Tillkommer utflyttningsbidrag vid laga skifte den som egde jorden när utflyttningen verkställdes, eller den som egde densamma när slutlig uträkning och fördelning skedde af samma bidrag?
1 oktober 1879
Så kom texten hit
- Ej mänskligt kontrollerad. Transkriberad av Stockholms universitetsbibliotek med Abbyy FineReader; text och nummer som de står i OCR-lagret. Ingen människa har läst korrektur på texten, på löpnumren eller på var referatet börjar och slutar.
- Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, årgången 1880, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek (LIBRIS). Texten nedan är bibliotekets eget OCR-lager och publiceras som den står — ingenting är rättat, bara avstavning över radbrytning är hopfogad.
- Textkvalitet: högst omkring 1,1 % av orden kan vara felavlästa. Måttet är andelen ord som inte återkommer i årgångarna 1864–1880 — det räknar sällsynta ord som fel och upprepade fel som ord, och är alltså ett tak, inte en mätning
- Tryckta sidor: s. 394–399 i årgången 1880. Sidnumren är lästa ur kolumntiteln på varje sida; varje sida nedan har en egen citatknapp, för sidan är citeringen.
- Avgränsning: referatets början och slut är bandets egen löpnummerrad i brödtexten, eller — när numret inte gick att läsa — kolumntitelns byte. Avdelningen styr ingenting: tidskriften blandar avhandlingar, notiser och referat genom hela bandet, och referaten står i båda avdelningarna. Innehållsförteckningen är kontroll, inte villkor — dess punktledare tappar siffror i OCR:en, och i fyra årgångar går avdelningsrubriken inte att läsa alls. Det här referatet står inte i förteckningens avdelning III — den posten saknas eller gick inte att läsa.
- Varför det här är ett referat: texten nämner en underinstans, Högsta domstolen eller dess ledamöter och ett utslag — och bandet skriver ut en dag, och posten står i årgångens innehållsförteckning, avdelning III. Avhandlingar som handlar om domstolar faller på det andra ledet.
- Hela årgången: samma tryck finns i sin helhet, sida för sida, som Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning. Sjuttonde årgången, 1880 i litteraturen — s. 394–399 där är samma sidor som här.
- Föredragningsdag: ur bandets egen rad — «föredrogs den 1 Oktober 1879». Bandet skriver inte ut dagen för Kongl. Maj:ts dom i det här referatet.
- Upphovsrätt: verket är fritt från upphovsrätt. Källa: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, digitaliserad av Stockholms universitetsbibliotek. Ratio Lex är inte Stockholms universitetsbibliotek och företräder det inte.
Sidbilderna publiceras inte här — de finns hos Stockholms universitetsbibliotek.
Domstolens referat
Genom bytesbref af den 4 December 1861 bortbytte And. Mattsson i Beteby till E. Malmsten derstädes $ mtl Beteby emot - mtl i samma hemman och en mellangift af 4,500 kr., med tillträdesrätt den 14 Mars 1863; och innehöll bytesbrefvet bland andra stadganden: »Alla i och för pågående laga skifte påkommande kostnader efter denna dag betala vi för de tillbytta hemmanen — — — Skulle något utflyttningsbidrag erhållas af allmänna medel, skall jag, Malmsten, uppbära sådan för $ och jag, Mattsson, för + mtl.»
I stämning till Lösings, Bråbo och Memmings här.rätt yrkade Mattsson att af Malmsten utbekomma dels 179 kr., utgörande utflyttningsbidrag af allmänna medel, dels 249 kr. 29 öre dylikt bidrag af Beteby skifteslag, hvilka belopp, tillkommande nämnde + mtl, Malmsten uppburit, ehuru utflyttningen af hemmansdelens åbyggnader redan var verkstäld då bytet parterna emellan skedde, hvarjemte Mattsson fordrade ränta »från de särskilda afbetalningarne».
Malmsten medgaf, att + mtl varit efter utflyttning bebygdt, då han tillbytte sig detsamma, men bestred att betala det enskilda utflyttningsbidraget, då något förbehåll der-
s. 395 Sida 395 i årgången börjar här
om i bytesbrefvet icke skett. Hvad bidraget af allmänna medel anginge, ville han endast betala detsamma efter afdrag af det belopp, 75 kr., hvartill enahanda bidrag uppgått för det af honom bortbytta è mtl.
Mattsson bestred detta afdrag, enär han kort efter bytet sålt à mtl till annan person och sålunda ej för detsamma erhållit något utflyttningsbidrag.
