I mål om ersättning för inkassokostnad bestrider gäldenären att han mottagit vare sig betalningspåminnelsen eller kravbrevet. Fråga vilken bevisning inkassoföretaget måste prestera om att handlingarna avsänts.

31 oktober 1990


Så kom uppgifterna hit

  • Källa: Domstolsverket — RH 1990, tryckta årsboken, tryckt s. 311–314. Ratio Lex egen skanning (2026-09). Domstolsverket publicerar Rättsfall från hovrätterna fritt från 1993; det här avgörandet finns inte där. Ratio Lex är inte Domstolsverket och företräder det inte.
  • Fulltext: skannad 2026-09, inte publicerad. Sidbild följer. Sidan visar årsbokens egna uppgifter, inte den skannade texten: OCR:en håller inte för publicering.
  • Väntar på kontrolläsning: rubrikmeningen, lagrumsraden, målnumret, instansraden, sökord och rättsområde ur registret — tills vidare maskinellt OCR-läst och inte kontrollerat mot sidbilden.
  • Sökord och rättsområde: årsbokens egna register är maskinellt lästa och gränsen mellan registerposterna är inte kontrollerad mot sidbilden. Fälten publiceras inte förrän registret är läst ur sidbilden av modell.
  • Redaktör: Sven Larsson, enligt årsbokens förord

Enskilda är avidentifierade med initialer redan i källan; Ratio Lex lägger ingenting till.

Lagrum

  • 3 § lagen (1981:739) om ersättning för inkassokostnader m m [SFS 1981:739 · riksdagen.se]
  • Lagen (1981:739) om ersättning för inkassokostnader

Ur årsboken

Instanser

  • Linköpings tingsrätt 1990-03-23
  • MariL åberopade vad hon anfört vid tingsrätten. Göta hovrätt 1990-10-31

Avdelning: fullständigt referat.

Fulltext: skannad 2026-09, inte publicerad. Sidbild följer.