Naumanns tidskrift 1879 s. 687

Tidskrift, årgången 1876, sid. 625.

Revisionssekreteraren A. V. Åbergsson, kommendörkaptenen Th. Arwidsson och dispachören W. d’Aubigné i egenskap af sysslomän i sjöförsäkringsaktiebolaget Neptunus’ konkursbo yrkade, efter stämning hos Stockholms rådst.-rätt, att som Stockholms ångfartygsrederibolag hos bolaget »Neptunus» för sjöfara försäkrat dels ångfartyget »Motala» för tiden från och med den 15 Augusti 1873 till och med den 14 Augusti 1874 för 180,000 rdr mot en betingad premie af 11,700 rdr, dels ångfartyget »Nautilus» för tiden från och

s. 688 Sida 688 i årgången börjar härKopiera citering

Den kontrahent, som gjort konkurs, befriades ej derigenom från sina skyldigheter och förlorade ej sina rättigheter. Ångfartygsbolagets protest vore således utan all verkan. Bolaget Neptunus stode fortfarande i ansvar för de skador, som kunde drabba de försäkrade fartygen, och borde derföre äfven åtnjuta betalning för den risken och följaktligen utfå premierna. De fordrade beloppen vore egentligen endast andelar af årspremien, hvilken rätteligen bort i förskott betalas, ehuru anstånd dermed lemnats. Att genom bolaget Neptunus’ konkurs förlust inträffat för dess försäkringstagare, dels derigenom att desse för inträffade skador ej kunnat erhålla betalning annorledes än genom utdelning i konkursen, dels derigenom att de, af fruktan för att Neptunus ej skulle kunna fullt ersätta möjligen inträffande skador, ansett nödigt att bereda sig ytterligare säkerhet genom att taga ny försäkring hos annat bolag, vore anledningen dertill att sysslomännen af billighet gjort den hemställan, som här förut är omförmäld. Genom cirkulär hade försäkringstagarne ock inbjudits att ingå på en sådan uppgörelse, och de fleste hade antagit detta anbud. Bland dem, som ej låtit sig afhöra, vore ångfartygsbolaget, som således ej velat ingå på att på det ena eller det andra sättet meddela Neptunus ett bevis, hvarigenom Neptunus befriades från ansvar, ty omförmälda protest kunde desto mindre anses innefatta en sådan uppgörelse, som den dels afgafs långt innan sysslomännen ifrågasatte någon förlikning, dels ej innehöll ett tydligt förklarande vare sig att Neptunus befriades från ansvar för skador, som möjligen inträffat under tiden före protestens afgifvande, eller för möjliga anspråk på återbäring af de redan guldna premierna. Utan total befrielse från sådant ansvar hade sysslomännen ej velat medgifva befrielse från betalning af oguldna premier. Då sysslomännen föreslogo förlikning, var det således med bestämda, af ångfartygsbolaget ej uppfylda vilkor. Denna förlikning hade föreslagits ej af den anledning att sysslomännen ansett försäkringstagarne lagligen berättigade att häfvä försäkringsaftalen, utan emedan sysslomännen ansett uppgörelsen prak-

s. 689 Sida 689 i årgången börjar härKopiera citering

Assurance-premier förfallna efter början af försäkringsgifvares konkurs. 687

Ångfartygsbolaget åberopade vidare protokollet vid sammanträde den 15 Juni 1874 med borgenärerne i bolaget Neptunus’ konkursbo. Vid detta sammanträde bade gode männen gjort följande hemställan: Bolaget Neptunus hade fordringar hos åtskillige svenske försäkringstagare för till en del ännu ej förfallna qvartalspremier för årsförsäkringar. Enligt bolagsordningen kunde anstånd med betalningen af årspremie beviljas sålunda, att premien erlades qvartalsvis men i förskott. Häraf kunde synas, att, då årspremien utgjorde en vid årsförsäkrings afslutande af försäkringstagaren kontraherad skuld, han fortfarande, oaktadt bolaget Neptunus gjort konkurs, vore pligtig att erlägga de betingade qvartalsafbetalningarne till dess hela årspremien blifvit till fullo godtgjord. Då det likväl syntes vara synnerligen obilligt gent emot försäkringstagarne att, sedan försäkringen ej längre kunde erbjuda honom det dermed åsyftade skydd, affordra honom de återstående qvartalspremierna, hemstälde gode männen, att de måtte erhålla uppdrag att med de ifrågavarande försäkringstagarne träffa den uppgörelse, att de fritoges från skyldighet att betala dittills oguldna premier mot det de å sin sida befriade konkursboet från allt ansvar på grund af berörda försäkringar och derom meddelade bevis, antingen genom policens återställande med påskrift om densammas annullerande eller ock på annat sätt, men att, om sådane förlikningsaftal ej kunde komma till stånd och rättegång följaktligen måste mot försäkringstagarne anställas, sådan rättegång till en början måtte få anställas endast emot en och annan försäkringstagare. Denna hemställan hade bifallits af borgenärerne.