Uti utslag den 11 Mars 1878 yttrade här.r:n — jemte det dels ett af Mattsson framstäldt påstående om utbekommande af ogulden återstod å ofvanberörda mellangift, dels ock ett af Malmsten efter genstämning väckt yrkande om qvittning ogillades — att det af Mattsson till Malmsten bortbytta + mtl Beteby varit utflyttadt och bebygdt, då Mattsson detsamma till Malmsten bortbytt, så att, äfven utan särskildt förbehåll derom i bytesbrefvet, utflyttningsbidraget af Beteby skifteslag bort tillkomma Mattsson och ej Malmsten, samt i afseende å utflyttningsbidraget af allmänna medel förbehåll i bytesbrefvet blifvit gjordt; ty och då icke visadt vore, det allmänna eller enskilda utflyttningsbidraget utfallit å sådan tid förr än kraf derå af Mattsson anstälts, att han sin rätt dertill förlorat, samt tvist icke vore om beloppet af det utflyttningsbidrag, Malmsten af skifteslaget uppburit, förpligtades Malmsten att, emot qvitto, genast till Mattsson betala de utflyttningsbidrag, Malmsten för Mattssons förr egda | mtl Beteby uppburit ej mindre af allmänna medel med 179 kr., än äfven af en delegare i skifteslaget med 249 kr. 29 öre, jemte 6 procent årlig ränta derå från den dag, Malmsten uppburit beloppen, till dess betalning komme att ske.
Malmsten vädjade till Göta hofrätt: Då i bytesbrefvet stadgades, att bidraget af allmänna medel skulle tillfalla förre egarne af de bortbytta hemmansdelarne, men deri icke något förekomme om det enskilda bidraget, torde deraf följa, att ett motsatt förhållande dermed borde ega rum. Likasom det funnes vissa afgifter, för hvilka en fastighet svarade, så funnes också ersättning och deribland just utflyttningsbidrag, som tillkomme fastigheten eller den, som deraf
s. 396 Sida 396 i årgången börjar här
vore egare, då ersättningen utfölle. Sålunda hade K. bef:de i sin anordning å utflyttningsbidraget af allmänna medel tillerkänt Malmsten detta för 4 mtl och, derest uttryckligt förbehåll derom icke i bytesbrefvet förekommit, hade Malmsten lika fullt varit berättigad behålla detsamma. Då sådant förbehåll om det enskilda bidraget icke skett, vore Malmsten också dertill berättigad. Beträffande bidraget af allmänna medel, vidhölle Malmsten icke längre sitt yrkande om qvittning för 75 kr., men bestred likväl att derå utgifva någon ränta, enär han ansåge Mattsson i stämningen icke hafva yrkat någon sådan; i hvarje fall borde räntan endast beräknas från stämningsdagen.
Mattsson genmälde, att då han utflyttat och bebyggt hemmansdelen, borde honom också tillkomma ersättning derför utan allt slags förbehåll i kontraktet.
Enligt dom den 17 Januari 1879 fann hofr:n skäl icke hafva förekommit, ledande till ändring i här.r:ns utslag.
Om denna dom förenade sig hofrättsrådet Lejman, referent, assessoren Fagerberg och v. här.höfdingen Lindbäck.
Assessoren Bratt, med hvilken hofrättsrådet Hessle instämde, yttrade: »Alldenstund rätt att lyfta understöd af allmänna medel till utflyttning i följd af laga skifte, jemlikt 3 § i K. K. den 27 September 1861, tillkommer endast innehafvare af det hemman, hvars åbyggnad ansetts böra utflyttas, och denna grundsats, efter min uppfattning, eger tilllämplighet jemväl på bidragen från de i utflyttningskostnaden deltagande skiftesdelegarne; ty och enär Mattsson icke visat, att det bidrag, som skolat för flyttningen af husen å ifrågavarande + mtl Beteby erläggas af skiftesdelegarne, varit till betalning förfallet medan Mattsson detsamma innehaft, samt han icke vid hemmansbytet förbehållit sig rätt att nämnde bidrag uppbära, pröfvar jag lagligt att, med upphäfvande af här.r:ns utslag rörande Mattssons anspråk på utbekommande af de härutinnan omstämde 249 kr. 29 öre jemte ränta derå, ogilla detta anspråk; likasom jag, beträffande fullföljda delarne i öfrigt, sålunda ändrar här.r:ns ut-
s. 397 Sida 397 i årgången börjar här
slag, att den ränta, som Malmsten åligger gälda å ådömda 179 kr., bestämmes till 5 procent från stämningsdagen.
