Naumanns tidskrift 1880 s. 671

Den 2 Juli 1865 afled slagtaren J. Carlsson och efterlemnade såsom sterbhusdelegare enkan Marie Louise Carlsson samt sönerna Johan Fritz ocli Carl Wilhelm äfvensom 4 döttrar, deraf en ogift.

s. 672 Sida 672 i årgången börjar härKopiera citering

Bouppteckningen efter J. Carlsson upptog tillgångarne till 34,205 rdr 31 öre och dessutom bland osäkra fordringar en hos sonen Carl Wilhelm till belopp af 29,641 rdr 73 öre, samt å boet hvilande gäld till belopp af 1,238 rdr 48 öre.

Makarne Carlsson hade i lifstiden den 21 Februari 1859 upprättat testamente, hvarigenom förordnats, att den öfverlefvande skulle intill sin död förblifva i orubbad besittning af all den egendom, som funnes i boet, men efter begges död skulle egendomen fördelas så att dottern Martina Lovisa erhölle 1,500 rdr och 1 fortepiano och återstoden skiftades lika emellan alla barnen; att de af sönerne eller mågarne, som häftade i skuld till sterbhuset sedan begge makarne eller en af dem aflidit, skulle, i likhet med hvarje annan deras gäldenär, samma skuld betala eller afqvitta å sina arfsbelopp; dock att, om arfsbeloppet icke försloge till skuldens godtgörande, återstoden icke finge uttagas, utan skulle det bero på sönernes eller mågarnes eget godtfinnande att berörde skulds återstod betala; samt att den efterlefvande maken skulle ega rätt att testamentet ändra.

Detta testamente, efter mannens död bevakadt, godkändes af samtlige arfvingarne.

Den 10 September 1869 gjorde enkan Carlsson tillägg och ändring i berörda testamente samt stadgade bland annat, att om någon arfvinges skuld till boet öfverstege hvad honom eller henne i arf efter makarne tillfölle, den öfverskjutande skuld, som sålunda uppstode, skulle ovikorligen till sterbhuset inbetalas jemte ränta.

Sonen Carl Wilhelm Carlsson dog före modern och efterlemnade 2 barn, dottern Thekla och sonen Artur Waldemar. Efter Carl Wilhelm Carlsson uppstod urarfvakonkurs, deri modern bevakade fordran till belopp af 48,219 rdr 31 öre jemte ränta.

Enkan Marie Louise Carlsson dog den 22 November 1874, ocli upptogos uti bouppteckningen tillgångarne till 37,845 rdr 20 öre och skulderna till 11,622 rdr 94 öre hvar-

s. 673 Sida 673 i årgången börjar härKopiera citering

jemte såsom osäker fordran antecknades bevakad fordran i Carl Wilhelm Carlssons konkurs till belopp af 49,144 rdr 15 öre.

Den 3 April 1877 förrättades arfskifte efter makarne Carlsson, hvarvid de tillgångar, som skulle delas, uppgingo till 34,169 kr. 67 öre.

Enär Carl Wilhelm Carlssons qvarlåtenskap endast bestod i några få bohagspersedlar, hvilka öfverlåtits till hans enka, fanns i boet icke annan tillgång till gäldande af hans skuld till föräldrarne, upptagen till 48,219 kr. 31 öre, än den på honom efter dem belöpande arfslott eller 5,694 kr. 944 öre, hvadan sterbhuset alltså hade en fordran hos Carl Wilhelm Carlsson af 42,524 kr. 364 öre, hvilken måste afskrifvas till lika fördelning å öfriga 5 arfvingar med ett belopp å dem hvar af 8,504 kr. 87^ öre. Carl Wilhelm Carlssons arfslott kom således och med anledning af föreskrifterna i testamentet icke att till hans arfvingar utbetalas, utan skulle fördelas lika emellan hans 5 syskon i afbetalning å hans skuld till dem.

Till 1877 års hôsteting med Fjäre härad uttogo Thekla Carlssons man Albert Nygren och Artur Waldemar Carlssons förmyndare Otto W. Lindqvist stämning under yrkande, att som bestämmelserna i ofvanberörda testamente icke egde tillämplighet emot Thekla Nygren och Artur Waldemar Carlsson, alldenstund Carl Wilhelm Carlssons sterbhusdelegare gjort sig urarfva efter honom och sålunda vunnit befrielse från hans gäld, arfskiftet alltså måtte på det sätt ändras, att hustru Nygren och Artur Waldemar Carlsson tilldelades dem lagligen tillkommande arfsandelar eller tillhopa } af J. Carlssons och Marie Louise Carlssons qvarlåtenskap.