Med tillämpning af detta beslut och då ångfartygsbolaget redan den 8 Maj 1874 underrättat bolaget Neptunus att försäkringarne vore häfda, ansåg ångfartygsbolaget sig befriadt från vidare betalning.

Sysslomännen anförde: Aftalet vore ett ömsesidigt kontrakt, som ej kunde af endera kontrahenten häfvas. Om den ene kontrahenten gjorde konkurs, föranledde denna omständighet ej i och för sig dertill att kontraktet häfdes.

s. 690 Sida 690 i årgången börjar härKopiera citering

för sista qvartalet eller för tiden frän och med den 15 Maj 1874, utgörande 2,925 kronor, icke blifvit inbetald, dels ångfartyget Nautilus för tiden från och med den 1 Oktober 1873 till och med den 30 September 1874, derför premien för sista qvartalet eller för tiden från och med den 1 Juli 1874, utgörande 3,948 kronor 75 öre, icke blifvit gulden, och dels ångfartyget Stockholm för tiden från och med den 1 Januari till och med den 31 December 1874, hvarför premierna för de två sista qvartalen eller för tiden från och med den 1 Juli 1874, utgörande 6,402 kronor 50 öre, icke blifvit erlagda; likväl och som upplyst vore, att sjöförsäkringsaktiebolaget Neptunus blifvit försatt i konkurstillstånd den 11 Maj 1874 och derigenom urståndsatt att fullgöra försäkringsaftalen redan innan de omförmälda premierna till betalning förfallit; alltså och då Stockholms ångfartygsrederibolag icke kunde anses hafva varit pligtigt att fullgöra åtaganden på grund af aftal, som af sjöförsäkringsaktiebolaget Neptunus icke kunnat uppfyllas, ogillades käromålet.

Sysslomännen vädjade till Svea hofrätt, som i dom den 7 Mars 1878 yttrade, att, ehuru Stockholms ångfartygsrederibolag låtit den 8 Maj 1874 för styrelsen för sjöförsäkringsaktiebolaget Neptunus tillkännagifva, att rederibolaget, af den anledning att bolaget icke ansåg de hos Neptunus tagna årsförsäkringar å, bland andra, ångfartygen Motala, Nautilus och Stockholm säkra, låtit i annat försäkringsbolag försäkra nämnda fartyg, och förklara de å försäkringarne i Neptunus utfärdade policer upphäfda; likväl och emedan hvarken berörda uppsägning, den der icke af styrelsen för sjöförsäkrings-aktiebolaget Neptunus antagits, eller sistnämnda bolags derefter den 11 Maj 1874, och således innan omstämda qvartal af årspremierna för de med Neptunus slutade ifrågavarande försäkringar varit till betalning förfallna, inträffade konkurs, hvarigenom försäkringsaftalen icke kunde anses vara från Neptunus’ sida häfda, lagligen föranledde till befrielse för rederibolaget från skyldighet att årspremierna till fullo betala; ty och som rederi-

s. 691 Sida 691 i årgången börjar härKopiera citering

Assurance-premier förfallna efter början af försäkringsgifvares konkurs, 689 tisk, billig och medförande fördel äfven för bolaget Neptunus, som derigenom skulle befrias från ansvar för den föregående' tiden och från återbäring af redan emottagna premier.

