Tvist om frälseränta. Frälseskatte- eller skattefrälse-hemman ? Räntans utgörande efter markegång eller icke?
10 juni 1879
Så kom texten hit
- Ej mänskligt kontrollerad. Transkriberad av Stockholms universitetsbibliotek med Abbyy FineReader; text och nummer som de står i OCR-lagret. Ingen människa har läst korrektur på texten, på löpnumren eller på var referatet börjar och slutar.
- Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, årgången 1880, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek (LIBRIS). Texten nedan är bibliotekets eget OCR-lager och publiceras som den står — ingenting är rättat, bara avstavning över radbrytning är hopfogad.
- Textkvalitet: högst omkring 3,5 % av orden kan vara felavlästa. Måttet är andelen ord som inte återkommer i årgångarna 1864–1880 — det räknar sällsynta ord som fel och upprepade fel som ord, och är alltså ett tak, inte en mätning
- Tryckta sidor: s. 202–205 i årgången 1880. Sidnumren är lästa ur kolumntiteln på varje sida; varje sida nedan har en egen citatknapp, för sidan är citeringen.
- Avgränsning: referatets början och slut är bandets egen löpnummerrad i brödtexten, eller — när numret inte gick att läsa — kolumntitelns byte. Avdelningen styr ingenting: tidskriften blandar avhandlingar, notiser och referat genom hela bandet, och referaten står i båda avdelningarna. Innehållsförteckningen är kontroll, inte villkor — dess punktledare tappar siffror i OCR:en, och i fyra årgångar går avdelningsrubriken inte att läsa alls. Det här referatet står inte i förteckningens avdelning III — den posten saknas eller gick inte att läsa.
- Varför det här är ett referat: texten nämner en underinstans, Högsta domstolen eller dess ledamöter och ett utslag — och bandet skriver ut en dag, och posten står i årgångens innehållsförteckning, avdelning III. Avhandlingar som handlar om domstolar faller på det andra ledet.
- Hela årgången: samma tryck finns i sin helhet, sida för sida, som Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning. Sjuttonde årgången, 1880 i litteraturen — s. 202–205 där är samma sidor som här.
- Avgörandedag: ur bandets egen rad — «Kongl. Maj:ts dom utgafs den 10 Juni 1879»
- Upphovsrätt: verket är fritt från upphovsrätt. Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek. Ratio Lex är inte Stockholms universitetsbibliotek och företräder det inte.
Sidbilderna publiceras inte här — de finns hos Stockholms universitetsbibliotek.
Domstolens referat
Den 25 Januari 1828 blef af Kinne här.rätt för fältkamreraren Olof Guldstrand utfärdadt fastebref å frälseräntan af 1 mtl »frälseskatte» Heide i Gäteneds socken, hvilken ränta han tillhandlat sig af assessoren Odhelius.
Enligt ett den 15 Augusti 1872 efter bemälde Guldstrand upprättadt arfskifte delades nämnda ränta emellan Guldstrands trenne barn, medicine licentiaten Alfred Guldstrand, landtbrukaren E. H. Guldstrand och Marget Guldstrand.
Hos K. bef:de i Skaraborgs län sökte Guldstrands arfvingar att af Carl Johansson, Anders Erik Svensson och Anders Andersson, såsom egare till hemmanet Heide, utbekomma hvad af 1876 års frälseränta med tillagd forsellönsersättning på dem hvardera belöpte, eller utaf Carl Johansson för 1 mtl 140 kr. 34g öre, af Anders Erik Svensson för 1 mtl 51 kr. 33 öre och af Anders Andersson för 1% mtl 12 kr. 75g öre, tillika med ränta derå från afradsdagen.
Till bestyrkande af räntans belopp företedde Guldstrands arfvingar en från kammarkollegii tredje provinskontor den 1 Mars 1877 utfärdad handling med öfverskrift »Uppgift enligt 1690 och 1719 års jordeböcker å den af nedanstående hemman utgående frälseränta, uträknad efter 1876 års markegångspris Litt. A. för Skaraborgs län med tillägg af forsellön».
Denna uppgift upptager för Hemmanet Helde n:o 1 ett mtl »frälse»
dels jordeboksränta: penningar, spanmål (11 tunna), smör (6 lisp.), årliga hästar (6 st.), kungshästar (2 st.), dagsverken (6 st.) till kronovärde i speciemynt 6 rdr 19 sk. 3% rst och till värde i penningar .........123 kr. 23,44 öre,
Transport 123 kr. 23,44 öre,
s. 203 Sida 203 i årgången börjar här
Transport 123 kr. 23,44 öre, dels hemmantalsränta: penningar, spanmål (1# tunna), byggningshjelp, salpeterhjelp, boskapspenningar, skjutsfärdspenningar, ökedagsverken (6), drängedagsverken (12) till kronovärde i speciemynt 6 rdr 3 sk. 3% rst och till värde i penningar ......................................79 » 10,75 »
och dels forselersättning för 3 tunna spanmål à 50 öre tunnan ......................1 » 80 »
tillhopa 204 kr. 14 öre.
