengt Svensson såsom råmärken anvisade stenar icke, emot hvad samma kartor visade, kunde för bestämmande af gränslinierna för ifrågavarande skifte tillerkännas vitsord; alltså och då någon felaktighet uti den vid klandrade förrättningen begagnade kopia af konceptkartan icke blifvit angifven och afseende å invändningen om dess begagnande således ej kunde fästas, samt för bedömande af tvisten ej vore nödigt, vare sig att vidare mätning än som skett af Nils Perssons och Bengt Svenssons ifrågavarande markskiften, eller, såsom yrkadt blifvit, att fullständig granskning af samtlige egorna till Hörby by anstäldes, pröfvade här.r:n lagligt Nils Perssons och Bengt Svenssons instämda talan att ogilla.
Nils Persson och Bengt Svensson klagade hos hofrai öfver Skåne och Blekinge och åberopade vittnen, som med hofr:ns begifvande afhördes inför här.r:n och intygade:
Anders Andersson (75 år): att stengärdesgårdarne låge qvar på samma ställe, der de blifvit uppsatte, samt att midt i stengärdesgården funnes två rörstenar, af hvilka den ena låge i dagen och den andra anträffats efter gräfning.
Anders Nilsson (80 år): att vittnets moder varit egare af n:o 76 vid enskiftets förrättande; att vittnet, som kort derefter blifvit egare af samma hemmansdel, låtit uppsätta stengärdesgården i linien emot n:o 71, der förrättningsmännen rest rörstenar; att såväl berörda gärdesgård som rörstenarne ännu funnos på samma ställe, samt att stengärdesgården emellan n:r 71 och 84 jemväl låg på samma plats der den straxt efter enskiftet blifvit uppsatt.
Nils Gummesson (52 år) och Ödman (58 år) sammanstämmande: att stengärdesgården, så länge vittnena kunna minnas, legat på samma plats.
Hofr:n utlät sig i dom den 23 Juni 1876: att hofr:n
s. 711 Sida 711 i årgången börjar här
funne de med hofr:ns tillstånd inför här.r:n hörda vittnens utsagor i förening med den omständighet, att Knut Johnsson och hans medparter icke ens kunnat påstå, att råmärkena för ifrågavarande, till hemmanet '/2 mtl n:o 71 Hörby hörande utmarksskifte, sådane de vid enskifte inom Hörby by åren 1808—1813 utsattes, blifvit flyttade, innefatta tillförlitlig upplysning derom, att de skilnadslinier, efter hvilka samma utmarksskifte och Nils Perssons och Bengt Svenssons derintill gränsande egolotter före nu klandrade rågångsutstakningen häfdats, varit desamma, som vid berörda enskifte blifvit bestämde och utvisade såsom gränser för egolotterna; och enär den sålunda af enskiftesförrättaren verkstälde rågångsutstakning i sammanhang med hela skiftesförrättningen vunnit laga kraft och följaktligen måste lända till efterrättelse äfven om den ej till fullo öfverensstämde med den vid skiftet upprättade karta, pröfvade hofr:n rättvist att, med upphäfvande af motvädjade utslaget, den genom stämning i målet klandrade rågångsutstakningen till all verkan undanrödja.
Knut Johnsson och hans medparter sökte ändring hos Kongl. Maj:t under yrkande om fastställelse af här.r:ns utslag.
Nils Persson och Bengt Svensson bestredo ändringssökandet.
N. Rev. (rev.sekr:ne Åbergsson, föredragande, och Herslow samt t. f. rev.sekr. Lilliestråle) hemställde i underdånighet, att Kongl. Maj:t måtte pröfva rättvist, med upphäfvande af hofr:ns dom i hufvudsaken, fastställa här.r:ns derutinnan meddelade utslag.
Vid sakens föredragning den 19 Mars 1878 inför H. D. (i närvaro af just.råden Södergren, frih. Leuhusen, Wretman, Naumann, von Hofsten och Lindhagen) bifölls det underdåniga betänkandet.
Kongl. Maj:ts dom utgafs den 11 April 1878.
s. 712 Sida 712 i årgången börjar här
Ecole libre des sciences politiques i Paris.