Revisionssökande har fått sig af Hofrätt förelagdt att nedsätta tre intecknade skuldebref, om hvilka tvistats, men sökanden har i stället deponerat beloppet 20,000 kronor med ränta. Äro præstanda dymedelst i detta fall fullgjorda?

30 september 1879


Så kom texten hit

  • Ej mänskligt kontrollerad. Transkriberad av Stockholms universitetsbibliotek med Abbyy FineReader; text och nummer som de står i OCR-lagret. Ingen människa har läst korrektur på texten, på löpnumren eller på var referatet börjar och slutar.
  • Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, årgången 1880, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek (LIBRIS). Texten nedan är bibliotekets eget OCR-lager och publiceras som den står — ingenting är rättat, bara avstavning över radbrytning är hopfogad.
  • Textkvalitet: högst omkring 1,1 % av orden kan vara felavlästa. Måttet är andelen ord som inte återkommer i årgångarna 1864–1880 — det räknar sällsynta ord som fel och upprepade fel som ord, och är alltså ett tak, inte en mätning
  • Tryckta sidor: s. 368–371 i årgången 1880. Sidnumren är lästa ur kolumntiteln på varje sida; varje sida nedan har en egen citatknapp, för sidan är citeringen.
  • Avgränsning: referatets början och slut är bandets egen löpnummerrad i brödtexten, eller — när numret inte gick att läsa — kolumntitelns byte. Avdelningen styr ingenting: tidskriften blandar avhandlingar, notiser och referat genom hela bandet, och referaten står i båda avdelningarna. Innehållsförteckningen är kontroll, inte villkor — dess punktledare tappar siffror i OCR:en, och i fyra årgångar går avdelningsrubriken inte att läsa alls. Det här referatet står inte i förteckningens avdelning III — den posten saknas eller gick inte att läsa.
  • Varför det här är ett referat: texten nämner en underinstans, Högsta domstolen eller dess ledamöter och ett utslag — och bandet skriver ut en dag, och posten står i årgångens innehållsförteckning, avdelning III. Avhandlingar som handlar om domstolar faller på det andra ledet.
  • Hela årgången: samma tryck finns i sin helhet, sida för sida, som Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning. Sjuttonde årgången, 1880 i litteraturen — s. 368–371 där är samma sidor som här.
  • Föredragningsdag: ur bandets egen rad — «föredrogs den 30 September 1879». Bandet skriver inte ut dagen för Kongl. Maj:ts dom i det här referatet.
  • Upphovsrätt: verket är fritt från upphovsrätt. Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek. Ratio Lex är inte Stockholms universitetsbibliotek och företräder det inte.

Sidbilderna publiceras inte här — de finns hos Stockholms universitetsbibliotek.

Domstolens referat

I stämning till Stockholms rådst.rätt å sysslomännen i Justus Ferdinand Landqvists och hans firma Justus F. Landqvist et komp:s konkurs Erik Öhman och W. Gilljam yrkade K. E. Pettersson, att som han hos Landqvist i förvar nedsatt dels 3 i särskilda fastigheter i Norrköping intecknade skuldsedlar å tillhopa 20,000 kr. jemte ränta dels ock 65 aktiebref i Stockholm—Vesterås—Bergslagens trafikaktiebolag, sysslomännen måtte förpligtas att till Pettersson genast utgifva dessa skuldsedlar och aktiebref.

Genom dom den 28 Januari 1878 ålade rådst.r:n sysslomännen att till Pettersson utlemna ifrågavarande skuldsedlar, hvaremot hans yrkande om utbekommande af aktiebrefven ogillades.

Svea hofrätt, hvarest parterne å ömse sidor fullföljde talan, meddelade dom den 27 December 1878, hvarigenom

s. 369 Sida 369 i årgången börjar här

xådst.r:ns dom sålunda ändrades, att sysslomännen förpligtades att till Pettersson utlemna jemväl aktiebrefven.

I anledning af sysslomännens missnöjesanmälan emot denna dom föreskref hofr:n i resolution den 16 Januari 1879 (som icke blifvit öfverklagad), att sysslomännen till fullgörande af hofr:ns dom borde bos öfverståth.emb. kansli eller i taka händer nedsätta jemte omtvistade 65 aktiebref tillika omförmälda 3 inteckningar.

