rätt att vid domstol söka sådant vederlag eller skadestånd.

18 mars 1879


Så kom texten hit

  • Ej mänskligt kontrollerad. Transkriberad av Stockholms universitetsbibliotek med Abbyy FineReader; text och nummer som de står i OCR-lagret. Ingen människa har läst korrektur på texten, på löpnumren eller på var referatet börjar och slutar.
  • Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, årgången 1879, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek (LIBRIS). Texten nedan är bibliotekets eget OCR-lager och publiceras som den står — ingenting är rättat, bara avstavning över radbrytning är hopfogad.
  • Textkvalitet: högst omkring 0,7 % av orden kan vara felavlästa. Måttet är andelen ord som inte återkommer i årgångarna 1864–1880 — det räknar sällsynta ord som fel och upprepade fel som ord, och är alltså ett tak, inte en mätning
  • Tryckta sidor: s. 715–716 i årgången 1879. Sidnumren är lästa ur kolumntiteln på varje sida; varje sida nedan har en egen citatknapp, för sidan är citeringen.
  • Nummer saknas i OCR-lagret: bandet trycker ett löpnummer över varje post, men just det här numret har inte gått att läsa. Posten är avgränsad på kolumntiteln — sidhuvudets rubrik, som byts där nästa post börjar — och inget nummer har gissats.
  • Avgränsning: referatets början och slut är bandets egen löpnummerrad i brödtexten, eller — när numret inte gick att läsa — kolumntitelns byte. Avdelningen styr ingenting: tidskriften blandar avhandlingar, notiser och referat genom hela bandet, och referaten står i båda avdelningarna. Innehållsförteckningen är kontroll, inte villkor — dess punktledare tappar siffror i OCR:en, och i fyra årgångar går avdelningsrubriken inte att läsa alls. Det här referatet står inte i förteckningens avdelning III — den posten saknas eller gick inte att läsa.
  • Varför det här är ett referat: texten nämner en underinstans, Högsta domstolen eller dess ledamöter och ett utslag — och bandet skriver ut en dag för Kongl. Maj:ts dom eller för föredragningen inför Högsta domstolen. Avhandlingar som handlar om domstolar faller på det andra ledet.
  • Hela årgången: samma tryck finns i sin helhet, sida för sida, som Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning. Sextonde årgången, 1879 i litteraturen — s. 715–716 där är samma sidor som här.
  • Avgörandedag: ur bandets egen rad — «Kongl. Maj:ts dom utgafs den 18 Mars 1879»
  • Upphovsrätt: verket är fritt från upphovsrätt. Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek. Ratio Lex är inte Stockholms universitetsbibliotek och företräder det inte.

Sidbilderna publiceras inte här — de finns hos Stockholms universitetsbibliotek.

Domstolens referat

Hofr:n utlät sig genom dom den 11 April 1878: att enär Clevander och hans medparter med sitt käromål åsyftat, att rådst.r:n skulle förordna, att de anordningar, som i följd af K. bef:des i Örebro län den 30 Juni 1873 meddelade, af Kongl. Maj:t faststälda utslag vidtagits med ifrågakomna allmänna vägar, skulle genom trafikstyrelsens försorg på uppgifvet sätt förändras, men det enligt 10 kap. 26 § Rättegångs- Balken icke lagligen tillkomme domstol att utfärda dylikt förordnande, blefve, med ändring af rådst.r:ns den 20 Juli 1876 fattade beslut, rådst.r:ns dom i hufvudsaken, såvidt talan deremot fullföljts, undanröjd.

Clevander och hans medparter fullföljde saken till Kongl. Maj:t och anmärkte, att hofr:n oriktigt uppfattat deras talan i saken. Afstängningen af Ekersvägen hade skett innan K. bef:des utslag meddelats och utan att domstols lof dertill erhållits, hvadan ock åtgärden varit olaglig. K. bef:des tillstånd att afstänga vägen vore för öfrigt endast gifvet tills vidare, och de anordningar, dessa föreskrifter afsåge, kunde numera icke anses motsvara eller afhjelpa de olägenheter och intrång, dessa åtgärder förorsakat.

N. rev. (konst, rev.sekr. Lilienberg samt t. f. rev.sekr:ne Cöster, föredragande, och Dickson) hemstälde, att Kongl. Maj:t måtte pröfva rättvist fastställa hofr:ns dom.

Saken föredrogs den 18 Februari 1879 inför H. D. (i närvaro af just.råden Södergren, frih. Leuhusen, Wretman, Naumann, von Hofsten, Lindhagen och Östergren), hvarvid N. Rev:s hemställan bifölls.

Kongl. Maj:ts dom utgafs den 18 Mars 1879.

s. 716 Sida 716 i årgången börjar här

ter af hvetet frän sjöbottnen upphemtat och fört i land 709 kub.fot, hvilket hvete jemte ett annat af Mathiesen genom Olaus Jonsson bergadt parti, hvarom i denna sak icke vore fråga, vid derå den 18 Juni 1877 hållen auktion betingat ett pris af sammanlagdt 1,959 kr. 8 Öre, deraf på det af Daniel Persson och hans medparter i land förda partiet belöpt 939 kr. 85 öre; ty och som Mathiesens invändning, att enär han med Olaus Jonsson slutat kontrakt om bergningen af hvetet, Daniel Persson och hans medparter varit obehöriga att dermed taga någon slags befattning, desto mindre förtjenade afseende, som Daniel Persson och hans medparter uppgifvit, hvad å Mathiesens sida ej ens blifvit motsagdt, att genast efter det ångfartyget stött på grund och innan ännu Mathiesen eller Olaus Jonsson anländt till platsen, bergningen af Daniel Persson och hans medparter påbörjats och derefter fortsatts, samt dessa de sistnämndes uppgifter vunne stöd af i saken hörda vittnens berättelser; alltså och då det af Mathiesen åberopade, med Olaus Jonsson afslutade kontraktet, hvars riktighet, emot Daniel Perssons och hans medparters betridande, i allt fall icke blifvit af Mathiesen styrkt, ej kunde anses hafva omintetgjort Daniel Pers-