J. F. Carlsson och hans medparter bestredo käromålet: Af testamentet framginge, att innan något af testatorernes barn eller arfvingar finge taga arf efter makarne Carlsson, den skuld, hvaruti de till boet häftade, skulle gäldas eller

Naumann, Tidskr. f. lagstiftn. etc., 17:de årg. 43

s. 674 Sida 674 i årgången börjar härKopiera citering

på arfvet afräknas. Carl Wilhelm Carlsson hade godkänt inbördes testamentet, och hans barn kunde icke ega bättre rätt än han sjelf egt, om han lefvat. Om också urarfvaförmån efter honom sökts och vunnits, kunde denna icke verka retroaktivt till förringande af makarne Carlssons testamente, helst med en sådan ansökning endast kunde afsetts och vunnits befrielse för Carl Wilhelm Carlssons barn från faderns gäld, utan rätt till arf efter farföräldrarne. På grund häraf yrkades fastställelse af arfskiftet.

Nygren och Lindqvist genmälde, att, då Carl Wilhelm Carlsson aflidit före sin moder och innan ännu arf blifvit skiftadt efter fadern, samt Carl Wilhelm Carlssons barn således i stället inträdt såsom arfvingar, kunde testamentet, deri stadgats, att de af testatorernes mågar och söner, som häftade i skuld till sterbhuset, skulle vid testatorernes död inbetala skulden eller afqvitta å dem tillkommande arf, icke förringa Nygrens och hans medparts rätt, så mycket mindre, som, äfven om åt testamentet finge gifvas den vidsträckta tolkning, att söner och mågar äfven omfattade barnbarn, desse, som icke häftat i skuld till sterbhuset, genom urarfvagörelsen beredt sig befrielse från ansvarighet för sin faders gäld till samma sterbhus.

Här.r:n utlät sig genom utslag den 3 Juni 1878: att emedan ostridigt vore, att Marie Louise Carlsson för den skuld, hvari hennes son Carl Wilhelm Carlsson till sina föräldrar häftat, efter bevakning uti Carl Wilhelm Carlssons urarfvakonkurs, fått sig tillerkänd betalningsrätt och erhållit godtgörelse, såvidt tillgångarne efter Carl Wilhelm Carlsson medgifvit; ty och som den skyldighet, hvilken, på sätt J. F. Carlsson och hans medparter förmenat, för Carl Wilhelm Carlsson, om han sin moder öfverlefvat, kunde hafva qvarstått, att med de tillgångar, som efter modern skolat honom tillfalla, gälda hvad af berörda skuld vid arfskiftet efter honom ännu varit obetaldt, icke lagligen kunde göras gällande emot hans barn, hvilka, efter urarfvagörelse, från allt ansvar för fadrens gäld blifvit frikände, eller på deras arfsrätt efter fadermodern inverka; alltså och då, vid upptagna

s. 675 Sida 675 i årgången börjar härKopiera citering

förhållandet, bestämmelsen uti åberopade testamentena, att de af J. Carlssons och Marie Louise Carlssons söner och mågar, som häftade för skulder till sterbhuset, skulle efter enderas eller bägge makarnes död gälden betala eller afqvitta å det dem tillkommande arfsbelopp, icke heller kunde betaga Carl Wilhelm Carlssons barn rätt att, lika med öfrige arfvingarne efter Marie Louise Carlsson, uti skiftet af hennes efterlemnade egendom ingå, förklarade här.r:n, med ändring af klandrade arfskiftet, hustru Nygren och Artur Waldemar. Carlsson berättigade att erhålla laglig arfslott eller tillhopa % af den till skifte emellan sterbhusdelegarne efter Marie Louise Carlsson bestämda qvarlåtenskap.

J. F. Carlsson och hans medparter vädjade till Göta hofrätt.

Hofr.n yttrade i dom den 31 Januari 1879: att enär den af här.r:n åberopade omständighet, att Carl Wilhelm Carlssons barn genom urarfvagörelse vunnit befrielse från personlig ansvarighet för faderns gäld, icke berättigade dem till arf efter faderföräldrarne i annan ordning eller under andra vilkor än i 2 кар. 2 § Arfdabalken stadgades; alltså och då Carl Wilhelm Carlssons barn, enligt nämnda lagrum, egt taga allenast så mycket af arfvet, som deras fader, men upplyst vore, att han vid sin död till sterbhuset efter sin fader häftat i skuld vida öfverstigande den på honom belöpande arfslott efter föräldrarne, pröfvade hofr:n lagligt att, med upphäfvande af här.r:ns utslag, ogilla Nygrens och hans medparts instämda talan.

Om denna dom förenade sig hofrättsrådet Andersson, assessorerne Uggla oclr Runbäck samt v. här.höfdingen Andersson.