Då sysslomännen derefter till hofr:n inlemnade præstandahandlingar, tillkännagåfvo de, att de uppsagt skuldsedlarne och uppburit dessas hufvudstol jemte ränta samt till följd deraf icke kunde fullgöra hofr:ns föreskrift i afseende å nedsättning af skuldsedlarne. I stället ingåfvo sysslomännen ett af notarius publicus Sven Wessberg den 21 Febr. 1879 meddeladt bevis, att sysslomännen till fullgörande af hofr:ns dom i saken hos honom såsom i taka händer nedsatt jemte förenämnda aktiebref dels Sveriges riksbanks depositionsbevis å tillhopa 20,000 kr., som blifvit i riksbanken deponerade af »Justus F. Landqvist et comp:s konkursmassa genom Erik Öhman», och dels kontanta penningar 2,547 kr. 52 öre. (Sistnämnda belopp utgjorde något mer än ränta å förskrifna kapitalbeloppen till nedsättningsdagen).

Hofr:n yttrade i resolution den 25 Februari 1879, att enär hofr:n genom sin den 16 Jan. meddelade resolution föreskrifvit, att det ålåge sysslomännen att hos öfverståth.emb:s kansli eller i taka händer nedsätta omförmälda tre intecknade skuldsedlar, men sysslomännen icke kunde anses hafva med de till hofr:n ingifna handlingar visat, att de rätteligen fullgjort hvad sålunda blifvit dem till iakttagande föreskrifvet, funne hofr:n det icke kunna tillåtas sysslomännen att saken hos Kongl. Maj:t fullfölja.

Sysslomännen sökte ändring i sjelfva saken och anförde tillika besvär öfver hofr:ns den 25 Februari 1879 meddelade resolution. Det hade icke varit möjligt, yttrade de, att bokstafligen fullgöra hofr:ns föreskrift i revisionsutslaget, enär de redan förut sökt och erhållit liqvid för skuldsed-

Naumann, Tidskr. f. lagstiftn. ete. 17:de årg.

s. 370 Sida 370 i årgången börjar här

larne. Att denna åtgärd varit af nödig omtänksamhet påkallad framginge deraf, att egarne till de intecknade gårdarna sedermera råkat i konkurs; och då föreskrifna beloppen med ränta blifvit nedsatta, ansågo sysslomännen sig hafva rätteligen fullgjort hvad dem ålegat.

Pettersson, som hördes öfver besvären, yrkade fastställelse af resolutionen under åberopande deraf, att sysslomännen icke fullgjort föreskriften i revisionsutslaget och icke varit berättigade att inkassera skuldsedlar, till hvilka Pettersson förklarats vara egare.

N. Rev. (rev.sekr. Skarin, konst, rev.sekr. Westman och t. f. rev.sekr. Hasselrot, föredragande) yttrade i afgifvet betänkande: »För den händelse, Kongl. Maj:t skulle, med undanrödjande af hofr:ns den 25 Februari 1879 meddelade resolution, finna skäligt till hufvudsaklig pröfning upptaga hvad sysslomännen till ändrings vinnande i sjelfva saken anfört, hemställer N. Rev., att Kongl. Maj:t måtte pröfva rättvist härutinnan fastställa hofr:ns dom.»

Saken föredrogs den 30 September 1879 inför H. D., hvars fleste ledamöter (just.råden Södergren, Naumann, von Hofsten, Habe, von Segébaden och Hernmarety funno sysslomännen icke hafva anfört skäl, som i hofr:ns ofvanberörda den 25 sistlidne Februari meddelade beslut kunde verka ändring, hvadan ändringssökandet i sjelfva saken icke kunde till pröfning upptagas.

Just.rådet Wretman yttrade: »Som sysslomännen, med förmälan att de tre i saken omtvistade skuldsedlar, hvilka enligt hofr:ns rev.utslag skolat af dem i taka händer nedsättas, blifvit efter skedd uppsägning å förfallotiderna af vederbörande gäldenärer infriade, i stället hos hofr:n visat, att ett emot skuldsedlarnes innehåll svarande belopp blifvit i behörig ordning nedsatt; alltså och då Pettersson icke påstått, att nämnde skuldsedlar ännu af sysslomännen innehafvas, samt någon anledning icke förekommer att betvifla den uppgifna orsaken till indrifvande af de fordringar, hvarå skuldsedlarne utgjorde bevis, eller omsorgen att betrygga parternas säkerhet, samt sysslomännen i öfrigt fullgjort hvad

s. 371 Sida 371 i årgången börjar här

såsom vilkor för fullföljande af underdånig talan i saken blifvit dem ålagdt, finner jag, med ändring af hofr:ns omförmälte, den 25 sistlidne Februari meddelade beslut, hinder icke möta för pröfning af sysslomannens hos Kongl. Maj:t i saken förda talan.»