För att ådagalägga att ångfartygsbolaget icke med bolaget Neptunus träffat någon sådan uppgörelse, hvarigenom Neptunus befriades från allt ansvar, utan tvärtom i konkursen bevakat redan erlagda premier, företedde sysslomännen Stockholms rådst.-rätts i bolaget Neptunus’ konkurs meddelade dom, utvisande att ångfartygsbolaget bevakat så stor del af de senast före konkursens början betalda premier, som belöpte från den 2 Maj 1874, då bolaget Neptunus enligt uppgift förklarat sig insolvent, till qvartalens slut. Detta utgjorde bevis derom att ångfartygsbolaget ej ansett aftalen annullerade utan gjort dem gällande mot konkursboet.

Ångfartygsbolaget genmälde, att sysslomännen medgifvit att ångfartygsbolaget vid protestens aflemnande haft sig bekant att fartygen då ej lidit någon skada. Neptunus’ konkursbo stod således vid den tiden ej i ansvar för någon skada. Det medgifvande, som genom protesten begärts, hade ångfartygsbolaget äfven erhållit genom borgenärsbeslutet, och protesten innefattade för Neptunus bevis derom att detta bolag befriats från allt ansvar. Ångfartygsbolaget hade derföre icke vidtagit någon åtgärd med anledning af ofvannämnda cirkulär och hade varit berättigadt att bevaka i konkursen, äfven om policerna återstälts. Då den fara, för hvilken premierna vore ersättning, vid konkursens början ej börjat, kunde ångfartygsbolaget ej vara pligtigt att betala samma premier.

Genom dom den 29 Januari 1877 utlät sig rådst.-r:n: att ehuru ostridigt vore, att Stockholms ångfartygsrederibolag hos sjöförsäkringsaktiebolaget Neptunus mot årliga premier af sex och en half procent å uppgifna belopp, hvilka premier skolat qvartalsvis i förskott betalas, försäkrat dels ångfartyget Motala för tiden från och med den 15 Augusti 1873 till och med den 14 Augusti 1874, hvarför premien

Naumann, Tidskr. f. lagstifin. etc. 16:de årg. 44

s. 692 Sida 692 i årgången börjar härKopiera citering

Nautilus för tiden från och med den 1 Oktober 1873 till och med den 30 September 1874, derför premien för sista qvartalet eller för tiden från och med den 1 Juli 1874, utgörande 3,948 kr 75 öre, icke blifvit gulden, och dels ångfartyget Stockholm för tiden från och med den 1 Januari till och med den 31 December 1874, hvarför premierna för de två sista qvartalen eller för tiden från och med den 1 Juli 1874, utgörande 6,402 kr 50 öre, icke blifvit erlagda; likväl och som ostridigt är, ej mindre att bolaget Neptunus den 1 Maj 1874 af dess direktion förklarats insolvent, än äfven att nämnda bolags tillgångar den 11 i samma månad blifvit till konkurs afträdda, samt vid sådant förhållande rederibolaget, efter min åsigt, varit berättigadt att, när som helst, efter det bolaget Neptunus förklarat sig insolvent, för den återstående försäkringstiden häfva de om försäkringarne träffade aftal; alltså och då, enligt hvad i saken är vordet upplyst, rederibolaget låtit den 8 Maj 1874 för styrelsen för bolaget Neptunus tillkännagifva att rederibolaget, af den anledning att bolaget icke ansåge de hos Neptunus tagna årsförsäkringar å ofvanomförmälda ångfartyg säkra, låtit i annat försäkringsbolag försäkra nämnda fartyg och förklara de å försäkringarne i Neptunus utfärdade policer upphäfda, samt bolaget Neptunus, efter det berörda tillkännagifvande skett, icke vidare stått någon fara på grund af de å nämnda fartyg af Neptunus tecknade försäkringar; pröfvar jag för min del rättvist gilla det slut, hvari rådst.-r:n stannat.»

I hofr:ns dom sökte ångfartygsbolaget i und. ändring.

N.Rev. (rev.sekr. Herslow, konst.-rev.-sekr. Lilienberg, föredragande, och t. f. rev.-sekr. Westman) hemstälde i und. betänkande, att Kongl. Maj:t måtte pröfva rättvist fastställa hofr:ns dom.