Hofrättsrådet Backman yttrade: »Jag, — som af handlingarne inhemtat, att Marie Louise Carlsson, hvilken öfverlefvat sin man J. Carlsson, på grund af åberopade testamentet den 21 Februari 1859, intill sin död varit i besittning af all qvarlåtenskap efter den sistnämnde, — finner det vara utredt, att hustru Nygrens och Artur Waldemar Carlssons fader, Carl Wilhelm Carlsson, som numera jem-

s. 676 Sida 676 i årgången börjar härKopiera citering

väl aflidit, häftat i skuld till sterbhuset efter J. Carlsson för större belopp än det, hvartill Carl Wilhelm Carlssons arf efter J. Carlsson uppgått; hvadan och som dennes lott i boet vid hans död arffallit, eliuru samma lott i följd af föreskrifterna i sagda testamente då icke blifvit emellan arfvingarne fördelad, jag anser hustru Nygren och Artur Waldemar Carlsson icke kunna, fastän de genom urarfvagörelse efter Carl Wilhelm Carlsson vunnit befrielse från dennes gäld, vara berättigade att åtnjuta arfslott uti J. Carlssons lott i boet; men emedan upplyst är, att Maria Louise Carlssons lott i hennes och mannens bo arffallit först efter det hustru Nygren och Artur Waldemar Carlsson, såsom ofvan är upptaget, befriats från ansvarsskyldighet för sin faders gäld, samt de följaktligen lagligen ega att bekomma arfsandel i Marie Louise Carlssons lott i boet; ty pröfvar jag, med ändring af här.rns utslag i hufvudsåken, lagligt stadga, att vid nytt arfskifte efter Marie Louise Carlsson, hvilket bör i samtlige vederbörandes närvaro förrättas, skall utredas och bestämmas hvad, enligt lag, hustru Nygren och Artur Waldemar Carlsson sålunda bör tillkomma.»

Nygren och Lindqvist sökte ändring.

N. Rev. (rev.sekr:ne Fåhreus, föredragande, och Lagergren samt t. f. rev.sekr. von Krusenstjerna) hemstälde, att Kongl. Maj:t måtte pröfva rättvist fastställa hofris dom.

Sedan handlinganie cirkulerat, företogs saken till afgörande i H. D. den 19 Januari 1880.

Som Carl Wilhelm Carlsson ännu lefde, när hans fader J. Carlsson afled, vid hvilket förhållande Carl Wilhelm Carlsson och icke hans barn egt taga arf efter J. Carlsson; alltså och då ostridigt vore, att Carl Wilhelm Carlsson vid faderns död häftat till honom i skuld, öfverstigande hans arfslott, funno H. D:s flesta ledamöter (just.råden Carleson, Naumann och Rabe) ej skäl göra ändring i hofr:ns dom, såvidt derigenom hustru Nygren och Artur Waldemar Carlsson ansetts oberättigade att bekomma något af J. Carlssons andel i hans och hans hustrus bo; men emedan, beträffande hustru Nygrens och Artur Waldemar Carlssons anspråk på

s. 677 Sida 677 i årgången börjar härKopiera citering

arf efter sin faders, Carl Wilhelm Carlssons moder Marie Louise Carlsson, handlingarne utvisade, att Carl Wilhelm Carlsson allidit före sin moder, och följaktligen hustru Nygren och Artur Waldemar Carlsson sjelfve voro arfvingar efter sin förenämnda fadermoder; ty och som upplyst vore, att efter Carl Wilhelm Carlssons död hans egendom blifvit till konkurs afträdd för vinnande af urarfvaförmån för hans barn, samt J. F. Carlsson och hans medparter icke ens uppgifvit någon omständighet, på grund hvaraf hustru Nygren och Artur Waldemar Carlsson finge antagas, oaktadt urarfvaansökningen, icke ega, enligt 16 § i K. F. den 18 September 1862 angående, bland annat, urarfvagörelse, tillgodonjuta befrielse från faderns gäld, pröfvade bemälde ledamöter rättvist att, med ändring af hofr:ns dom i denna del af saken, på det sätt fastställa här.r:ns derutinnan meddelade utslag, att hustru Nygren och Artur Waldemar Carlsson förklarades berättigade till arf efter sin ofvanbemälda fadermoder, utan skyldighet att låta sina arfslotter för betalning af faderns skuld gå till delning emellan öfrige arfvingar, i följd hvaraf nytt arfskifte i boet skulle förrättas.

Just.rådet Wretman yttrade: »Som, på grund af J. Carlssons och hans hustru Marie Louise Carlssons åberopade testamenten, arf efter bemälde makar, enligt min åsigt, fallit först vid den sistnämndas år 1874 timade död, då sonen Carl Wilhelm Carlsson var afliden; alltså och på de af här.r:n i öfrigt anförde skäl pröfvar jag rättvist, med ändring af hofr:ns dom, gilla här.r:ns beslut i sjelfva saken.»

Just.rådet Lindhagen biföll det underdåniga betänkandet.

Kongl. Maj:ts dom utgafs den 17 Februari 1880.