Malmsten fullföljde saken till Kongl. Maj:t och anförde: att skiftet å Beteby väl börjats redan på 1860-talet, men sedermera hvilat i flera år tilldess detsamma några år efter hemmansbytet blifvit fortsatt och afslutadt; att vid första sammanträdet Malmsten antecknats såsom egare af 3 mtl och nödgats betala alla skiftesomkostnaderne; att kort före skiftets afslutande fråga om utflyttningskostnaden förekommit, hvarvid skiftesmännen bestämt, att Malmsten, icke Mattsson, skulle åtnjuta det bidrag, som belöpte på ifrågavarande + mtl, hvilket beslut vunnit laga kraft; och androg Malmsten ytterligare vid muntligt förhör, att skiftet blifvit af egodeln.r:n faststäldt den 3 Oktober 1873, hvarigenom beslutet om Malmstens rätt till utflyttningsbidrag vunnit laga kraft; samt att, då Mattsson i bytesbrefvet förbehållit sig blifvande bidrag af allmänna medel, men icke det enskilda bidraget, hade sådant skett af den anledning, att han i den erhållna mellangiften å bytet erhållit godtgörelse för sistnämnde bidrag. Malmsten företedde slutligen utdrag af skifteshandlingarne, utvisande att kommissionslandtmätaren Lodén den 16 December 1867 haft sammanträde för att fortsätta det af aflidne kommissionslandtmätaren Hylin började skiftet i Beteby, dervid Malmsten antecknats såsom egare af $ mtl, samt att värderings-instrumentet öfver utflyttningskostnaderne upptagit sådane kostnader för ifrågavarande hemmansdel till 678 kr. 50 öre. Yrkade ogillande af Mattssons talan.
N. Rev. (konst, rev.sekr. Cöster och t. f. rev.sekr. Hasselrot, föredragande) hemstälde i underdånighet, att Kongl. Maj:t måtte finna skäl icke hafva förekommit ledande till annan ändring i hofr:ns dom, än att den ränta, som Malmsten ålåge gälda å honom till betalning ådömda belopp, bestämdes till 5 procent från stämningsdagen 14:de dagen före början af andra allmänna sammanträdet å 1876 års hösteting med Lösings, Bråbo och Memmings härader.
Rev.sekr. Poignant yttrade: »Som den omständigheten,
s. 398 Sida 398 i årgången börjar här
att Mattsson, innan han genom ifrågakomna, enligt handlingarnes föranledande, en längre tid före afslutandet af laga skifte i Beteby upprättade bytesbref afhändt sig eganderätten till 1 mtl i nämnda by, flyttat hemmanets åbyggnad, icke enligt lag medfört rätt för honom att uppbära det belopp 249 kr. 29 öre, som jemlikt slutlig den 6 Juli 1874 uppgjord uträkning och fördelning af utflyttningskostnaderna annan skiftesdelegare ålegat till egaren af omförmälda $ mtl utgifva; alltså och dä Mattsson genom bytesbrefvet ej förbehållit sig annat utflyttningsbidrag än det, som kunde af allmänna medel erhållas, hemställer jag i underdånighet, att Kongl. Maj:t måtte pröfva rättvist att, med ändring af domstolarnes beslut, ogilla Mattssons instämda talan om utbekommande af förenämnda utflyttningsbidrag med ränta: och tillstyrker jag i underdånighet, att Kongl. Maj:t täcktes ej finna skäl att i domstolarnes beslut i sjelfva saken i öfrigt göra annan ändring, än att den ränta, Malmsten skall till Mattsson gälda å 179 kr., som Malmsten såsom utflyttningsbidrag af allmänna medel uppburit, bestämmes till 5 procent om året från stämningsdagen, 14:de dagen före början af andra allmänna sammanträdet å 1876 års hösteting med Lösings, Bråbo och Memmings härader.
Den åsigt domstolarne i detta mål synas hafva omfattat, kan jag så mycket mindre dela, som densamma i min tanke följdriktigt skulle leda derhän, att i fall enligt liqviden vid skiftet egaren af ifrågavarande $ mtl blifvit skyldig till skifteslaget erlägga större flyttningskostnadsbidrag än som hemmansdelen tillkomme, Mattsson skulle förpligtas gälda skilnaden, fastän han längesedan upphört att vara delegare i skifteslaget. Äfven må erinras, att till stöd för Mattssons nu väckta anspråk ej kunnat åberopas skrifven lag. Och med allmänna rättsgrunder synes det mig icke öfverensstämma, att den, som, på sätt här är fallet, vid föryttrande af sin fastighet medelst bytesbref förbehållit sig att, utöfver den till beloppet bestämda mellangiften, framdeles erhålla det, författningsenligt på den föryttrade egendomen belöpande, till en del »såsom särskild vedergällning
s. 399 Sida 399 i årgången börjar här
for den tunga, det besvär och de omsorger, hvilka med utflyttningen äro förenade», af allmänna medel utgående flyttningskostnadsbidrag, skall derjemte för samma flyttningskostnad ega rätt till ersättning genom enskilde skiftesdelégarés bidrag — en ersättning, som han icke genom aftal förbehållit sig, utan hvarpå han fasthellre genom nyssberörda, i upplåtelsehandlingen gjorda förbehåll indirekt förklarat sig icke ega anspråk.»
Saken föredrogs den 1 Oktober 1879 inför H. D., hvars fleste ledamöter (just.råden Södergren, Wretman, von Hofsten, Rabe, von Segebaden och Hernmarck) gillade rev.sekr. Poignants särskilda mening.
Just.rådet Naumann biföll N. Revis hemställan.
Kongl. Majits dom utgafs den 28 Oktober 1879.