Sedan, jemlikt H. D:s beslut den 9 Oktober 1878, handlingarne i saken cirkulerat mellan H. D:s ledamöter, så företogs saken den 27 Januari 1879 till afgörande i närvaro af just.-råden Södergren, friherre Leuhusen, Naumann, Rabe, Huss och Lindhagen; och enär ostridigt vore, att

s. 693 Sida 693 i årgången börjar härKopiera citering

sAsurance-premier förfallna efter början af försäkringsgifvares konkurs. 691 bolaget, hvilket till stöd för påståendet om en sådan befrielse vidare åberopat ett af borgenärerna i Neptunus’ konkurs den, 15 Juni 1874 fattadt beslut, hvàrigenom gode männen i konkursen bemyndigats att med de svenska försäkringstagare, hvilka hos Neptunus tagit årsförsäkringar å casco, men vid konkursens början ej betalt årspremierna till fulla beloppet, träffa den uppgörelse, att försäkringstagarne mot vissa vilkor fritogos från betalning af ännu oguldna premier, icke, oaktadt rederibolaget ostridigt genom tillhandakommen skrifvelse erbjudits ingå på sådan uppgörelse, före stämningen i saken, ens gifvit gode männen tillkänna om bolaget dertill vore villigt, hvilket icke kunde, på sätt rederibolaget förmenat, anses hafva skett genom ofvanomförmälda den 8 Maj 1874 af bolaget vidtagna åtgärd, samt rederibolaget icke heller i öfrigt ådagalagt något förhållande, som lagligen kunde medföra befrielse från omstämda, ostridigt oguldna premiebelopps erläggande, blef, med ändring af rådst.-r:ns dom, Stockholms ångfartygsrederibolag ålagdt att till sjöförsäkringsaktiebolaget Neptunus’ konkursbo utgifva fordrade premiebeloppet 13,276 kronor 25 öre, tillika med 6 procent årlig ränta å 2,925 kronor från och med den 15 Maj till den 1 Juli, från och med sistnämnda dag å 10,075 kronor till den 1 Oktober, allt 1874, och från och med sistnämnde dag å 13,276 kronor 25 öre till dess betalning skedde.

Om denna dom förenade sig hofrättsrådet friherre Leuhusen, referent., assessoren Moberg och v. här.-höfd. Groll

Fiskalen Westrin var af skiljaktig mening och yttrade: »Ehuru, på sätt rådst.-r:n yttrat, Stockholms ångfartygsrederibolag hos sjöförsäkringsaktiebolaget Neptunus mot årliga premier af 64 procent å uppgifna belopp, hvilka premier skolat i förskott betalas, försäkrat dels ångfartyget Motala för tiden från och med den 15 Augusti 1873 till och med den 14 Augusti 1874, hvarför premien för sista qvartalet eller för tiden från och med den 15 Maj 1874,, utgörande 2,925 kr, icke blifvit inbetald, dels ångfartyget

s. 694 Sida 694 i årgången börjar härKopiera citering

intagits pä länets lasarett och der på fattigvårdsstyrelsens bekostnad vårdats under 5 dagar, Bäcke socken, hvarest Thelning egde hemortsrätt, måtte förpligtas återgälda hvad för ifrågavarande sjukvård enligt företedt qvitto blifvit utbetaldt eller 7 kr. 50 öre.

Bäcke sockens fattigvårdsstyrelse bestred allt afseende å ifrågavarande ansökning.

Genom utslag den 14 Juli 1877 utlät sig K. bef:de: att enär Thelning, hvilken på grund af inflyttning till Venersborg i Juni månad 1874 författningsenligt bort på hösten samma år derstädes mantalsskrifvas, under första hälften af år 1875 och således inom ett år derefter kommit i behof af fattigvård, som jemväl blifvit honom meddelad, samt Thelning vid sådant förhållande jemlikt 25 § af K. F. den 9 Juni 1871, icke kunnat i följd af sin inflyttning till Venersborg derstädes förvärfva försörjningsrätt, utan behölle den hemortsrätt, han ostridigt dessförinnan i Bäcke socken egt, för-