Hemmansegarne bestredo krafvet: Grunden för detsamma vore den, att hemmanet skulle vara »frälseskatte», hvilket borde anses utmärka, att hemmanet, såsom frälse, genom köp eller annan afhandling upplåtits till ofrälse man med eller utan förbehåll om räntan. Då Guldstrands arfvingar ej företett någon afhandling, enligt hvilken frälseräntan skulle från hemmanet utgå, eller ens föreburit att något aftal derom träffats, bestredo hemmansegarne, under åberopande af 5 § i K. F. den 21 Februari 1789, arfvingarnes rätt till frälseränta af hemmanet. För den händelse Guldstrands arfvingar vore berättigade till sådan ränta, bestredo hemmansegarne rätt för räntetagarne att förvandla de persedlar, i hvilka räntan möjligen borde utgå, till penningar efter länets markegångspris, så framt det icke kunde visas, att arfvingarne på grund af särskildt aftal vore dertill berättigade. Slutligen bestredo hemmansegarne vitsord åt ofvannämnda »uppgift» angående räntan.
Hemmansegarne åberopade derjemte ett från kammarkollegium meddeladt utdrag af Skaraborgs läns specialjordebok för år 1825, deri hemmanet kallas frälsehemman, och som upptager kronans behållna ränta till 46 sk. 5 rst specie.
I afgifna påminnelser bestredo Guldstrands arfvingar, att hemmanet vore af frälseskattenatur, och påstodo att hemmanet var skattefrälse. Detta förhållande framginge af för-
s. 204 Sida 204 i årgången börjar här
ut omförmälda »uppgift». Hemman af frälseskattenatur förekomme ej i jordeböckerna med utsatt ränta.
Enligt resolution den 11 Maj 1878 fann K. befde, med anledning af hvad hemmansegarne mot krafvet invändt, målet ej kunna handräckningsvis afgöras, utan hänvisade Guldstrands arfvingar att efter stämning sin talan vid domstol i laga ordning anhängiggöra och utföra efter befogenhet.
Arfvingarne besvärade sig hos Göta hofrätt: Den i åberopade fastebrefvet förekommande uppgift derom att hemmanet vore frälseskatte, på hvilken uppgift hemmansegarne grundat sitt bestridande af krafvet, vore origtig och härledde sig sannolikt från förvexling vid köpeafhandlingens författande af orden »skattefrälse» och »frälseskatte». Till bevis derom att hemmanet var skattefrälse åberopade klaganderne flera handlingar.
I utslag den 8 November 1878 yttrade Iwfr:n: att hofr:n af företedda utdrag ur kammarkollegii registratur för den 20 December 1682 samt 1690, 1719, 1795 och 1825 årens jordeböcker för Skaraborgs län, äfvensom af ett Kongl. Maj:ts bref den 8 Januari 1806 inhemtat: att hemmanet Heide blifvit före 1682 löst till skatte samt att hemmanets ränta, som varit enskild man donerad, men sistnämnda år indragits till Kongl. Maj:t och kronan, den 13 Juni 1683 af Kongl. Maj:t och kronan upplåtits till friherre Johan Stake genom byte, hvilket, sedan en dervid uppkommen brist i vederlaget blifvit kronan godtgjord, genom berörda Kongl. Bref stadfästats; och emedan således vore ådagalagdt, att hemmanet Heide vore af skattefrälsenatur och att denna hemmanets egenskap tillkommit derigenom, att Kongl. Maj:t och kronan utbytt räntan till frälseman; ty och som vid detta förhållande räntan borde utgöras på enahanda sätt, som emellan räntegifvare och räntetagare egt rum den tid räntan från kronan uppläts, samt, jemlikt de vid nämnda tid gällande författningar, utlagorna antingen skulle erläggas i sjelfva persedeln eller lösas efter markegången i närmaste köpstad inom lagsagan; alltså och då hemmansegarne ej gittat påvisa något fel i den till stöd för krafvet åberopade
s. 205 Sida 205 i årgången börjar här
uppgift och uträkning, blef, med upphäfvande af K. bef:des resolution, hemmansegarne ålagdt att emot qvitto till Guldstrands arfvingar utgifva, Carl Johansson 140 kr. 35 öre, Anders Erik Svensson 51 kr. 3 ore och Anders Andersson 12 kr. 76 öre, tillika med 6 procent årlig ränta å beloppen från afradsdagen den 25 Februari 1877 till dess betalning skedde.
I detta utslag sökte hemmansegarne i und. ändring och yrkade på anförde skäl att saken måtte förklaras tvistig,
N. Rev. (konst, rev.sekr. Westman samt t. f. rev.- sekr:ne Cöster, föredragande, och Dickson) hemstälde i und. betänkande, att Kongl. Maj:t måtte pröfva rättvist fastställa hofr:ns utslag.
Vid sakens föredragning den 14 Maj 1879 inför H. D. (i närvaro af just.råden Södergren, frih. Leuhusen, von Hofsten, Olivecrona, Huss, Svedelius och Wedberg) gillades N. Rev:s betänkande.
Kongl. Maj:ts dom utgafs den 10 Juni 1879.